Marginalskatten hotar Sveriges framtid
Sänkta marginalskatter är på sikt nödvändiga för att hålla uppe innovationstakten i den högteknologiska exportindustrin. Utan sådan export måste Sveriges löner anpassas nedåt mot genomsnittet i utlandet. Det minskar vårt välstånd.
Jag var på ett skatteseminarium i riksdagshuset anordnat av Skattebetalarnas förening, som handlade om de höga marginalskatterna (referat). Där presenterades en rapport om hur Sverige skulle komma bort från ett högsta marginellt skatteuttag på 69 procent - dvs marginalskatt plus arbetsgivaravgifter tar idag 69 procent av en (total) inkomstökning. Åtta varianter av reducering av den statliga inkomstskatten presenterades i rapporten, som tyvärr inte finns tillgänglig på nätet [nu här pdf].
Idag följer VD:n på Skattebetalarna, Robert Gidehag, upp dessa tankar på DN Debatt med en artikel med rubriken Slopad inkomstskatt en offensiv väg tillbaka för S. Det är den statliga inkomstskatten som avses och genom dess slopande skulle en sorts "platt skatt" kunna införas. I rapporten har man beräknat att detta 2010 skulle höja Gini-koefficienten för ojämlikhet från 0,296 till 0,309 (+0,013).
Är detta mycket eller litet? Vi kan jämföra med ett liknande mått från SCB som anger Gini-koefficienten för disponibel inkomst per konsumtionsenhet i en tabell som sträcker sig bakåt till 1980-talet. Den låg på 0,281 år 1999 och på 0,320 år 2009 (+0,039). Ett slopande av hela statsskatten (inte bara värnskatten) skulle alltså bara medföra en tredjedel så stor ökning av "klyftorna" som tio års naturliga ökning (inklusive jobbskatteavdrag och slopad förmögenhetsskatt) åstadkom. De tre borgerliga åren på slutet svarade för 0,009 av ökningen med 0,039). Visst skulle Socialdemokraterna kunna göra detta, vilket var på tal inom partiet inför den stora skattereformen 1991.
Den begränsade effekten på ojämlikheten illustrerar min tes (bloggart 7/3-11) att inkomstskillnadernas ökning främst är en effekt av att fattigdomen ökat. Den har i sin tur orsakats av en krypande ökning av utanförskapet i form av långvarig arbetslöshet, främst bland de yngre. Men i debatten får man snarare intrycket av att "klyftorna" ökat för att de rika fått mera betalt. Denna förvrängda uppfattning av verkligheten utgör ett starkt politiskt hinder för sänkta marginalskatter.
Ett exempel på hur rädslan för "klyftor" hindrar en konstruktiv syn var argumentationen från miljöpartisten Helena Leander, ledamot i skatteutskottet. Hon menade att även om den lilla värnskatten, som tar in 4,2 mdr kr, kunde finansieras genom dynamiska effekter (som LU 2011 finner möjligt) skulle det vara olämpligt att ta bort denna skatt. Det gäller att "hålla ihop samhället" genom att istället minska klyftorna, menade hon.
Detta miljöpartistiska resonemang går ännu tydligare igen inom Socialdemokraternas vänsterflygel och inom Vänsterpartiet. Men ytterst utgör denna oginhet en fara för Sveriges framtid som en avancerad välfärdsstat. Sverige kommer i en globaliserad värld att mer och mer bli beroende av en avancerad exportindustri baserad på spjutspetsteknologi. Inom denna kan sedan ett ansenligt antal personer få anställning som producenter och handhavare av de högteknologiska system som blir Sveriges framtida exportnyttigheter.
Det är denna innovativa och komplicerade export som ska betala alla enklare konsumtionsvaror som svenskarna vill köpa. Sådant kan inte tillverkas här hemma om vi ska behålla ett högt löneläge i förhållande till omvärlden. Om vi avstår från att hålla uppe den avancerade exporten måste vi anpassa oss till omvärldens väsentligt lägre lönenivåer. Det kommer sannolikt att betyda en i absoluta tal sänkt levnadsstandard.
Genom oginhet mot dem som kan åstadkomma fortsatta innovationer kan vi alla istället få det sämre. Vi måste lära oss att se positivt på inkomstskillnader för våra "exportarbetare". Det borde politikerna komma ihåg i debatten om världens högsta marginalskatter. De hotar vår framtid.
Andra bloggar om: skatt, marginalskatt, skatter, ojämlikhet, rättvisa, inkomstskillnader, utjämning, export, högteknologi, välstånd, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Skattebetalarnas förening, samhälle, framtid, ekonomi, politik på intressant.se
Etiketter: skattepolitik aktuellt
posted by Danne Nordling @ 23:59
11 comments
.
11 Comments:
Vi har har haft höga marginalskatter i Sverige i över 30 år ändå är vi inget uland. Det tyder att du har fel Danne. Skatterna spelar inte så stor roll som vissa tror.
// Ante
Rapporten finns på nätet sedan i torsdags. Följ Dannes länk till referatet, så ligger det en PDF-länk längst ner.
En kort kommentar till "anonym": Det är riktigt att vi haft höga marginalskatter i över 30 år, men världen förändras. Vi står inför en global konkurrenssituation som inte var tänkbar för 30 år sedan. Då hade vi valutaregleringar och tullar, samtidigt som halva världen saknade näringsfrihet. Idag konkurrerar vi på ett helt annat sätt med omvärlden. Vi deltar i en handelsunion där det ingår en rad lågskatteländer. Nu går det inte att ha världens högsta marginalskatter - jämte avsevärt hög kapitalskatt - i det långa loppet om vi skall gå framåt.
/Henrik RS Olsson
Skattebetalarna
(som gjort beräkningarna till rapporten)
Till Olsson: Det har gott bra för Sverige även dom senaste 15 åren utan valutareglingar och tullar. Vi hat tom klättrat på välståndsligan. Skattetrycket spelar ingen roll. Det går inte bättre för länder med låg skattetryck än vad det går för länder med högt skattetryck.
// Ante
Ante, det finns en nationalekonomisk diskurs som handlar om korrelationen mellan tillväxt å ena sidan och totalt skattetryck resp marginalskatternas storlek å andra sidan.
Det första sambandet är väl belagt men undersökningarna har kritiserats på metodplanet (Agell).
Det andra sambandet är väl belagt när det gäller tjänstemännens marginalskatter (sammanställt av Gunnar Du Rietz).
Min artikel avser dock starkare effekter som hotar att inträffa på kortare tid under intryck av globaliseringens press på avancerade industriländer. Vi har ännu inte sett helheten i framväxten av mer komplicerad industriproduktion i t ex Indien och Kina.
Men för USA:s del har effekterna redan blivit vanskliga. USA har numera ett stort handelsunderskott och har förlorat många industrijobb till Kina och även till Indien i t ex databranschen.
Ännu har Sverige ett ansenligt exportöverskott. Men det är nu framtidens exportprodukter måste utvecklas. Konkurrenterna inom telekom hinner till slut ikapp och då måste vi ha något annat som kan expandera. De som utvecklar detta måste kunna se belöningar framför sig. Idag tenderar svenska patent att inte utvecklas i Sverige utan de säljs kvickt till utlandet. Det bådar inte gott för framtiden.
/DNg
Danne: Menar du att USA,s problem beror på att dom har höga marginalskatter?
Jag håller med om nivån på marginalsketter spelar en viss roll men den är inte så stor att vi riskerar att bli ett u-land.
Man skulle kunna sänka marginalsketten samtidigt som man höjer fastighetsskatten för dyrare villor. Då blir det poltiskt möjligt att få igenom det.
//Ante
Ante, jag menar att även USA med en mera frikostig syn på ekonomiska belöningar ändå inte har hittat tillräckligt omfattande produktsystem för att hålla uppe exporten. Det visar att Sverige på sikt löper en stor risk att gå samma väg.
Naturligtvis skulle Sverige inte bli ett fattigt u-land om vi förlorade vår högteknologiska industri. Men löneläget skulle sjunka till en nivå som inte mycket påtagligt höjde sig över genomsnittet i världen.
Din tanke om en växling mellan höjd fastighetsskatt och sänkt marginalskatt är intressant men kanske inte politiskt gångbar på länge. Det viktiga är att öka förståelsen för att meriterade ska anses vara förtjänta av större belöningar. Då kan också de oförtjänta belöningarna kanske reduceras.
/DNg
USA,s problem är inte att dom inte kan hävda sig på exportmarknaden. USA,s problem består av att dom har för låga skatter. Skatterna har inte räckt till att täcka statens utgifter. Staten har sedan lånat från utlandet för att täcka sina underskott. Detta gör att det amerikanska folket har haft för mycket pengar att konsumera för och dom har därför fått underskott i sin handelsbalans. Hade staten istället lånat inom landet eller höjt skatterna hade det inte uppstått något handelsunderskott.
// Ante
Ante, så enkelt är inte problemet för USA. Anledningen till att USA har ett underskott i utrikeshandeln kan visserligen beskrivas som att den inhemska efterfrågan är för hög i förhållande till den (nöjaktigt) stora exporten. Men med större inhemsk låntagning eller högre skatter skulle både importen och inhemsk efterfrågan minska. Arbetslösheten skulle därför vara högre.
Den export som USA klarar av skulle alltså inte räcka för att hålla en tillfredsställande hög sysselsättning.
Borde USA då sänka sina löner för att kunna exportera mera? Med tanke på vad som kunde exporteras förefaller det uppenbart att det skulle behövas en skräckinjagande stor lönesänkning. Det är detta som Sverige måste undvika genom att stimulera innovationer.
/DNg
Danne du skriver "Med tanke på vad som kunde exporteras förefaller det uppenbart att det skulle behövas en skräckinjagande stor lönesänkning."
Du överdriver USA,s problem. USA har obalans i sin utrikeshandel. Man importerar ca 20 procent mer än var man exporterar. Men USA,s utrikeshandel är liten jämfört med Sveriges. USA,s export är bara ca 10 procent av BNP.
Därför krävs det inga "skräckinjagande lönesänkningar". Mindre justeringar av lönerna räcker. Det tillsammans med en balanserad statsbudjet fixar problemet.
/ Ante
Kanske är jag inte representativ, men jag upplever att arbetsplatserna som sådana har försämrats på senare tid. För mig är inte en hög lön det allra viktigaste, som civilingenjör tjänar jag tillräckligt för att kunna leva bra och placera på börsen. Men arbetsmiljön har på många företag försämrats med trånga kontorslandskap och ökad detaljstyrning av arbetet.
Jag finner det märkligt att fokusera helt på lönen när man är på arbetet stor delen av den vakna tiden. Bor man bra (vaken hemma mkt kortare tid än på jobbet), kör bra bil och kan resa den tid man är ledig så kommer åtminstone för mig arbetsmiljö och regler för ledighet mer i förgrunden och här står utvecklingen stilla eller rör sig bakåt. Ska vi få folk att stanna kvar i arbetslivet längre upp i åldrarna måste arbetsplatserna och arbetslivet utvecklas.
När vi väl inser att skatter inte är till för att finansiera staten och att ett årligt underskott är en bra sak så länge det finns arbetslöshet, då kan vi börja snacka skattereform.
Det jäkla flummandet om att sänka skatter för att höja konkurrenskraft leder i slutändan bara till att vi har 0% skatt i hela EU.
Min åsikt är att Sverige har för platta skatter och snarare bör satsa på att göra den mer progressiv. Mindre arbetsgivaravgifter (platt-regressiv skatt), mindre skatt för låg- och medelinkomsttagare.
Skicka en kommentar
<< Home