Mjölken glömdes när biffen blev klimatbov i TV
Uppdrag granskning hetsade mycket tydligt mot politikerna som subventionerar miljöbilar men som inte låtsas om biffätandet. Programmet tog dock inte upp att mjölkdrickandet också är en klimatbov. Dessutom är de fattigas mat i form av ris en ännu större miljöbov än boskapssektorn.
Onsdagskvällens "Uppdrag granskning" i TV1 (12/3) ägnades åt jordbrukets klimatpåverkan. Där uppmärksammade man FN-rapporten från FAO som jag skrev om 19/2-07. FAO gjorde gällande att hela 18 procent av utsläppen av växthusgaserna (GHG) kom från boskapssektorn. Sternrapporten från hösten 2006 angav en siffra på 14 procent. Klart är att idisslande boskap släpper ut växthusgasen metan (CH4). En ko släpper enligt TV ut lika mycket GHG som en vanlig bil som körs 1000 mil per år. Dessutom avger gödseln dikväveoxid (N2O).
Det var mycket tydligt att TV-programmet ville slå larm om det förkastliga i att äta biff. Man kunde ana att någon sorts straffbeskattning eller ransonering var målet. Och naturligtvis finns det en poäng i att ställa de i praktiken meningslösa åtgärderna, som att släcka lampor och stänga av uppfinningar som "stand by" i elektriska apparater, mot biffätandet. Dessa struntåtgärder förordades av EU:s miljökommissionär Stavros Dimas samtidigt som han inte ville ha en åsikt om biffätandet.
Liknande hållning intog s-ledaren Mona Sahlin och jordbruksminister Eskil Erlandsson (c). Sahlin förnekade t o m att biffätandet i sig var klimatskadligt - det var produktionen och transporterna som var relevanta. Även Anders Wijkman (kd) som intervjuades efteråt var försiktig även om han inte förnekade vikten av problemet. Själv åt han mest vilt som inte har någon klimatpåverkan. Men han fick inte frågan hur det skulle gå om alla försökte övergå till vilt.
Det som inte kom fram i programmet mer än i förbigående var två saker. Ris svarar faktiskt för 40 procent mer metanutsläpp på jorden än idisslarna (där vilda bufflar ingår). Ransonering eller straffskatt på ris ligger alltså ännu mera i farans rikting.
Den andra saken är att mjölken också kommer från metanrapande kor. Det framhölls inte alls i programmet. Att barnens köttbullar var i fara framkom och en matmamma fick förklara hur hon spädde ut köttfärsen med mjöl och vegetabiler. Men vad gjorde hon med mjölken? Spädde hon ut den med vatten? Eller fick barnen dricka Coca Cola? Det fick vi inte veta.
Det var tydligt att politikerna är rädda för att dra bort uppmärksamheten från bilarna, som är legitima hatobjekt, till köttbullar och biff, som kommer att leda till att klimatpolitiken blir ifrågasatt. Men gjorde inte TV:s redaktion för "Uppdrag granskning" något liknande när man varken uppmärksammade de fattigas ris eller barnens mjölk i programmet?
Detta fäaktiga agerande går igen i bloggkommentarerna till programmet. Peter Andersson försöker urskulda socialdemokraterna med att det finns något skrivet i rådslagsmaterialet. Energi utan fossil noterar politikernas rädsla men drar inte slutsatsen att den skulle bli ännu mera uttalad om det blev mjölken till barnen som stod i förgrunden. Åsa Westlund rekommenderar att vi handlar ekologiskt och äter grönsaker men hos säger inte att vi borde sluta med mjölken. Birger Schlaug propagerar för köttskatt men inte mjölkskatt. Forskaren på KTH Annika Carlsson-Kanyama uttalar sig på Aftonbldets hemsida att politikerna borde uppmärksamma köttätandet men inte mjölkdrickandet.
Andra bloggar om: mjölk, biff, klimatpolitik, miljö, klimat, växthuseffekten, boskap, idisslare, ris, media, politik, samhälle på intressant.se
Etiketter: växthuseffekten
posted by Danne Nordling @ 13:50
11 comments
.
11 Comments:
Det är rimligt att mjölkens klimatbelastning granskas. Och youghurten, osten, och allt annat som har korna som ursprung. Fast jag har en känsla av att biffen innebär den tyngsta klimatbelastningen av dessa koprodukter. Hade mjölken varit en stor klimatbelastning, så hade nog larmklockorna pinglat redan. Men det vore ändå intressant att få lite siffror på mjölkens klimatbelastning. Jag har ännu inte sett några. Vilket är värst, en liter mjölk, eller en liter bensin?
Fascinerande att ingen uppmärksammar att Metannivåerna i atmosfären har planat ut och inte ökar.
Med tanke på det, varför diskuteras detta öht?
Hoppsan, sa miljöaktivisten! Men inte kommer de att lära sig något om proportioner och sunt förnuft för det!
Som vanligt glöms en massa viktiga parametrar bort. Hur många människor äter ris? Hur många äter kött? Hur stor belastning på miljön innebär transport av ris, mjölk respektive kött. Hur ställs det i förhållande till näringsvärde? Endast när hänsyn tas till alla signifikanta parametrar kan man göra några vettiga jämförelser.
Ja det här var en välskriven struntkommentar.
Räknat per näringsintag så är nötkött 50 gånger så stor växthusbov som ris.
Så även med en allmän miljöskatt på livsmedel skulle påslaget bli 50 gånger högre för nötkött än för ris.
Den som var mycket uppmärksam när TV-programmet visades kunde notera att tävlingen i små GHG-utsläpp vanns av mannen som körde en stor SUV därför att kvinnan i småbilen köpte ris istället för potatis. Med en lämplig vinkel skulle programmet ha kunnat handla om det förkastliga i att äta ris åtminstone när andra liknande födoämnen finns att tillgå.
Att ställa ris mot kött i en sofistikerad beräkning är som att ställa inhemska GHG-utsläppsåtgärder mot åtgärder i utlandet. Sådan rationalitet finns inte i klimatpolitiken.
Programmet borde kanske ha räknat ut att eh halvering av riskonsumtionen för ett hushåll i Sverige betyder mera än att stänga TVn och andra apparater med huvudströmbrytaren istället för att använda stand by.
Likaså hade de kunnat räkna ut hur många liter mjölk man behöver avstå från istället för att skippa stand by-funktionerna.
Syftet med Uppdrag granskning var rimligtvis inte seriöst utan att väcka "lagom" moralpanik. Mjölken hade blivit för mycket och riskerat backlash.
/DNg
Men när kött "produceras" dör djuret. När mjölk produceras fortsätter djuret producera nästa dag. Det torde bli mer näring mjölk per metan utsläpp än kött? Kanske finns det alltså skäl att koncentrera sig på kött produktionens utsläpp mer än mjölkproduktionens?
Naturens GHG-utsläpp
Av koldioxiden i haven och i atmosfären finns 98 % löst i haven och 2 % finns i atmosfären. Hur mycket koldioxid som kommer att finnas i atmosfären beror dels på det atmosfäriska trycket och dels på havens temperatur. Haven har blivit något varmare och detta är den huvudsakliga förklaringen till varför halten av koldioxid i atmosfären ökar.
Kemister har tagit reda på hur stor andel av koldioxiden i atmosfären som kommer från biologiskt material (man mäter isotoperna för kol-12 och kol-13) och 6 % kommer från biologiskt material. Detta är koldioxid från fossila bränslen men även ifrån exempelvis skogsbränder. Men detta är betydelselöst eftersom värmperioderna alltid kommer före ökningen av koldioxid i atmosfären.
Hela frågan är felaktigt ställd.
Precis som det finns ett kretsomlopp med vatten i naturen (vattenånga är fö. också en "skadlig" växthusgas) så finns det ett kol-omlopp i naturen som pågått i hundratusentals år, utan klimatkatastrofer. Kor (och människor) käkar växter (och kött) och släpper ut överskotts-kol som koldioxid, metan mm. Växter växer och tar upp kol ur atmosfären. Pss sätt dricker växter och djur vatten och svettas och kissar ut överskottet som går in i omloppet.
Att säga att kor släpper ut för mycket metan eller koldioxid är alltså ungefär lika intelligent som att säga att vissa vattenfall är för höga (ur klimatsynpunkt).
Kretsomloppet finns där, det fungerar och om det finns något problem med det så är det inte korna, utan något annat. Kanske finns det för lite kol bundet i växter, kanske finns för mycket kol bundet i djur (inklusive människor).
Att man angriper köttkor har därför ingenting med vett och sans att göra, absolut ingenting med klimatet att göra, utan är bara ett sätt för veganer/vegetarianer att försöka göra oppressiv klimatreligion av sin egen personliga övertygelse.
Chrille,
Du har dessvärre fel. Kor ingår i ett "naturligt kretslopp", ja. Men om du hade haft grundläggande kemikunskaper hade du förstått den väsentliga skillnaden mellan CO2 och Metan. Vid förbränning av kolväten (vilket är vad som sker i djur och växter) är den slutgiltiga produkten CO2. Längre än så kan förbränning inte ske. Man kan alltså inte "undvika" CO2 som slutprodukt i kretsloppet. Det kan man däremot med Metan, CH4. Metan är en mycket mera potent växthusgas, GHG. Metan är inte färdigförbrännt. Metan kan eldas med tillgång till syre och ger då CO2 plus vatten. Det är alltså ingen naturlag att man måste släppa ut metangas i kretsloppet. Tvärtom är det ju så att de flesta djur släpper ut väldigt lite metan relativt korna.
Därför finns det all anledning att angripa oxköttproduktionen. Den bidrar nämligen helt oproportionerligt till GHG relativt den näring den ger.
Mvh Niclas Ihrén
Chrille.
Niclas Ihrens svar ger en bra sammanfattning av faran med metanet jämfört med koldioxiden. Lägg till detta att vår stora efterfrågan på nötkött givit oss en enorm ökning av antalet boskap. Det är inte längre frågan om små utspridda flockar av djur, nu är det en enorm industri med många miljontals djur. Därav klimatbelastningen.
Skicka en kommentar
<< Home