måndag, januari 08, 2007

Äganderätten som skydd mot organiserat våld

För att åstadkomma omfördelning kan staten avstå från att garantera äganderätten. Vi får anarki. Staten kan då organisera åsidosättandet av äganderätten. Men det kräver en moralisk legitimering som hittills inte har levererats på välfärdsområdet. Nyliberalismens moral tycks fortfarande gälla trots flera ifrågasättanden.

I Filosofiska rummet i P1 tog man igår 7/1 upp äganderätten till diskussion - men främst äganderätten till musik och film på nätet. Annars pågår en debatt om socialistisk vs nyliberal äganderätt på en del bloggar. Ett exempel med en snögubbe ifrån Filosofiska rummet kan användas för att illustrera en moralisk aspekt av äganderätten.

Vi tänker oss att någon på sin fritid gör en snöskulptur på allmän mark. Den blir så fantastiskt sublim att folk vill betala för att komma och titta på den. Kan tillverkaren av en "snögubbe" då också äga den och med tvång förhindra andra från att förstöra den eller hindra andra att försöka ta betalt för beseendet genom att jaga bort tillverkaren av objektet? Skulle inte någon fattig person kunna hävda att han har större rätt att utnyttja nyttan av snöskulpturen för att försörja sina svältande barn?

Enligt svensk rättspraxis, såsom den uttolkades i Filosofiska rummet, skulle tillverkaren kunna hävda en sorts äganderätt till snöobjektet (så länge det existerade i kylan). Det skulle inte gå för sig för någon annan att komma och försöka tillgodogöra sig en del av nyttan av snögubben. Mot detta finns ungefär följande invändning i bloggdebatten:

Det skulle vara fråga om att bruka orättmätigt våld mot den människa som försökte ta över äganderätten, menar den socialdemokratiska bloggaren Johan Sjölander:
"[A]tt hindra henne med våld, att i efterhand straffa henne med våld genom exempelvis inlåsning om hennes brott någonsin uppdagas – den rätten är vad som konstituerar nyliberalismens våldsamma kärna" menar Sjölander utifrån ett något annorlunda konstruerat exempel.
Detta exempel bygger till yttermera visso på att egendomen som utsätts för stöld är mer väletablerad i form av ett odlat fält och att det är en änka med svältande barn som är ute efter att stjäla en del av skörden. Från denna moraliska situation kan man dra slutsatsen att det inte ur pragmatisk synpunkt är bra att omfördela resurser genom oreglerade stölder, som rimligtvis bara leder till anarki. Enighet finns om att äganderätten skall skydda mot enskilt, anarkistiskt våld.

Syftet med Sjölanders exempel är istället att moraliskt rättfärdiga organiserad omfördelning som naturligtvis moraliskt också kan ses som stöld men som Sjölander vill visa är rättfärdig genom att kalla förfarandet "socialliberalism, välfärdsstat, till och med socialism".

Slutsatsen som åsyftas är rimligtvis att nyliberalismens moral, att den privata äganderätten alltid måste gälla, är felaktig. Samtidigt innebär exemplet, att när en organiserad omfördelning görs, får inte jordbrukaren, som utsatts för denna, åsidosätta den offentliga äganderätt som nu uppstått genom att överfalla fogdarna som transporterar bort livsmedlen för att ta tillbaka dem. Äganderätten i sig måste alltså upprätthållas - det är bara den privata äganderätten som får åsidosättas och det i ordnade former.

Att moraliskt rättfärdiga åsidosättandet av äganderätten

När socialismen var ung försökte man rättfärdiga tvånget mot etablerade ägare med att det var orationellt att producera enskilt utan samordning. Produktionen skulle bli så mycket större om staten ägde produktionsapparaten och kunde samordna allting enligt en på förhand uppgjord plan. Då skulle dessutom inte produktion förloras under lågkonjunkturerna. Planekonomi var effektivare och därför mer moralisk. Det appellerade till betydande grupper i den industrialiserade världen utanför Sovjetunionen. En mindre del anammade till och med rent marxistiska argument för en socialisering.

Nu skulle man kunna tro att en del socialister föreställer sig att ett moraliskt motiverat angrepp på äganderätten skulle vara mer framgångsrikt. Men egentligen är det nog inte fråga om något sådant. Så vitt jag förstår är det istället fråga om att legitimera de åtgärder som av pragmatiska skäl vidtagits mot äganderätten med moraliska argument. I dagens samhällsdebatt har nyliberalismens moraliska försteg blivit till ett betydande irritationsmoment när det gäller att försvara tidigare, som självklara ansedda, pragmatiska reformer. Det är naturligtvis hedervärt att några på den sida som hittills (implicit) företrätt ståndpunkten att "makt är rätt" nu hamnat i beråd och vill på ett mer seriöst sätt rättfärdiga sin samhällsmodell.

Medborgarrätten?

Vi såg en början till detta när den socialdemokratiska regeringen 1986 under den nyblivne statsministern Ingvar Carlsson tog ut en "engångsskatt" på 7 procent av pensionsmedlen i försäkringsbolagen. Detta sågs av många som en konfiskation av privat egendom. Men Carlsson försökte rättfärdiga indragningen med det moraliska argumentet att "medborgarrätten tar över äganderätten". Filosofiskt led regeringen dock nederlag genom att inte närmare kunna underbygga denna tes. Det öppnade för en moralfilosofisk kritik av högskattestatens godtycke och bidrog rimligen till att nyliberalismen därefter kunde flytta fram positionerna i den samhällsfilosofiska debatten.

Det nyliberala moraliska argumentet för privat äganderätt har inte lämnat mera socialistiskt inriktade filosofer någon ro. En del av dem gör som Johan Sjölander och hänvisar till moralisk intuition ("det är synd om medellösa änkor med barn") för att det är moraliskt principiellt riktigt att använda våld eller hot om våld mot personer med egendom. Andra legitimerar detta med utilitaristisk moral och lyckokalkyler. För några år sedan kom Thomas Nagel ut med en bok där han ville slå fast att det är en myt att rätten till egendom är fullständig - en viss del måste nämligen tvångsmässigt avsättas för att försvara äganderätten. Och då kan vi förlänga resonemanget från försvar mot rånare till försvar mot svält och sociala umbäranden. Svensken Bo Rothstein har avfärdat äganderättsresonemanget som ologiskt på grund av denna "självmotsägelse" (med kränkning av äganderätten för att försvara den). Andra har velat göra gällande att rättigheter för människor inte moraliskt kan rättfärdigas emedan de inte empiriskt kan påvisas.

Är äganderätten moraliskt otillräckligt härledd?

Förvisso finns det vissa brister i John Lockes härledning av olika rättigheter (se mina bloggartiklar om detta). Men jag skulle inte tro att själva grundprincipen om självförsvar går att ifrågasätta på ett seriöst sätt. Av denna följer att det finns en äganderätt till artefakter och viss mark. Det är väl främst Lockes resonemang om ett närmast obegränsat markägande som borde kunna kritiseras. Här finns ett område som den nyliberala moralfilosofin inte ännu verkar att ha utvecklat till fullo (det kanske beror på att det idag inte längre är ett så relevant problem).

Är då finansieringen av självförsvaret en större stötesten? Det är möjligt att ett renodlat filosofiskt försvar är svårt att göra bättre än vad Robert Nozick åstadkommit. Men det finns ett konventionellt nationalekonomiskt argument som filosoferna inte tycks känna till. Eftersom självförsvaret i form av en kollektiv nyttighet kan göras många gånger effektivare än i individuell form finns en Pareto-sanktionerad motivering för en obligatorisk avgift. Enligt nationalekonomisk teori får alla i detta fall det bättre i så stor utsträckning att avgiften täcks med god marginal. Skulle det finnas någon med en så eminent försvarsförmåga att detta inte är fallet skulle sådana personer befrias från försvarsavgiften.

Faran med detta ekonomisk-teoretiska argument är att tvångsanhängarna tar fasta på detta på det sociala området. De kan hävda att det enligt "allmänviljan" finns ett motiv för att tillförsäkra socialt underförsörjda en rad extra välfärdstjänster. Men J J Rousseaus resonemang om allmänviljan är knappast giltigt - främst p g a att det saknar stringens. Att åberopa detta istället för det moderna Pareto-resonemanget (med total "enighet") vittnar om okunnighet eller rena diktursträvanden.

Biodling

Pareto-sanktioneringen kan å andra sidan anföras som argument för att alla möjliga verksamheter som ger positiva externa effekter skulle behöva skattefinansieras. Ett klassiskt exempel är biodling i ett område med äppelproduktion. Det skulle kunna hävdas att äppelproducenterna skulle beskattas för att biodlarna skulle kunna få betalt för den nytta som de producerar i form av pollinering av äppelblommor. Däremot kan detta resonemang inte anföras för att motivera skatter för individuella nyttigheter (t ex sociala förmåner).

Kollektiva nyttigheter av skyddskaraktär

En pragmatiskt motiverad gränsdragning skulle kunna vara att enbart kollektiva nyttigheter av skyddskaraktär skulle få skattefinansieras. De har en karaktär av odiskutabel nödvändighet som inte mera tingliga önskemål karaktäriseras av. Villaägarna i ett område med möjligheter till en fantastisk utsikt skulle då inte få ta till tvångsmedel för att finansiera skogsavverkning för detta ändamål. Däremot skulle de få göra detta för att finansiera en brandgata till skydd mot skogsbrand.

Diskursen om äganderätten borde kunna fortsättas på detta område. Jag skulle gärna vilja få utrett huruvida det finns några mindre pragmatiska och mera moralfilosofiskt principiella argument för gränsdragningen mellan vilka kollektiva nyttigheter som det är moraliskt rätt att finansiera med obligatoriska avgifter.

Välfärd utan skatter?

Slutligen finns alltid det pragmatiska argumentet att ett moraliskt rättfärdigt samhälle skulle gå under genom att det inte kan fungera praktiskt. Det finns ju en utbredd föreställning att välfärdsproduktion har en sådan teknisk karaktär att den måste finansieras med tvång. Ofta bygger den dock på en intellektuellt grund inställning till alternativen i form av försäkringar och välfärdskonton. Återigen finns här en pragmatisk möjlighet att finansiera det mesta av välfärden utan skatter (dvs frivilligt med försäkringar) och reservera tvångsfinansieringen enbart för problem som sammanhänger med individer som inte själva förmår ta tillvara sina egna intressen (från födseln handikappade, från födseln eller senare förståndsmässigt drabbade).

Fortsättning: Paternalism som motiv för repression 15/1-07

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , intressant.se

10 Comments:

At 08 januari, 2007 18:44, Blogger Johan Sjölander said...

Hej Danne. Ett långt och intressant inlägg (som alltid, höll jag på att skriva.) Skulle dock vilja komma med en kommentar.

Jag förstår dig som att det är rätten till självförsvar som är den ur vilken du härleder ditt försvar av äganderätten. Och det kan jag väl ha en förståelse för. Rent känslomässigt verkar det fullt rimligt att vi har rätten att försvara oss när vi blir anfallna.

Men om vi applicerar den rätten på mitt exempel (som du i stort sett förtjänstfullt redogör för, även om jag har någon invändning) med modern med sina svältande barn. Är det då helt självklart att det är plantageägaren som ägnar sig åt självförsvar när allt modern gör är att vilja rädda livet på sina barn? Är det inte just moderns beteende det vi allra mest intimt skulle förknippa med just detta, självförsvar?

Min invändning är alltså att det förefaller rimligt att skilja på självförsvar av den egna kroppen, det egna livet (eller som i mitt exempel, ens barns) och försvaret av abstrakta juridiska rättigheter. Att äganderätten är föränderlig över tiden (och därmed i någon mening konstruerad)är ju ingenting vi behöver träta om - så är det. Kan verkligen ett försvar av en sådan konstruktion vara att jämställa med ett försvar av den egna fysiska kroppen (eller, för den delen om du så vill, för rätten att orört få sitta och hålla på ett gäng nötter som man själv har plockat - i mitt exempel blir det ju i detta fall inte personen som plockat grödorna som äger dem, utan någon annan?)

 
At 09 januari, 2007 13:43, Blogger Danne Nordling said...

Man kan enligt min mening på ett starkare sätt än "känslomässigt" slå fast att vi har rätt till självförsvar. Från denna rätt kan vi härleda äganderätten. Allt inom ett paradigm som tillåter moralisk diskurs.

Jag tolkade ditt inlägg som att anarki inte var något bra alternativ. Ditt exempel skulle därför inte tolkas som att änkor skall hänvisas till att "stjäla" från plantageägare utan som en utgångspunkt för det rättfärdiga i att staten tog över denna uppgift. Locke hade dock en viss förståelse för att nöd går före rätt och denna inställning går igen i modern lagstiftning samt även hos Nozick. Den nödställde bör lämna gottgörelse i efterhand enligt detta synsätt.

Eftersom rätten att träffa avtal också med nödvändighet kommer att leda till "abstrakta juridiska rättigheter" kan man inte börja göra skillnader mellan olika konkreta situationer. För detta fordras i så fall en mera detaljerad utredning och bestämning av rättigheter i olika fall. Det blir oöverskådligt och därför har man valt en annan väg än att stadga vilka konkreta rättskränkningar som skulle kunna tillåtas i ett civiliserat samhälle.

Det som du inte tar upp här, men som är viktigare att diskutera, är vilken rätt staten har att åsidosätta äganderätten - i synnerhet mot bakgrund av den moderna försäkringsteknikens utveckling. Reglerad anarkism borde inte vara ämnet för dagen.
/DNg

 
At 13 januari, 2007 15:57, Anonymous Anonym said...

"Problem" som biodling, miljöförstöring etc. bygger ju på att man inte kan skydda äganderätten. Det saknas ägande av luft/hav och djuren kan röra sig fritt. Självklart finns det extrema tekniska problem med att kontrollera hur bin/fiskar rör sig eller hur varje atom i en förorening påverkar andra, men det viktigt att konstatera att det är ett tekniskt problem - inte ett moraliskt. I framtiden kan vi kan kanske kontrollera detta genom någon tekniska apparat och då kommer "problemet" försvinna. Innan dess så kan man tänka sig system som efterliknar ägande, tex. utsläppsrättigheter.

Jag tycker äganderätten motiveras bäst genom självägandet och att det är ett skapande av värde. Om jag inte äger mig själv vem skulle då isf. göra det? Jämför med hur demokrati kan motiveras.

Produktion sker inte heller på någon annans bekostnad. Det kommer inte försvinna bullar ur grannens skafferi om jag bestämmer mig för att baka en dubbel sats. Om man nu av någon anledning anser att jag måste betala 20 bullar i månaden till staten så måste detta isf. gälla även de som inte skapar något av värde. Jag menar, varför ska jag som producerar nya resurser - till min egen och andras fördel -straffas men inte den som väljer att ligga att sova i hängmattan?

 
At 15 januari, 2007 11:28, Blogger Danne Nordling said...

Jag trodde länge att de som angrep äganderätten på Proudhons sätt ("egendom är stöld") antingen var orealistiska, romantiska anarkister eller också deltog i klasskampen och därför kunde tillåta sig ologiska och känslomässiga "argument" för att vinna flera för revoutionen eller åtminstone ett socialistiskt systemskifte.

Nu är jag inte så säker. Att likställa ett angrepp på andras äganderätt med självförsvar kanske beror på ett hederligt försök att underbygga en socialistisk ståndpunkt men som misslyckats genom att man verkar i en miljö som inte tillåter en förutsättningslös prövning. Man kan helt enkelt inte bättre eller är rädd för att utveckla resonemanget mera förutsättningslöst därför att man anar att det skulle leda till svårigheter för hela ens världsbild. Då är det bättre att slå ifrån sig och inte lyssna på motsidans resonemang.
/DNg

 
At 17 juni, 2014 18:45, Anonymous Anonym said...

Hello there, I found your blog by way of Google
whilst looking for a comparable subject, your web site came up,
it seems good. I've bookmarked it in my google bookmarks.

Hello there, just became aware of your blog thru Google, and found that it is truly
informative. I am gonna be careful for brussels.
I'll be grateful if you proceed this in future.
Many other folks will be benefited out of your writing.
Cheers!

Here is my page: jobs that are hiring online

 
At 18 juli, 2014 06:05, Anonymous Anonym said...

Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

 
At 02 augusti, 2014 23:53, Anonymous Anonym said...

Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

 
At 22 december, 2016 10:54, Blogger chenmeinv0 said...

louis vuitton outlet
moncler outlet
thunder jerseys
michael kors outlet online
ugg boots
canada goose sale
uggs on sale
moncler jackets
ralph lauren polo shirts
ugg boots
2016.12.22xukaimin

 
At 19 juli, 2018 03:58, Anonymous Bahaya Penyakit Muntaber dan cara mengatasinya said...


This article is interesting and useful. And let me share an article about health which insha Allah will be very useful if we use it again for others.

Obat Untuk Mengobati penyakit osteoarthritis
Cara Mengobati Penyakit Gula Darah
Obat Untuk Penyakit TBC
Cara Mengobati Jamur Mulut
Cara Pemesanan
Cara Mengobati Telinga Berair
Pengobatan Penyakit Polip

 
At 19 juli, 2018 04:39, Anonymous pengobatan Penyakit Herpes said...

Very nice the article

Pengobatan Alami Darah Tinggi
Mengobati Stroke Secara Alami
Obat Sakit Diare
Cara Menghilangkan Jerawat
Cara Mengatasi Penyakit Asma
Cara Mengatasi Gusi Bengkak

 

Skicka en kommentar

<< Home