söndag, november 19, 2006

Skogen brinner upp genom koldioxidskatten

Genom att lägga koldioxidskatt på fossila bränslen men inte på skogsindustrins råvara blir det intressant att bränna upp skogen istället för att göra papper av de delar av träden som inte duger till bräder. Detta gäller särskilt den extra subventionerade etanoltillverkningen. Koldioxidskatten bör istället sänkas tills andra länder kommer ikapp.

I SvD idag 18/11 finns i näringslivsdelen två artiklar om hur etanolsatsningen slår mot skogen och en analys av hur kriget om skogsråvaran hotar massaindustrin. I den senare framhåller Nils-Olof Ollevik hur de höga energipriserna och det ökande miljömedvetandet spiller över på själva råvaran för skogsindustrin som nu blir mer attraktiv som bränsle. Det gäller speciellt massaved som är så lågt prissatt att skogsägarna hellre säljer den som bränsle.

Ollevik tror att andra länders skogsindustri "sitter i samma båt". Men så är inte riktigt fallet. Sverige har en koldioxidsaktt på 2 282 kr per ton CO2 utom för bensin när det gäller substitution med etanol då den är 136 procent högre. Så är inte fallet i t ex Nordamerika. Det leder till att konkurrensläget är snedvridet genom skatterna vilket slår mot den svenska skogsindustrin.

De svenska pappersbruken borde rimligtvis köpa svensk massaved för sin papperstillverkning. Men den tenderar genom koldioxidsaktten att bli mer attraktiv att bränna upp. Det går inte för svenska papperstillverkare att bara höja priset på papper eftersom det då blir billigare att köpa papper från Nordamerika på världsmarknaden. Ännu värre blir det när man kan göra etanol av massaveden. Eftersom etanol inte bara är befriad från koldioxidskatt utan också från energiskatt (136 procent ytterligare skatt) blir det attraktivt att byta bensin mot etanol trots en mycket hög produktionskostnad.

Om svensk pappersmassa skall konkurrera med sådana subventioner av massaveden då den används till förbränning kommer en del av skogsindustrin på sikt att läggas ned. Det slår både mot jobben och mot exportintäkterna. Vi kan inte vara ensamma om en så hög koldioxidskatt och subvention av etanolanvändningen här i Sverige.

Koldioxidskatten infördes med motivet att Sverige skulle gå för och visa att man visst kan driva ett samhälle med högt välstånd med den miljömedvetenhet som höga miljöskatter innebär. Tids nog skulle Sveriges goda exempel leda till att andra länder följer efter, menade miljöivrarna. Men nu har det gått 15 år och USA har inte infört koldioxidskatt. "Gott-exempelpolitiken" fungerar inte. Skall vi ändå bara se på när pappersindustrin får gå under till ingen nytta utkonkurrerad av Nordamerika?

Koldioxidskatten måste därför sänkas. Etanolsatsningen på inhemsk råvara måste begränsas till forskningsverksamhet utan betydelse för råvarutillgången. Det är först när etanoltillverkningen blir så billig att den kan konkurrera utan skadliga skattesubventioner som den kan släppas fri på marknaden.

Om Sverige skall behålla miljöprofilen under en period med väsentligt lägre koldioxidskatt kan detta ske genom att vi ställer krav på andra länder att också införa koldioxidbeskattning. Sådana krav kan enligt Stern-rapporten underbyggas med propagerandet för generella koltullar för länder med ingen eller för låg koldioxidbeskattning. Men en svensk koltull på amerikanska produkter skulle inte hjälpa pappersindustrin i sig. Den skulle bara utgöra ett påtryckningsmedel så att konkurrens på lika villkor med koldioxidskatt kunde uppnås.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , intressant.se

3 Comments:

At 20 november, 2006 11:34, Blogger Per-Olof Persson said...

Tyvärr fungerar det inte att genom skatter och subventioner att styra mot politiska mål. Detta skapar bara nya och ännu allvarligare problem. Det går aldrig att skaffa fram tillräckligt med information om alla framtida konsekvenser som ett politiskt beslut leder till.

Politikerna vet inte i heller vilka framtida energikällor vi kommer att använda oss av. Det vet inte inte i heller marknadens aktörer. Men det är ändå en klar fördel att använda sig av marknadsstyrning. Marknaden kommer att använda sig av de mest kostnadseffektiva alternativ som finns för tillfället.

När någon energikälla börjar bli för dyr av någon anledning (knapphet eller höga miljökostnader) kommer nya alternativ att utvecklas. Vilka alternativ som kommer att slå igenom är det ingen som på förhand vet något om.

Det är också viktigt att inse att man inte kan tvinga fram den tekniska utvecklingen. Politikerna tror att bidrag till viss forskning ger resultat automatiskt. Tyvärr är det så att man tvingar fram ett system där de knappa resurserna används till forskning på fel områden. Detta betyder att mänskligheten kommer i ett mycket sämre läge än om man haft en ren marknadsstyrning över prissystemet.

 
At 21 november, 2006 12:48, Anonymous Anonym said...

Fram för fler trähus

Om skogsråvaran producerar koldioxid vid förruttnelse i skogen, vid förbränning eller vid förruttnelse av producerat papper i rötbassänger något år senare kan väl gå på ett ut.

Men plank som placeras i hus kan stå oförruttnade i hundratals år. Trä till hus borde således avlastas lite moms att betalas av CO2-skatten.

Fram för mera trä i husen!

 
At 25 november, 2006 00:49, Blogger Danne Nordling said...

SvD har 24/11 en artikel om hur etanolsubventionerna minskar jordbruksmarken, se: http://www.e24.se/dynamiskt/konsumentvaror/did_14136986.asp

Slutsatsen borde bli att subventioneringen av etanolframställningen borde upphöra. Den leder till: 1) Pengarna går till en väldigt dyr form av minskning av CO2-utsläppen, 2) Massaindustrin slås ut av att det blir konstlat lönsamt att bränna upp skogsråvaran, 3) Jordbruksmarken börjar användas för konstlat lönsam etanolproduktion som höjer matpriserna, 4) Ny jordbruksmark bryts för sockerrörsodling genom skogsavverkning i Brasilien, som ökar koldioxidutsläppen.
/DNg

 

Skicka en kommentar

<< Home