Sidor

fredag, maj 04, 2012

Lärarbasen Fjelkner fuskar med statistiken om skolan

En ganska pinsam fadäs har inträffat för Lärarnas Riksförbund under pågående kongress. Ordföranden och informatörerna på kansliet har presenterat statistik beställd från SCB på ett direkt felaktigt sätt med det tydliga syftet att svärta ner regeringens skolpolitik för att den skapar ojämlikhet och segregation.


Igår 3/5 kom Metta Fjelkner, ordförande i Sacos Lärarnas Riksförbund, med en debattartikel i DN rubricerad "Skillnaderna mellan svaga och starka ökar i skolan". I ingressen står: "Kunskapsklyftorna ökar. Den svenska skolan blir allt mer ojämlik. -- Skillnaderna mellan de svagaste och starkaste har ökat med trettio procent mellan 1999 och 2011." Grunden för detta finns i Fjelkners text som lyder:
"Skillnaden mellan den tiondel av eleverna som presterar sämst och den tiondel av eleverna som presterar bäst uppgick till minst 160 meritvärdespoäng 1999. År 2011 hade denna skillnad ökat till minst 210 poäng – en ökning med över 30 procent. Det är också tydligt att föräldrars utbildningsbakgrund har störst betydelse för de elever som har det tuffast i skolan."
Statistiken är framtagen av SCB och därför är det allvarligt att Lärarnas Riksförbund hänvisar till SCB när man gör gällande att kunskapsklyftorna ökar generellt och grundskolan blivit mer segregerande. Så här skriver man på sin hemsida:
"Lärarnas Riksförbunds nya rapport "En skola för alla eller endast för en del?" visar att skillnaden mellan den tiondel av eleverna som presterar sämst och den tiondel av eleverna som presterar bäst har ökat med en tredjedel det senaste decenniet. Alla elever får helt enkelt inte samma chans i dagens skola."
Riksförbundet skriver vidare att man:
"har låtit Statistiska centralbyrån (SCB) ta fram uppgifter om elever i fyra årskullar; elever som fått slutbetyg från grundskolan åren 1999, 2003, 2007 respektive 2011. Uppgifterna gäller elevanknutna bakgrundsfakta, som invandrarbakgrund, utbildningsnivå i hemmet, kön samt slutbetyg från grundskolans årskurs 9 att koppla bakgrundsfaktorerna till. Det totala antalet elever i denna undersökning uppgår till 399 734 fördelade på de fyra årskullarna"
Varken i rapporten eller bilagan finns något som stöder att man kan dra sådana ojämlikhetsindikerande slutsatser från SCB:s statistik. I bilagan till rapporten kan man exempelvis utläsa att den största gruppen ungdomar (85 %) bestående av dem som är födda i Norden och med minst en förälder född i Norden inte har fått sämre resultat vare sig för percentil 10 eller percentil 90. Meritvärdet (~betyg) för p10 uppgick 1999 till 140 (svagpresterande) och för p90 till 275 (högpresterande). Det är naturligt och beror på att olika elever meriterar sig olika. Vad gäller slutbetygen 2011 uppnådde p10 ett meritvärde på 150 och p90 fick 290.

Det betyder att de svaga ökade meritvärdet med 7,1 procent och de starka med 5,4 procent (99-11). Visar det på alltmer ojämlikhet eller segregation? För de ungdomar där båda föräldrarna är födda utanför Norden ökade meritvärdet för de svaga med 13,6 procent mot 7,5 procent för de starka. Det indikerar varken ökad ojämlikhet eller mer segregering. Endast för en liten grupp född t ex på Afrikas horn eller i Afghanistan har meritvärdena för de svaga sjunkit men stigit för de starka.

Från tabellerna över föräldrarnas utbildningsbakgrund kan man utläsa att meritvärdena för fem av sex grupper ökat med 3-7 procent mellan 1999 och 2011. Någon tendens till att barn från familjer med dålig föräldrautbildning finns inte med ett undantag. Den lilla gruppen på 2,8 procent av föräldrarna, där den högsta utbildningsnivån är grundskola med färre än nio år, har barn som delvis presterat sämre än 1999. De starka har samma meritvärde men de svaga har drygt halverat det. Det kan bero på att den svaga gruppen nu i större utsträckning kommer från krigsdrabbade länder med  närmast obefintligt skolväsende.

Fjelkner ger alltså sken av att skillnaden i meritvärde  var 160 mellan p10 och p90 år 1999, vilken ökade till 210 år 2011. För 85 procent av de undersökta eleverna var skillnaden enligt utredningen 135 år 1999 och 140 år 2011. Det är helt orimligt att hennes påstående skulle vara korrekt.

Så varför går Metta Fjelkner ut med sitt uppenbart felaktiga men alarmistiska budskap? Hon vill tydligen så gärna angripa skolan för att den skapar ett nytt "klassamhälle" och segregation. Det är hård kritik mot regeringens utbildningspolitik. Men hon har fel och hon och hennes presschef (Zoran Alagic) har av allt att döma läst den egna utredningen med röda glasögon och förutfattade meningar. Önsketänkandet har medfört att hon fuskar med statistiken. Det fordrar en dementi. I varje fall borde SCB klargöra att Lärarnas Riksförbund inte kan vidhålla sina slutsatser.

Fortsättning om vad  SCB:s siffror verkligen säger: Skolan har blivit mer jämlik för arbetarbarnen 5/5-12
_ _ _ _
Ekot. Bloggat: Ekonomistas (Jonas Vlachos är skeptisk men har inte upptäckt fusket), Helena von Schantz  (godtar aningslöst tesen), Röda Berget, Martin Moberg, Lasse Strömberg, Peter Andersson; alla vidareförmedlar ojämlikhetstesen.

[Zoran Alagic bloggar och jag svarar 4-6 maj-12,  ytterligare en bloggartikel av Alagic 12/5, Lärarnas nyheter (notis), Lärarnas Tidning 11/5-12, bloggdebatt Eva-Lotta Hultén]

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , intressant.se

10 kommentarer:

  1. "Meritvärdet (~betyg) för p10 uppgick 1999 till 140 (svagpresterande) och för p90 till 275 (högpresterande). Det är naturligt och beror på att olika elever meriterar sig olika."

    Vad menar du med "naturligt"? Menar du att vissa människor vill ha sämre betyg än andra?

    SvaraRadera
  2. Denna snedvridning av debatten bör du nog försöka få större uppmärksamhet på!
    Jag svalde hennes siffror rakt av och gladdes över att vi trots påfyllnad av svagpresterande lyckades få fram en grupp som blir allt bättre!
    Segregering är nog en nödvändig konsekvens av en generös invandring-annars är vi snart likvärdiga med Somalia eller andra invandrarländer!

    SvaraRadera
  3. Anonym 8:18, att det finns skillnader i betyg, som beror på elevernas egenskaper, har varit känt under lång tid. Sverige hade länge ett betygssystem som byggde på en relativ skala där utfallet på förhand skulle sättas i enlighet med en statistisk normalfördelning. Till detta kommer en attitydutveckling som kan påverka. En del bedömare menar att det utvecklats en attityd bland pojkar att det inte är coolt att plugga. Det skulle vara en förklaring till deras sämre meritvärden i relation till flickorna. I bilagan till utredningen skriver man dessutom:

    "När det gäller medelvärde syns också en mycket tydlig skillnad beroende på utbildningsbakgrund – ju högre utbildningsnivå i hemmet desto bättre elevprestationer. Detta är inget kontroversiellt. Frågan är dock hur stora skillnaderna bör vara innan de betecknas som oacceptabla."

    Anonym 8:49, jag har frågat LR om de tänker dementera och informerat SCB. Men vem bryr sig om en invändning mot att någon som hävdar "ökad ojämlikhet" har fel?
    /DNg

    SvaraRadera
  4. Hej.

    Konstaterade att Peter Andersson tog bort din kommentar, vilken gjorde att jag hittade ditt blogginlägg.

    Ibland är det inte roligt att någon visar på de fel man har...;-)

    SvaraRadera
  5. Om de inte direkt ljuger om siffrorna kan det fortfarande med den bakgrund du ger ovan handla om Simpsons paradox:

    http://en.wikipedia.org/wiki/Simpson%27s_paradox

    D.v.s. en ökad andel elever med "svag social bakgrund" (invandrarbakgrund, etc.) av det totala elevantalet leder till större skillnader mellan p10 och p90, trots att skillnaderna minskar i alla undergrupper.

    /Ekon

    SvaraRadera
  6. Håkan, när jag kollade Peter Anderssons blogg nyss fanns min kommentar kvar.

    Ekon, jag är ganska säker på att detta inte är fråga om Simpsons paradox.Undergruppen som omfattar ca 85 procent av eleverna har ett totalt avvikande medelvärde: 1999 var skillnaden mellan p10 och p90 140 och inte 160. År 2011 var skillnaden 150 och inte 210.

    En god del av resten hade en likartad utveckling. Det var bara för den lilla grupp på 2-3 procent av populationen där föräldrarna inte hade ens 9 år i grundskola som det fanns en kraftig försämring. Denna grupp har dessutom minskat oerhört kraftig så det finns inte en chans att Simpsons paradox skulle vara förklaringen.

    Jag tror att det är så trivialt som att denna lilla grupp har uppmärksammats på ett sådant sätt att den i hastigheten blivit representativ för 100 procent av populationen. Felet har sedan slunkit igenom eftersom resultatet stämmer överens med hanterarnas önskningar om att det svenska skolan ska ha blivit mer ojämlik och att det beror på att det bara är de högutbildade föräldrarna som läser läxor och hjälper sina barn.

    Med denna förutfattade mening ser man inte att resultaten av den egna utredningen visar på positiva effekter för alla svagpresterande utom för dem som kanske kommit från krigshärjade länder och som troligen inte ens uppgår till 1 procent av alla.

    Det som är mest skrämmande är att ingen tycks vara intresserad av att kolla siffrorna i utredningen mot dem som framförs av LR:s hanterare. Man tar för givet att de är hederliga och kompetenta trots att så inte verkar vara fallet. Huvudsaken är att man får ammunition mot regeringens skolpolitik...
    /DNg

    SvaraRadera
  7. Det låter som du har rätt, men jag kommer inte åt bilagan, den kräver medlemsinloggning (vilket känns bisarrt för en sådan här rapport). Kan du kanske länka upp filen?

    /Ekon

    SvaraRadera
  8. Ekon, jag hade inga svårigheter att komma åt bilagan eller rapporten.

    Här finns en pdf-länk till bilagan.
    /DNg

    SvaraRadera
  9. Skolverket har i studier visat på ökade klyftor i vår skola. Två viktiga faktorer är kommunaliseringen samt det fria skolvalet som givetvis gör att olikheterna ökar. Ju fler ansvariga huvudmän desto fler ambitionsnivåer kommer ju att finnas per definition. Det är lika självklart som forskning som visar på vattnets betydelse för sjöfarten!

    Se färsk rapport från 4/5: http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/arkiv_pressmeddelanden/2012/skolan-blir-allt-mindre-likvardig-1.174445

    SvaraRadera
  10. Jag har alltid undrat över varför LR lägger all sin energi på att smutsmåla skolan och därmed sina medlemmar. För det är faktiskt det dom gör i skolan varje dag som gör skillnad. Det visar all forskning på.

    Att skylla allt på kommunaliseringen är att göra det väldigt lätt för sig. Ingen kan veta vad som hade hänt om vi hade haft fortsatt statlig styrning. I England har man haft en statlig detaljstyrning och dom har kommit fram till att det inte fungerar så nu håller dom på att decentralisera. Localism är det stora ordet i deras styrning.

    SvaraRadera