Littorin lovade att utanförskapet skulle minska med flera hundratusen personer

Mest i förbigående lovade arbetsmarknadsministern att regeringens politik skulle minska utanförskapet med flera hundratusen. I övrigt var han som en socialdemokrat när det gällde arbetsrätt och lönerörelse. Var finns den borgerliga politiken?

Blockaden mot salladsbaren i Göteborg är legitim, sade arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin i Ekots lördagsintervju idag 6/1. Det verkade som om han kanske tyckte att facket hade vidtagit oproportionerliga åtgärder i det "specifika fallet" som han dock inte ville kommentera. Men han kom undan med att framhålla att det inte finns någon instans som skall bedöma och avgöra hur långt stridsåtgärderna skulle gå.

Man skall vädja till parternas sans och förnuft, menade Littorin. Vi kan inte låta politikerna avgöra - då faller den "Svenska modellen ihop". De blockader som pågår måste kunna lösas utan att regeringen ändrar lagstiftningen. Vi måste välja modell: kollektivavtal eller något annat [men vad?]. Rätten att vidta konfliktåtgärder var inte så långtgående och skadlig, som vi tyckte innan vi omprövade vår "rätt utrerade politik" sade Littorin. Han var inte bekymrad över att de gamla väljarna skulle överge moderaterna.

Hur ser han då på kritiken från de egna "kompisarna" (Timbro, SvD, Expr, DN)? Denna fråga slog han ifrån sig med att man kan inte driva politik för att "hålla sig väl med en ledarsida". Södra Europas modell skulle kunna vara alternativet, men där är antalet strejkdagar alltför stort, menade Littorin.

A-kassan

Nu framhöll Littorin mycket allmänt att nettot inklusive skattesänkningar skulle bli ansenligt. Varför drog han inte fram några konkreta exempel med siffror? 94 procent omfattas av kollektivavtal och det garanterar att lönenivåerna inte sänks. Obligatorisk a-kassa är rimlig eftersom man bör vara med och finansiera sitt eget skydd. Det är förvisso, enligt min mening, en större poäng när man genomfört systemet med att man själv betalar mera och skattebetalarna mindre. Men skattefinansieringen finns fortfarande kavar och därför skulle man kunna argumentera för att det finns en grund för att stå utanför med ett något sämre skydd än för medlemmarna.

Avtalsrörelsen

Littorin ville hålla sig utanför men han trodde på ansvarstagande parter.

Jobbpolitiken

KI säger att det "nästa år" kommer 30 000 nya jobb till följd av regeringens politik. Men utanförskapet skulle kunna minska med "flera hundratusen". Dock skulle SN:s mål inte kunna uppnås under mandatperioden. Väljarna får avgöra hur regeringens politik lyckats i valrörelsen 2010.

Pontus Mattson från Ekot ställde dock inte frågan hur detta stämde med Konjunkturinstitutets prognos för i år och nästa år med en minskning av utanförskapet med 125 000 personer inklusive alla effekter från den reguljära konjunkturförbättringen. Om denna utveckling fortsätter 2009 och 2010 kommer formellt Littorins försäkran att utanförskpaet minskar med flera hundratusen att infrias. Men det beror i så fall knappast på regeringens politik. Dessutom kommer det en lågkonjunktur mot slutet av mandatperioden.

KI:s prognos framgår av min kommentar Med 140 000 nya jobb minskar utanförskapet med 125 000 (-12%). Det var som vanligt att Littorin kunde slippa undan de verkligt svåra frågorna. Han behövde inte svara på frågan vilka ytterligare åtgärder som skulle behövas för att minska utanförskapet (som en följd av regeringens politik) med flera hundratusen personer. Eller var det den vanliga konjunkturen som skulle lösa problemen? Då skiljer sig inte alliansregeringen särskilt mycket från den socialdemokratiska.

Men några andra skillnader mot socialdemokraterna kom inte heller fram. Var finns det borgerliga i den borgerliga regeringens politik? Den lever högt på att socialisterna kritiserar den som om den skulle bedriva en systemskiftespolitik. Är det ryggmärgsreflexerna som nu skall få styra oppositionens ställningstaganden?

Andra bloggar om: jobb, sysselsättning, konjunkturer, utanförskapet, Sven Otto Littorin, politik, på intressant.se