torsdag, augusti 31, 2006

Går det bra för Sverige?

Tots den goda tillväxten räcker den bara för att nu hålla jämna steg med USA. Sett sedan 1980 har Sverige bara ökat standarden med knappt 65 procent mot USA:s 85. Det behövs en politik för flera jobb annars kommer Riksbanken att bryta nacken av högkonjunkturen.

Regeringen hänvisar till ekonomisk statistik som säger att det går bra för Sverige. Därför är allt frid och fröjd och 'den svenska modellen' behöver inte revideras eller överges. Men uppenbarligen går arbetsmarknaden inte särskilt bra även om vissa förbättringar till slut verkar ha kommit igång. Frågan är dock om resten av ekonomin går så bra att några revideringar av politiken inte skulle vara motiverade. Som jag påpekade i en artikel den 19 juni är dock den svenska tillväxten på längre sikt (1980-2004) inte särskilt bra jämförd med USA:s. Det framgår av nedanstående diagram:


Vi ser här att fram till 2004 hade tillväxten i USA varit väsentligt snabbare per capita och men hänsyn taget till terms of trade (bytesförhållandet) än i Sverige. Av Konjunkturinstitutets prognosmaterial kan man dra fram utvecklingen under perioden 2005-08. Befolkningsökningen spelar mindre roll under en så kort period. BNP ökar ibåda länderna med mellan 13 och 14 procent (kalenderkorrigerat). KI förutser dessutom att den oförmånliga trendmässiga försämringen av terms of trade nu kommer att upphöra. Exportpriserna kommer alltså att utvecklas i samma takt som importpriserna 2007-08, vilket framgår av nedanstående diagram:


Slutsatsen av detta är att levnadsstandarden under perioden 1980-2008 ökar med ca 85 procent i USA och med knappt 65 procent i Sverige. Differensen är lika stor som 2004 men den ökar inte eftersom KI förutser fallande råvarupriser på importsidan (främst råolja). Eftersom ökningen av exporten blir mindre nästa år och 2008 borde Sverige satsa på det inhemska näringslivet för att få bättre tillväxt än i USA och för att öka sysselsättningen. Nu kommer regeringens sysselsättningsmål på 80 procent av den arbetsföra befolkningen (20-64 år) i reguljärt arbete inte att uppnås ens 2008, se nedanstående diagram:


Att som regeringen passivt vänta på att exportkonjunkturen skulle lösa sysselsättningsproblemet är egentligen omöjligt. Det kommer att öka överhettningen på arbetsmarknaden enligt KI och utlösa räntehöjningar, som i första hand dämpar ner det hemmamarknadsbaserade näringslivet. KI räknar med en jämviktsarbetslöshet (öppen) på 4,6 procent (kallas ibland NAIRU). Den kommer att uppnås 2007 och underskridas 2008 (4,2 %). Det betyder att inflationen då kommer att accelerera. Riksbanken kommer därför att bryta nacken av högkonjunkturen och sysselsättningförbättringen.

Avsaknaden av en politik för flera jobb innebär att det snart inte går bra för Sverige ens i meningen att vi slutat att sacka efter USA mer och mer.

19 Comments:

At 31 augusti, 2006 16:54, Blogger Tino_G said...

Tre kommentarer:

Tyvärr har sysselsättningsgraden blivit nästan lika värdelös som arbetslöshet som mått, eftersom de tar med de flesta i AMS-åtgärder. Hur mycket av nettoökningen fram till 2008 är riktiga jobb? Hälften? Har inte antal i AMS ökat med nästan en procentenhet av arbetsföra befolkningen?

Som Martin Floden påpkeade i ED är det något fel på KI:s mått på jämviktsarbetslösheten. De tycks underskatta den (vi har bara nått siffran en gång på 15 år!).

KI:s antagande att våra exportpriser kommer att sluta falla låter väl optimistiskt. Har något strukturellt hänt som motiverar detta?

 
At 31 augusti, 2006 17:14, Blogger Danne Nordling said...

Tre svar:

Reguljär sysselsättning skall inte innehålla några arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det är därför ett ganska bra mått.

Är poängen att vi skulle ha haft en från arbetsmarknaden driven ökad inflation flera gånger sedan 1991? Det verkar osannolikt.

Exportpriserna på bearbetade varor skall nog inte påverkas så mycket. Bytesförhållandet slutar att försämras pga råvaruprisernas fall för importen.
/DNg

 
At 31 augusti, 2006 18:37, Blogger Tino_G said...

1. Jag tackar, jag kände inte till den distinktionen, bra att kunna.

2. Riksbanken använder andra mått. Men det är just poängen, vi fick ingen inflation, vilket ju antyder att jämviktsarbetslösheten var högre än KI tror (se denna graf sid 59 http://www.ne.su.se/ed/pdf/33-4-mf.pdf)

3. Exportpriser på svenska bearbetade varor (Telecom etc) har ju fallit systematiskt de senaste åren, egentligen kanske de senaste 30 åren. Kan vi anta att det skulle det sluta nu? Trots allt är Sverige mindre känslig för oljepriset än resten av Europa, ändå har våra t-o-t gått sämre.

 
At 31 augusti, 2006 23:21, Anonymous Anonym said...

Enligt socialdemokraterna går allt bra. Statsfinanserna går med överskott. Tillväxten är rekordartat hög. Vi har en sysselsättningsökning med 121000 så det krävs inga särskilda åtgärder för att få fram nya jobb t ex genom att vidta åtgärder, som stimulerar näringslivet. Både Lars Ohly och Göran Persson kan tänka sig att plussa på antalet sysselsatta inom den offentliga sektorn genom att ytterligare öka skattekvoten, Vi har meanr vänstern också råd
att avveckla kärnkraften och att finansiera detta genom höjda elpriser, vilket hushållen och även våra basindustrier mycket väl tål. Ja, hela landet sjuder av liv, säger Pär Nuder.

Vad är då sant av detta? Ja, att statsfinanserna ger ett överskott på toppen av en högkonjunktur är inte så märkligt. Detsamma gäller för övrigt även för flertalet av landets kommuner. Men det viktiga är självfallet hur tillväxt och den offentliga se
ktorns finanser utvecklas över en konjunkturcykel och även på längre sikt-

Det finns anledning att fråga huruvida nu inför valet utställda vallöften kan infrias. Kan vi t ex klara av att finansiera att vi i våra socialförsäkringssystem får in alltfler bidragstagare som också är full arbetsföra och som också långsiktigt kan räkna med en 80-procentig ersättning av en lön man en gång haft? Har vi råd med en arbetsförmedling och rbetsmarknadspolitiska åtgärder som är så ineffektiv som nu Riksrevisionsverket visat på i en osedvanligt kritisk rapport? Hur ska vi klara av att andelen sysselsatta i produktiv ålder stadigt minskar och att alltfler företag väljer att förlägga sin tillverkning utomlands inte minst därför att lönerna där är lägre? Hur ska vi klara av att de latent arbetslösa ökar bl a därför att dagens skola intee klarar av att ge grundskoleeleverna en adekvat ututbildning, Ja, även alltfler akademiker riskerar att hamna i ett tidigt utanförskap. Det blir AMS som får ta hand om dem.
Vi får också alltfler äldre som politikerna nu lovar ska få servicelägenheter men redan i dag ser kommunerna helst att även vårdkrävande pensionärerna ska bo hemma och där få sin hjälp.
Vad gäller den faktiska sysselsättningsökning vi nu påstås ha så är den i realiteten säsongsbetonad och består i övrigt av skilda arbetsmarknadspolitiska insatser. Den mest korrekta siffran står sannolikt AKU för när man hävdar att det endast är fråga om 15 000 nya jobb om hänsyn tas till den befolkningstillväxt vi nu har.

 
At 01 september, 2006 13:24, Blogger Danne Nordling said...

2. Jämviktsarbetslösheten (NAIRU)

Så länge arbetslösheten (den öppna) är högre än NAIRU pressas inflationen nedåt. Om penningpolitikens aktörer tror att NAIRU är hög kommer de att driva en restriktiv politik jämfört med om de tror att den är låg.

Om vi haft arbetslöshet som är lägre än den uppskattade NAIRU utan att det blivit inflation borde slutsatsen bli att NAIRU egentligen är lägre än man trott.

Jag kan därför inte riktigt se vad Floden har för poäng utöver att det är vanskligt att exakt beräkna arbetsmarknadsgapet (som ligger till grund för jämviktsarbetslösheten). Vi hade enligt Floden en situation med lägre arbl än jmvarbl 2001. Då sköt inflationen också fart. Eftersom KI då trodde att NAIRU var 4 procent skulle man ha missat faran. Men KI förklarar inflationen då också med andra faktorer.

Nu har KI en jmvarbl på 4,6 procent. Det indikerar att arbetsmarknaden fungerar sämre än tidigare eller möjligen att man beräknar samma sak på ett nytt sätt.

Om det finns någon sanning i Alliansens skatte- och bidragsförslag är det att arbetsmarknadsgapet måste öka eftersom arbetsutbudet ökar. Det har alltså samma effekt som om jmvarbl skulle sjunka.

Slutsatsen borde därför bli att om man tror att Alliansen vinner valet kommer behovet av räntehöjningar att minska. Men ekonomerna på marknaden har fortfarande inte upptäckt detta utan talar om det allmänna förtroendet för hanterandet av statsfinanserna som avgörande.
DNg

 
At 01 september, 2006 13:54, Anonymous Anonym said...

Till alla som svänger sig med NAIRU-begreppet: Förklara hur full sysselsättning kan sätta igång en pris- och lönespiral i en ekonomi med fast penningmängd.

Johan Nilsson

 
At 01 september, 2006 14:03, Anonymous Anonym said...

Förresten, här kommer en uppgift till: Förklara hur en hög men konstant arbetslöshet kan hålla tillbaka pris- och löneökningar då penningmängden expanderas.

Johan Nilsson

 
At 01 september, 2006 15:07, Blogger Tino_G said...

Vi hade länge arbetslöshet mycket högre än KI:s uppskattning av NAIRU utan deflation. Det rimliga är att de felräknade NAIRU (samt att NAIRU är ett dålig mått att bedriva policy för, bättre att använda inflationsmål direkt). Det är så jag tolkar Flodén.

Man kan faktiskt ta och fundera på deras 4.6% siffra. Idag ligger den väl på runt 5-5.5%? Ska vi seriöst tro att ekonomin just nu ligger *under* jämvikten?

Den strukturella arbetslösheten i Sverige är högre än KI tror.

Jag tror att du har helt rätt i resten av det du skriver. En utbudsstimulering borde ha denna deflationära effekt. Jag tror också att sänkta bidrag har en stark utbudseffekt. Förtroendet om statsfinanserna är ju bara smörja, det är något som spelade roll i en extremsituation (där Sverige med viss sannolikhet skulle defaulta på lånen, eller massivts devalvera valutan). Sen kan det fortfarande vara viktigt psykologiskt, om alla tror på det.

Johan:

Jag antar att du med ”full” sysselsättning menar sysselsättning över NAIRU?

Svaret är på flera sätt: om velocity ökar, om mängden kritik ökar, och till sist genom att (om riksbankens penningpolitik inte är bergfast) de tvingas trycka mer pengar för att slippa lågkonjunktur. Det var ju vad som brukade hända i Sverige före 90-talet, man tvingade fram alltför stora löneökningar vid tight arbetsmarknad, för att inte knäcka ekonomin tryckte riksbanken mer pengar.

Kom också ihåg att det idag ofta är tvärtom, att det är felaktig penningpolitik som trycker arbetslösheten under NAIRU, inte att arbetsmarknaden styr inflationen.

Men visst är det så att jag som tror på riskbanken inte lyssnar för mycket på nyheter om inflationen, eftersom jag litar på att de inte kommer att låta inflationen styra iväg. Reala faktorer är mer intressanta och viktigare.

Jag hoppas i varje fall att Johan inte tror på myten att vi ”behöver” arbetslöshet för att inte ha inflation. Så är det INTE enligt ”nyliberal” nationalekonomi. Vad som teorin säger att det finns en arbetslöshet som är den reala (orsakad av söktid, av marknadsimperfektioner och i länder som Sverige av facket och bidragen).

Man kan inte sänka denna arbetslöshet mer än tillfälligt genom att trycka pengar. Enkel tankeövning: Du trycker pengar, reallönerna sjunker temporärt, folk anställer mer. Men snart kommer reallönerna tillbaks till gamla nivån, och arbetslösheten tillbaks till det ”naturliga”. Det ”naturliga” betyder inte bra, bara att det inte går att lösa med inflationspolitik (som till exempel idioter i vänsterpartiet tror), man måste ha strukturella reformer.

 
At 01 september, 2006 15:08, Blogger Tino_G said...

kritik=kredit.

 
At 01 september, 2006 17:05, Anonymous Anonym said...

tino_g:

Jag antar att du med ”full” sysselsättning menar sysselsättning över NAIRU?
Nej, jag menar full sysselsättning. Bara att läsa. Du kan anta att arbetsmarknaden fungerar perfekt.

Svaret är på flera sätt: om velocity ökar, om mängden kredit ökar, och till sist genom att (om riksbankens penningpolitik inte är bergfast) de tvingas trycka mer pengar för att slippa lågkonjunktur.
Nu var penningmängden fast (bara att läsa) och alltså återstår bara högre omloppshastighet som möjlig förklaring. En pris- och lönespiral skulle alltså bestå i ett skenande omlopp av pengar. Inte särskilt troligt.

Jag hoppas i varje fall att Johan inte tror på myten att vi ”behöver” arbetslöshet för att inte ha inflation.
Mig behöver du inte vara orolig för (är "österrikare"). Om du själv anser att NAIRU är en myt, varför svänger du dig med begreppet? Anpassning till rådande "socialistisk" nationalekonomi? Missuppfattning av mina frågor?

Johan Nilsson

 
At 01 september, 2006 21:04, Blogger Tino_G said...

”Nej, jag menar full sysselsättning.”

Jaha, och vad betyder det? 100% sysselsättning? Definiera det. Även om arbetsmarknaden fungerar perfekt så kommer det att finnas search unemployment på åtminstånde ett par procent. Om så är fallet sammafaller dessutom NAIRU med din definition.

Bara att läsa. Du kan anta att arbetsmarknaden fungerar perfekt.

Svaret är på flera sätt: om velocity ökar, om mängden kredit ökar, och till sist genom att (om riksbankens penningpolitik inte är bergfast) de tvingas trycka mer pengar för att slippa lågkonjunktur.


”Nu var penningmängden fast (bara att läsa) och alltså återstår bara högre omloppshastighet som möjlig förklaring. En pris- och lönespiral skulle alltså bestå i ett skenande omlopp av pengar. Inte särskilt troligt.”

Jag förstår, det handlar bara om att du ställer en meningslös fråga. Varför skulle inte mängden kredit kunna förändras? Varför skulle inte riksbanken kunna ge efter? Inte särskilt troligt det heller?


Jag hoppas i varje fall att Johan inte tror på myten att vi ”behöver” arbetslöshet för att inte ha inflation.

Jag tror inte att NAIRU är en myt. Var skrev jag det? Kan du läsa? Naturligtvis finns det en arbetslöshetsnivå som är given av reala faktorer, och som kan påverkas av (och påverka) de nominella, som faktiskt finns. Vill ”österikare” vägra fatta detta är det inte mitt problem.

 
At 01 september, 2006 22:43, Anonymous Anonym said...

tino_g:

Mitt förra svar var nog inte så illa menat som du verkar ha uppfattat det. Jag kanske borde uttryckt mig annorlunda.

Jag tror inte att NAIRU är en myt. Var skrev jag det? Kan du läsa?

Du skrev:

Jag hoppas i varje fall att Johan inte tror på myten att vi ”behöver” arbetslöshet för att inte ha inflation.

Då borde NAIRU vara en myt.

100% sysselsättning? Definiera det

Frågan jag ställde antog en helt ideal arbetsmarknad där varje löntagare som byter jobb gör det över natten. Tiden "mellan jobb" antas vara 0 för alla. M.a.o. helt perfekta förhållanden för en pris- och lönespiral. Där låg poängen.

Johan Nilsson

 
At 02 september, 2006 16:02, Blogger Tino_G said...

Johan:

Du feltolkar NAIRU, som jag gissade. Det betyder *inte* arbetslöshet som "behövs" för att hålla inflation i kontroll. Det betyder real arbetslöshet (i en fungerande marknad lika med full sysselsättning, där alla som vill får jobb, men där en del alltid söker arbete).

Den reala arbetslösheten kan temporärt manipuleras ned genom överraskande inflation (vilket bland annat sänker reallöner, för en tid), men kommer med tiden att närma sig NAIRU igen. Ett land som verkligen har full sysselsättning kommer ju inte att kunna sänka arbetslösheten speciellt mycket med inflation, men Sverige är långtifrån detta, NAIRU innehåller en hel del (real) obalans.

 
At 02 september, 2006 23:08, Anonymous Anonym said...

tino_g:
Du feltolkar NAIRU, som jag gissade. Det betyder *inte* arbetslöshet som "behövs" för att hålla inflation i kontroll.

OK, nu är jag med dig. Om jag tittar i Klas Eklunds bok så skriver han att begreppet uppkommit efter att långsiktiga Philipskurvan blev vertikal, inte före. Ett bättre ord verkar vara Milton Friedmans "naturlig arbetslöshetsnivå", eftersom den inte antyder något orsakssamband med inflation. Det verkar konstigt att upprätta en massa begrepp för arbetslöshetsnivå när staten *inte* gör kortsiktiga ingrepp, exempelvis Non-Accelerating-Public-Spending-Unemployment.

Men är alla verkligen överens med dig i tolkningen av begreppet?

Wikipedia verkar missuppfatta orsakssambandet: "if actual unemployment falls below the NAIRU, the inflation rate is likely to rise quickly (accelerate)" (http://en.wikipedia.org/wiki/NAIRU)

Även Danne Nordling skriver något liknande:
KI räknar med en jämviktsarbetslöshet (öppen) på 4,6 procent (kallas ibland NAIRU). Den kommer att uppnås 2007 och underskridas 2008 (4,2 %). Det betyder att inflationen då kommer att accelerera.

Johan Nilsson

 
At 03 september, 2006 17:03, Anonymous Anonym said...

tino_g:
Har aldrig sett någon tolka NAIRU-begreppet som du gör. Har du någon källa?

Riksbanken verkar inte hålla med dig:
Penningpolitikens villkor

Försökte få grepp om den här frågan förra året genom att fråga Eklund, och han hävdade att sjunkande arbetslöshet kunde orsaka inflation genom brist på arbetskraft som skulle driva upp lönerna och senare priserna. Det förefaller helt ologiskt om man antar att lägre arbetslöshet i det här sammanhanget betyder samma sak som ökad produktion. Att en större produktion skulle kunna säljas till högre priser är väl samma sak som att hävda att den efterfrågade kvantiteten ökar med priset? Omöjligt?

 
At 03 september, 2006 17:33, Anonymous Anonym said...

Får ta tillbaka det där om Riksbanken:


Ett i sammanhanget viktigt begrepp är den s.k. jämviktsarbetslösheten, ofta uttryckt som förkortningen NAIRU efter det engelska begreppet för den nivå på arbetslösheten som är förenlig med stabil inflation. Försök att genom penningpolitisk stimulans pressa ner arbetslösheten under NAIRU riskerar att enbart driva upp inflationen. Annorlunda uttryckt; NAIRU kan inte påverkas av expansiv stabiliseringspolitik, utan beror istället på arbetsmarknadens funktionssätt samt demografisk och teknologisk utveckling. Varaktigt högre sysselsättning kan således inte skapas med en kontinuerligt expansiv penningpolitik. Trots att detta är en av nationalekonomins hörnstenar förefaller det - av den allmänna debatten att döma - ännu förekomma en del missuppfattningar i denna fråga.

Nyckelmeningen är "Försök att genom penningpolitisk stimulans pressa ner arbetslösheten under NAIRU riskerar att enbart driva upp inflationen."

Om 150000 pers. skulle få jobb för 7000 kr/mån skulle Riksbanken säkerligen säga att NAIRU sjunkit, inte att det skulle leda till inflation.

 
At 03 september, 2006 18:54, Anonymous Anonym said...

NAIRU är en ekonomisk teori som står i motsättning till den keynesianska, som ju går ut på att via skilda efterfrågande åtgärder som staten står för få fart på ekonomin och därmed också komma till rätta med en rådande arbetslöshet.

NAIRU godtar att det finns en naturlig arbetslöshet, vilken bl a behövs för att hålla inflationen i schack.

Vi har emellertid i nuläget en låg inflation och samtidigt är såväl den naturliga arbetslösheten hög liksom den högst betydande undersysselsättning som inte minst karakteriserar svensk ekonomi.

Fråga är då vad det beror på. Ett skäl till den låga inflationen kan möjligen vara närinsglivets mycket omfattande strukturrationalisering samt den ökade priskonkurens, som beror på globaliseringen.
Dit kan man också eventuellt räkna in att vårt land är med i EG och att ställs krav på alla deltagande länder att föra en gemensam monetär ekonomisk politik, vilket bla a innebär att när inflationen visar en tendens att öka så häjs också räntenivån.

Det sker alltså en samordning mellan en rad faktorer som både leder till ökad priskonkurrens, låg inflation,hög sysselsättning inom olika branscher, men också en hög naturlig arbetslöshet samt en betydande undersysselsättning.

 
At 04 september, 2006 22:14, Anonymous Anonym said...

Per skriver: Nyckelmeningen är "Försök att genom penningpolitisk stimulans pressa ner arbetslösheten under NAIRU riskerar att enbart driva upp inflationen."

Ja, Heikensten bör tolkas "Om NAIRU understigs så är det ett tecken på att vi trycker för mycket pengar".

Det ligger i linje med tino_g:s och Klas Eklunds tolkning.

Per skriver: Försökte få grepp om den här frågan förra året genom att fråga Eklund, och han hävdade att sjunkande arbetslöshet kunde orsaka inflation genom brist på arbetskraft som skulle driva upp lönerna och senare priserna.

Klas Eklund är lite motsägelsefull i "Vår ekonomi". Han gör upp med keynesianismen, redogör för monetarismen och visar ett snyggt diagram över prisnivå och penningmängd i Sverige sedan 1870. Bara för att i senare kapitel åter tala om pris-lönespiraler.

Per Fredö skriver: naturlig arbetslöshet, vilken bl a behövs för att hålla inflationen i schack.
Det är inte Heikenstens syn.

Johan Nilsson

 
At 02 oktober, 2006 23:10, Anonymous Anonym said...

Hej Danne! jag hamnade på din sida av en slump..jätte bra plog men jag har inte hunnit läsa allt än.. jag har en fråga som jag hoppas du kan hjälpa mig med. Arbetslösheten börjar minskar och industrin börjar anställa fler folk och det är inte G(offentliga sektor) som ökar och dämpar arbetslöshetsnivå. kan du ge mig en kort fundering? Och en del säger att expansiva marknaden i Asien kommer att växa. optimiska framtidsutsikt? håller du med eller inte?
tackar för svar snarast!
MVH förvirad student

 

Skicka en kommentar

<< Home