onsdag, oktober 13, 2010

Budgetens höga arbetslöshet beror på arbetsutbudet

Regeringens lyckade politik att minska utanförskapet pga ohälsa medför att 3,5 procent fler arbetssökande kommer ut på marknaden mellan 2008 och 2012. Därför är det fel att befara att det är krisens arbetslöshet som nu håller på att "bita sig fast".

Kritik har riktats mot att regeringens budget, som lades fram igår (pdf), innebär fortsatt hög arbetslöshet trots att tillväxten blir hög - t ex 4,8 procent 2010. Visserligen ökar sysselsättningen med 100 000 personer 2010-12, med arbetslösheten sjunker bara från 8,4 till 7,4 procent (s 113). Sysselsättningsgraden ökar från 73,8 procent av arbetskraften till 75,2 procent 2010-12. Det är fortfarande inte tillräckligt för att komma upp i 2008 års nivå på75,8 procent (beräknat från KI:s rapport i sept, 75).

För att komma upp till samma sysselsättningsgrad som 2008 borde antalet nya jobb öka ytterligare med ca 31 000 personer 2010-12. Men det skulle inte räcka för att minska arbetslösheten med mer än 0,7 procentenheter. Betyder detta att arbetslösheten från finanskrisen hotar att "bita sig fast"?

Finansdepartementet skriver att det totala sysselsättningsfallet i samband med konjunkturförsvagningen uppgick till nästan 140 000 personer. Mellan tredje kvartalet 2009 och andra kvartalet 2010 har sysselsättningen återhämtats med 70 000 personer. Den exportberoende industrin tappade 110 000 jobb och endast en mindre del kommer att kunna återskapas, menar FiD. Det är tjänstesektorn som måste svara för detta. Men ändå räcker detta inte till. FiD skriver:
"Under perioden 2011–2014 fortsätter sysselsättningen att öka starkt och bidra till att arbetslösheten minskar ytterligare. Nedgången i arbetslösheten begränsas dock de närmaste åren av att även arbetskraften ökar. År 2014 bedöms arbetslösheten ha fallit till 6,0 procent."
Bakom den oskyldiga meningen "även arbetskraften ökar" döljer sig förklaringen till att arbetslösheten fortsätter att vara hög. Det är inte en fråga om demografiska faktorer. Tvärtom skriver man att "grupper med ett relativt högt arbetskraftsdeltagande minskar eftersom 40-talistgenerationen fortsätter att lämna arbetskraften, samtidigt som de stora födelsekullarna i början av 1990-talet, som har ett förhållandevis lågt arbetskraftsdeltagande, är på väg in." Så vad är det som ökar arbetskraften de närmaste åren?

Så vitt jag kan se är det regeringens egna åtgärder för att öka arbetsutbudet som nu håller tillbaka minskningen av arbetslösheten. Närmare bestämt är det minskningen av utanförskapet på grund av ohälsa som är boven i dramat (sjukskrivning och förtidspension). År 2008 var detta "utanförskap" 590 000 helårsekvivalenter. År 2012 förutser KI att siffran sjunkit till 419 000. Det är en minskning med 171 000 som räknat i personer som inte alltid jobbar full tid är ännu högre. Om alla dessa inte kunde få jobb skulle arbetslösheten öka med 3,5 procentenheter.

Någon diskussion om migrationens betydelse levererar inte FiD. Men även ett överskott här i arbetsföra åldrar skulle öka arbetskraften. Trots att industrin inte kommer att öka sin sysselsättning särskilt mycket har Sveriges ekonomi en stark förmåga att skapa nya jobb. Men det räcker inte riktigt. Därför instämmer jag i vad chefen för Konjunkturinstitutet, Mats Dillén, sa i radion igår: det behövs en stimulans redan nästa år i storleksordningen 12 mdr kronor.

Det är inte så att jobbskatteavdrag och stramare regler i socialförsäkringarna i sig "skapar" nya jobb. Det krävs ytterligare åtgärder för att fler nyanmälda lediga platser ska registreras. Anders Borg för en alltför restriktiv politik som förstör resurser - inte sparar dem.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter: ,

6 Comments:

At 13 oktober, 2010 18:33, Blogger Nils Lindholm said...

clip{
"Det är en minskning med 171 000 som räknat i personer som inte alltid jobbar full tid är ännu högre. Om alla dessa inte kunde få jobb skulle arbetslösheten öka med 3,5 procentenheter."
}
Var det inte 50% av dom förtidspensionerade bara hade 7-år till ålderspension.
Så efter 7-år så skulle då förtidspensionärerna minskat med 225-tusen?
Och inte belasta vare sig FK eller AMS statistik.

Så idag borde väl hälften, drygt 100-tusen inte finnas i just FK eller AMS statistik som är en del av utanförskapet.

Sen hade ju förtida uttag av ålderspension fördubblats.
Från tror 3% till 6%.
10% borde motsvara 10-tusen per år.
Då 40-tusen OM det startade 2007.

Och FAS3 räknas INTE som arbetslösa.
2 000 i månaden ökar dom med enl. AMS i mars.
2 år ger då 48-tusen.
Vad dessa tituleras efter 2-år är väl inte bestämt, men ute är dom ur allt, njae inte ur kommunens kostnad.

 
At 13 oktober, 2010 21:56, Anonymous Mattias said...

Minskningen av ohälsan beror till största delen på minskat inflöde, det vill säga låga sjukskrivningsnivåer. Om inflödet är lika stort som utflödet minskar ohälsan förstås inte. 225 000 i minskad ohälsa förutsätter i så fall att ingen sjukskrivs, vilket ju inte är så realistiskt.

 
At 13 oktober, 2010 23:20, Blogger Unknown said...

En stoerre loenespridning skulle kunna loesa arbetsloeshetsproblematiken. Minska skatterna foer låginkomstagare rejaelt, minska a-bidragen rejaelt och ta bort alla fackliga privilegier.

 
At 14 oktober, 2010 12:20, Blogger Per-Olof said...

Nationalekonomer vågar inte säga som det är. Problemet är att:

1) näringslivets kostnader är för höga

2) arbetslösheten beror på att kostnaden för arbetskraften är för hög


Alla företagsekonomer vet att:

1) företagen producerar och investerar endast om framtida vinster beräknas uppkomma (intäkter minus kostnader)

2) företagen anställer endast om framtida vinster beräknas uppkomma


Detta innebär att problemen endast kan lösas genom att kostnaderna sjunker. Att försöka höja intäkterna genom att öka penningmängden leder endast till framtida höjda kostnader.


Vad skapar efterfrågan i ekonomin? :

Att ta emot försäljningsintäkter är det sista som händer i en lång produktionskedja som kan ta årtionden innan det finns färdiga konsumentvaror. Exempelvis att plantera träd 100 år innan dessa har förvandlats till papper, forskning och utveckling som påbörjats 20 år innan en ny bilmodell är färdig för produktion, det kan ta 10 år att bygga ett kärnkraftverk osv.

Detta innebär att det är sparandet i ekonomin som finansierar produktionen. Företagens efterfrågan och betalning för produktionsresurser (naturresurser, arbetskraft, halvfabrikat, investeringsvaror), sker innan det kan uppkomma försäljningsintäkter. Lönerna i ekonomin betalas således ut innan det finns några försäljningsintäkter.

Den totala efterfrågan i ekonomin är således = De totala försäljningsintäkterna i ekonomin för alla företag (i alla produktionssteg) = Den totala efterfrågan i ekonomin skapas av företagens efterfrågan på produktionsresurser (naturresurser, arbetskraft, halvfabrikat, investeringsvaror)

Denna process kan endast uppkomma om företagen beräknar att få framtida vinster. Det är vinsterna som driver ekonomin och det är sparandet som är bränslet.


Hur växer en ekonomi? :

En ekonomi kan enbart växa om produktionsresurserna i en ekonomi används till att producera fler produktionsresurser, dvs resurserna måste användas till produktionen av mer investeringsvaror, naturresurser och halvfabrikat.

Eftersom det endast finns ett visst antal resurser i ekonomin och resurserna är knappa, måste människor spara (= köpa färre konsumentprodukter). Sker inget sparande konsumeras resurserna och inga resurser kan användas till investeringar. En ekonomi som växer har ett högt sparande och hög investeringstakt. Men denna process kan endast uppkomma om politiker och fackföreningar tillåter att företagen har framtida vinster.

 
At 14 oktober, 2010 18:02, Blogger Danne Nordling said...

Nils och Mattias, vad som händer 2008-12 är att krisen ökar arbetslösheten samtidigt som färre långtidssjukskrivs och färre får förtidspension. Att något fler sjukskrivna kommer ut på arbetsmarknaden (knappast inga förtidspensionerade) bidrar också något till att arbetsutbudet ökar. Utflödet från stocken av förtidspensionerade är extra stort 2010 och extra litet 2012 (s 105). Så strukturförändringar av utflödet kan inte ha praktisk betydelse sett för hela perioden.

Förtida uttag av pension minskar arbetsutbudet. Men FiD ser inte detta som ett problem eftersom man framhåller 40-talisterna som en grupp med hög förvärvsfrekvens - i synnerhet jämfört med 90-talisterna.

Det är alltså fortfarande ett problem att utbudspolitiken blivit så pass framgångsrik. Utbudet måste uppvägas av ökad efterfrågan som Per-Olof pekar på.

Företagen måste kunna se att det går att anställa dem som träder ut på arbetsmarknaden till en kostnad som gör att de kan få en vinst på sina anställningar. Det kan bli möjligt genom att öka lönespridningen som Adam nämner. För skattebetalarna måste det bli billigast om skatterna enbart behövde sänkas för dem som tar de nya jobben med lägre bruttolön än vad som varit vanligt tidigare. Generella skattesänkningar som gynnar dem som redan har jobb leder till en fördyrande effekt som borde vara onödig.

En annan möjlighet är Dilléns recept att öka efterfrågan med hjälp av en ofinansierad skattesänkning. Det är tjänstesektorn som kan skapa jobb om folk har mera pengar. Problemet här är att en del av efterfrågan riktar sig mot importerade varor vilket ger en annan typ av fördyrande effekt. Därför borde en sådan åtgärd kombineras med sänkt skatt för tjänster för att stimulera de inhemska jobben. Borg har lanserat dessa idéer men vågar inte genomföra dem för att han tror att det skulle vara svårt med dagens resurser. Men när blev överskott på produktionsresurser en brist?
/DNg

 
At 07 november, 2010 15:14, Anonymous PKo said...

Det låter bra med servicesamhälle och jobb i tjänstesektorn.

Men om jag går till mig själv så är min tjänstekonsumtion ganska låg. Handlar mer och mer på nätet (färre jobb i detaljhandeln), gör det mesta av hus och annat underhåll själv (färre hantverkare), har efter förra valets regelförändringar i arbetsmarknadslagstiftningen konstaterat att skulle jag bli arbetslös så kan det vara bra att ha en slant så jag spar något mer nu, kanske halva lönen (handlar aktier på nätet).

Så vad består det omhuldade tillväxten i tjänstesamhället av och är det någon som realistiskt tror att städning (gör det helst själv) ska ersätta de jobb som rationaliserats bort i varutillverkningen - och som skulle bli än fler om kronan steg så bytesbalansen blev mer balanserad?

 

Skicka en kommentar

<< Home