torsdag, mars 16, 2006

Mänskliga rättigheter orsakar civilisationskrig?

Samuel Huntington beskriver konkret hur ett krig mellan civilisationerna orsakas av västerlandets moraliska 'universialism'. Mot detta ställer han accepterandet av värderelativismen men lämnar en bakdörr öppen.

Den västerländska univerialismen postulerar att andra länder borde anamma västerländska värderingar (t ex mänslkiga rättigheter) och kultur eftersom dessa är mer högtstående, upplysta, liberala, rationella och civiliserade än någonsin i mänsklighetens historia. Detta är omoraliskt och farligt, menar statsvetarprofessorn Samuel P Huntington vid Harvard i sin bok Civilisationernas kamp, som nu kommit i svensk översättning efter tio år.

Huntington menar att universialism förutsätter imperialism. Denna idé är främmande för innehållet i västerlandets credo och därför omoralisk. Men den är framförallt farlig eftersom den skulle kunna leda till krig mellan civilisationerna. Efter Sovjetunionens fall skulle väst med USA i spetsen försöka flytta fram positionerna. Då finns en risk för konflikt med Kina, enligt Huntington. Han målar upp ett scenario daterat år 2010. Korea har återförenats och USA:s trupper har nästan lämnat Japan. Taiwan har gått upp i Kina men behållit sin självstyrelse. Oljeutvinningen i Sydkinesiska sjön kontrolleras av Kina utom vissa områden som Vietnam förfogar över. Detta accepteras inte av Kina som alltid hävdat suveränitet över hela Sydkinesiska sjön.

Vietnam protesterar mot Kinas försök att överta oljeutvinningen och strider utbryter. Kineserna, som också vill hämnas 1979, invaderar Vietnam som vädjar om hjälp från USA. De skickar ett av de sista hangarfartygen till Sydkinesiska sjön vilket Kina tar som en kränkning av dess territorialvatten. Striderna sprider sig till andra delar av Ostasien och Japan förbjuder USA att använda sina baser för aktioner mot Kina, vilket USA struntar i. Amerikanska flottan får svårigheter genom kinesiska aktioner med Taiwan som bas. Kina tågar in i Hanoi.

Kärnvapen används inte men den amerikanska hemmaopinionen är skräckslagen inför denna möjlighet och frågar sig vad USA har i Sydkinesiska sjön att göra. Det spelar väl ingen roll att Kina kontrollerar denna eller hela Sydostasien? Oppositionen är särskilt stark i sydvästra USA där den latinamerikanska befolkningen säger "det här är inte vårt krig" och vill hoppa av som New England gjorde 1812. Opinionen tar den vändning som japanerna förgäves hoppades på 1942: priset för denna styrkedemonstration är för högt, låt oss nöja oss med ett slut på stridigheterna.

Under tiden, när Kina är upptaget på annat håll, tar Indien chansen att krossa Pakistan. Men efter inledande framgångar träder Pakistans pakt med Iran och Kina i funktion och Iran anfaller Indien. Både Pakistan och Indien vädjar till arabstaterna om hjälp, men Kinas inledande framgångar mot USA har stimulerat västfientliga rörelser inom de muslimska samhällena och de få västvänliga regimerna inom dessa besegras. Även Turkiet blir islamistiskt. Den våg av västfientlighet som uppstått av västs tecken på svaghet leder till en massiv attack på Israel, som den decimerade 6:e flottan inte kan stoppa.

Genom Kinas militära framgångar blir det nervösa Japan alltmer kinavänligt och till slut allierat. När USA körs ut från sina baser förklarar man Japan i blockad och sporadiska skärmytslingar förekommer över hela västra Stilla havet. Kinas framgångar skrämmer Ryssland. De kinesiska nybyggarna i Sibirien dras in i konflikten och Kina går in militärt för att skydda sina landsmän. Vladivostok ockuperas. De militanta islamisterna stryper oljetillförseln mot väst, som blir mer beroende av Ryssland. USA försöker få de veliga europeerna att sluta upp på sin sida. Kina och Iran är oroade av detta och placerar i hemlighet ut kärnvapen i Bosnien och Algeriet.

Men Kinas hot och varningar får "som vanligt" motsatt effekt. Nato beordrar nedmontering. Serbien anfaller Bosnien för att fullgöra sin historiska roll i striden mot turkarna. Albanien och Turkiet försöker hjälpa bosnierna. Grekland och Bulgarien ockuperar Turkiets europeiska del och panik utbryter i Istambul när turkarna flyr över Bosporen. En missilattack från Algeriet utlöser häftiga bombningar av Nato mot Nordafrika.

Nu har kriget eskalerat till ett världskrig mellan USA, Europa, Indien och Ryssland på den ena sidan och Kina, Japan och större delen av den muslimska världen på den andra. Kärnvapen kan komma till användning. Huntington har dock inte kunnat ge något scenario hur kriget slutar, även om han antyder att ryska och västerländska styrkor till slut marscherar in på Himmelska fridens torg i Bejing. Men kriget kommer att ställa till stor skada. Kanske makten kommer att förskjutas till sydligare länder som klarat sig från krigets effekter.

Orsaken till kriget ligger i att en kärnstat i en civilisation lägger sig i en "intern" dispyt mellan två stater i en annan civilisation. USA ansåg det nödvändigt för att upprätthålla internationell lag och ordning och havens frihet samt att ha fortsatt tillgång till oljan och hindra dominans från en enda makt. Detta betraktade motparten som ett arrogant försök att förnedra, enligt Huntington.

Men Huntingtons försök att förklara detta i termer av universialism kontra relativism verkar inte övertygande. Det skulle kunna bli ett val mellan imperialism och förtryck - men inte nödvändigtvis. Huntington menar sålunda att det finns en gemensam kärna i alla moralsystem som innebär att relativismen kan avvisas. Men vad är då det farliga momentet i universalismen? Det förklarar han inte. Hans rekommendation utmynnar i "att avsäga sig universialism, acceptera mångfald och söka beröringspunkter". Det är en bakdörr som han borde ha utvecklat.

7 Comments:

At 16 mars, 2006 14:32, Anonymous Anonym said...

Kan man inte argumentera för de västerlänska värderingarna, inte för att de skulle vara moraliskt överlägsna, utan för att de har leveransförmåga?

Dvs den välståndsökning som de västerlänska samhällena upplevt de senaste seklerna är ett resultat av sagda värderingar?

Vi vet kanske inte exakt varför "spontan ordning" funkar bättre än t.ex. socialistisk planekonomi men den historiskt sett exempellösa välståndsökningen som den har bidragit till talar sitt tydliga språk.


Att t.ex. den västerlänska rätten till liv o egendom också är, som vi kan tycka, moralisk också, är en bonus.


Peter W

 
At 16 mars, 2006 15:06, Anonymous Anonym said...

Peter: Nu går det väl iofs att leverera ivf. betydlig välståndsökning genom att kombinera marknadsekonomi / marknadsreformer med mer auktoritära politiska styrelseformer. Singapore flyter på rätt hyfsat ekonomiskt senast jag kollade. Kina likaså.

Huntingtons exempel är ganska dåligt när det gäller att illustrera hur universalism kan generera konflikt - bättre exempel är relaterade till västerländska krav på implementerande av mänskliga rättigheter i andra länder, eller islamska krav på att västerlandet ska implementera deras hädelsebestämmelser i sina lagar. Båda kraven skapar lätt konflikt.

Ett exempel på hur universalism kan förhindra konfliktlösning (om än inte skapa konflikten ifråga) är väl det forna Jugoslavien, där väst av universalistiska, ideologiska skäl, krävde att delningen skulle ske enligt multietniska ideal, utan gränsomdragningar efter etniska skiljelinjer eller etniska rensningar (inte ens fredliga dito med kompensation, etc.). Först efter det att rensningarna genomförts med vapenmakt fogade sig väst, och området har varit relativt lungt sedan dess.

 
At 16 mars, 2006 16:50, Anonymous Anonym said...

Civilisationerna konkurrerar

Det var det svar som Wafa Sultan gav i Al-Jazeera på frågan om vem som skapat begreppet civilisationernas kamp. Hon hänvisar tillbaka till Muhammed själv.

Det är maktstrukturer som kämpar. Det man menar med "en civilisation" skild från en annan har inte geografiska gränser. Den består av värderingar, kunnande och attityder, som lätt sprider sig över gränser av alla slag.

Därför vinner den civilisation som visar sig mest attraktiv. Utan strid. Med konkurrens. Men de maktstrukturer som inte följer med, känner sig lätt hotade och kan utlösa strider.

 
At 16 mars, 2006 17:21, Blogger Danne Nordling said...

Att pragmatiskt argumentera för att de västerländska värderingarna - den utvidgade ordningen, som Hayek sade - tyder på en moralisk svaghet. Antag att denna ordning inte levererar mer välstånd, skall vi då acceptera förtryck? Denna svaghet genomsyrar Hayeks filosofi och många av hans efterföljare. I själva verket beror detta ytterst på att Hayek kunskapsteoretiskt sett var värdeskepticist. Att den utvidgade ordningen var den rätta moralen berodde på den naturliga egenskapen att den "kunde leverera" och därför framstår Hayek som en sorts objektivist. - Christian Dahlman har skrivit en bok om objektiv moral.

Huntington framstår som en värderelativist ontologiskt sett. Därför tycker han att olika civilisationer får hålla på som de vill när det gäller mänskliga rättigheter (med undantag för en liten bakdörr). Det kanske leder till mera fred, men jag skulle ändå vilja peka på möjligheten att man kan "ha rätt" utan att "få rätt" om man inte är villig till att praktisera imperialism. När det gäller det mellanstatliga umgänget måste man kunna förklara var gränserna går - t ex för territorialvattnet. Men att lägga sig i diktaturernas styrelseformer när tiden inte är mogen för demokrati är en fara för freden.

Till Sture: Om en liten majoritet röstar för islamism i ett land får den nya regimen då upphäva de mänskliga rättigheterna och införa sharia-lagar därför att den har vunnit konkurrensen?
/DNg

 
At 16 mars, 2006 23:28, Blogger Tino_G said...

Var forsiktig med att inte blanda ihop Huntingstons exceptionella empiriska analys med normativa varderingar. I boken som skrevs 1995 forespar han detaljderad vad som hande I Ukraina 2004, jag blev chockerad nar jag laste det efterhand.

De faror han pekar pa med kulturens vikt for majoriteten (dock ej eliten) kan vi inte onska bort med principer och varderingar. Ska USA fortsatta ta emot Hispanics om det pa sikt riskerar att leda till att grunden for anglosaxisk libertianism I landet minskar? Ska Europa ta emot muslimer utan krav pa kulturel assimilation om det leder till anti-Semitism, homofobi och kvinnofientlighet?

Sen tror jag att hans analys inte gor universalism omojlig, bara mer kostsam.

 
At 17 mars, 2006 19:33, Anonymous Anonym said...

Civilisationen sitter i värdenormerna

Till Danne: Ditt exempel är teoretiskt.

Den civilisation som innebär respekt för demokrati och yttrandefrihet kan inte ha vunnit, där en majoritet vill införa sharia-lagar.

Den situation du drar upp blir ett steg på de överlägsna värdenormernas väg till total dominans. Den kommer att bli ett skolexempel på sharias efterblivenhet, vilket svetsas in i medborgarnas medvetanden för generationer.

En sådan handfast lärdom kan vara nödvändig i inlärningsprocessen om skillnaderna i värdenormerna.

Hamas seger i Palestina har vissa paralleller. Den betecknar inte den västerländska civilisationens undergång i Palestina. Jag tror den kommer att göra Hamas "regeringsfähigt" inom något år.

Direkt ansvar med frihet att agera kan verka mycket avkylande på heta känslor.

 
At 18 mars, 2006 12:12, Anonymous Anonym said...

Pragmatism en moralisk svaghet, tja kanske det.

Men nu är det ju så att marknadsekomomi empiriskt sett har bevisat sin förmåga att leverera välstånd, så om någon i framtiden kommer på och provar något annat system så är det relevant bara om det kan leverera välstånd ännu mer effektivt, det är ett akademiskt problem som man kan beta av då.

Hayek pratade ju om "den spontana ordningen" det klingar ju evolutionärt i mina öron och låter därmed som en bra häst att satsa på.
Fö tror jag att de diktaturer som satsat på marknadsekonomi "först" ganska naturligt kommer att bli demokratiska efter hand. T.ex. Taiwan o S-Korea har ju redan "trillat dit".

Säker kan man ju aldrig vara förståss.

Pragmatism är inte så dumt iaf.

marknadsekonomi: if it ain't broken, don't try to fix it .

 

Skicka en kommentar

<< Home