Fakta om utsläpp av CO2 år 2005

Utsläppen av växthusgaser var 44 Gt CO2e år 2005. Det var 20-30 procent mera än 1990. Kina släpper ut 16,4 procent och USA 15,7 procent.

Det är svårt att få tag i grunddata för klimatpolitiken - t ex olika länders utsläpp av växthusgaser. Tidigare har jag refererat till en undersökning av SvD som jag trodde hänförde sig till 2008. Men enligt uppgifter från World Resources Institue i Washington DC som refereras i DN 31/1 måste dessa siffror vara äldre [eller inte avse alla utsläpp]. De var dessutom inte summerade till en totalsiffra.

För 2005 gäller tydligen följande enligt mina beräkningar från de länderdata som redovisas: Världens utsläpp av växthusgaser uppgår till 44 118 Mt CO2e. Denna siffra innefattar även effekter från markanvändning, som ibland betecknas som skogsbruk och ibland som avskogning. Dessa 44,1 Gt kan jämföras med omkring 31 Gt 1990 (avläst från ett diagram från NVV). Enligt Sterns utredning var dock utsläppen 37 Gt 1990.

För de länder som redovisas har jag också räknat fram den procentuella andelen av totalutsläppen:

Land . . . . . . . . Mt CO2e . . andel %

Kina . . . . . . . . . 7 218 . . . . . . 16,4
USA . . . . . . . . . 6 948 . . . . . . 15,7
EU . . . . . . . . . . 5 333 . . . . . . 12,1
Brasilien . . . . . . 2 856 . . . . . . 6,5
Indonesien . . . . 2 045 . . . . . . .4,6
Ryssland . . . . . .2 021 . . . . . . .4,6
Indien . . . . . . . 1 877 . . . . . . .4,3
Japan . . . . . . . .1 397 . . . . . . 3,2
Kanada . . . . . . . . 808 . . . . . . .1,8
Övriga . . . . . . 13 615 . . . . . . 30,9
Totalt . . . . . . 44 118 . . . . . 100,1

Den högsta utsläppsnivån per capita har Kanada med 25,0 ton. EU har 10,9 och Indien lägst med 1,7 ton CO2e per person. Detta gäller de redovisade länderna.

För att komma tillbaka till nivån 1990 krävs en minskning med 20-30 procent. Men för att säkra att den globala temperaturen enligt gängse modeller inte stiger med mer än 2 grader till 2050 krävs större minskningar. Dessa krav brukar ta sin utgångspunkt från 1990 men någon precisering av hur mycket som behövs totalt brukar inte nämnas. Kraven brukar formuleras som minst 25 procent för i-länderna och minst 15 procent för u-länderna i förhållande till om inga minskningsåtgärder görs. Det senare kravet är alltså ganska obestämt. Därför blir debatten om utsläppsminskningar förvirrad. Här finns uppenbarligen dolda motiv i klimatpolitiken.

Detta går igen i olika redovisningar av kraven på minskningar. Från WRI visas bl a nedanstående diagram:



Urvalet av länder förefaller både vara godtyckligt och generande ofullständigt. Men en genomsnittlig minskning för ett antal betydande länder som knappast är större än 8 procent under perioden 2005-20 visar att det rimligtvis är mycket långt kvar till en minskning också av 1990 års nivå. De stora länderna i u-landsgruppen kommer ju inte att göra några absoluta minskningar.

Ett annat institut som försökt precisera kraven på minskningar är Ecofys - se pressmeddelande 2/2. Det borde göras en utvärdering av hur realistiskt det är att göra absoluta minskningar innan dessa svåröverskådliga modeller presenteras.

Läs även andra bloggares åsikter om växthuseffekten, global uppvärmning, utsläppsminskning, koldioxid, växthusgaser, IPCC, Köpenhamn, klimatpolitik, politik på intressant.se