Bäckström på SN vill ha platt skatt
Bäckström vill införa platt skatt och mera avgifter istället för skattehöjningar för att finansiera den offentliga sektorn. Det är ett budskap som borde underbyggas med ordentliga utredningar som ger argument i den kommande debatten.
I Ekots lördagsintervju 24/11-12 utfrågades Urban Bäckström av Tomas Ramberg. Programmet påannonserades med påpekandet att Bäckström blivit besviken på Stefan Löfven (S) när det gäller bättre förutsättningar för näringslivet.
Arbetsförmedlingen och SAS diskuterades. Differentieringen av a-kasseavgifterna har drivits av SN. Men nu när det ska komma överens om en "jobbpakt" verkar man ha övergett denna uppfattning. Att en sådan pakt skulle kunna ge 30 000 nya jobb ville Bäckström inte ha en uppfattning om.
Urban Bäckström |
Nästa fråga handlade om Socialdemokraternas förslag om vården. Bäckström vände sig mot kraven på personaltäthet. Det offentliga ska inte lägga sig i hur företagen organiserar verksamheten. LOV skulle behållas och göras obligatorisk. Politikerna skulle istället bestämma vilken kvalitet som skulle hållas.
Att förslaget från S skulle hota det fria näringslivet diskuterades. Här fick man nog intrycket av att Bäckström använt överord. Visserligen har Socialdemokraterna föreslagit stora skattehöjningar men detta är väl inte något hot mot det fria näringslivet?
Extra betalningar till välfärdstjänsterna diskuterades. Pengarna kommer inte att räcka på 20-30 års sikt menade Bäckström. Vi ska dock inte hamna i det amerikanska systemet. Det finns eg gräns för hur mycket skatt man kan ta ut. Samtidigt kommer människor att efterfråga så mycket mer. Avgifter behövs.
Bäckström förordar att statsskatten tas bort och "platt skatt införs". Det finns diffusa företagsstöd som kan tas bort. Det blir fler jobb om höginkomsttagarna kan arbeta mer och förkovra sig, menade Bäckström litet vagt. Tidigare reformer har ökat sysselsättningen.
Ramberg var inne på två områden som kan ge problem för Svenskt Näringsliv på längre sikt om inte argumentationen klarläggs. Det ena är behovet av avgifter i välfärden. Det andra är övergången till mindre progressiva skatter.
Avgifter kan förvisso behövas om välfärdsproduktionen blir dyrare och Bäckström menar att efterfrågan kommer att öka (per person). Alternativet är skattehöjningar. Om ingenting görs kommer desorganisationen att öka. Redan nu ser vi en tendens i Stockholm till ökad efterfrågan på sjukvård. DN rapporterade igår att antalet akutbesök på sjukhusen ökat med 20 procent sedan 2007. Är det ett exempel på ett område för höjda avgifter? Eller ska man lansera en försäkring som betalar vid godkända akutbesök? Detta med avgifter har diskuterats i tio år och snart kommer politikerna sannolikt att lansera skattehöjningar istället.
Att avskaffa den progressiva skatten är ytterst en rättvisereform. Men beskattningen debatteras inte i rättvisetermer mer än i den förvridna form som gör gällande att mera utjämning ger mera rättvisa. Bäckström och många andra på högerkanten vågar dock inte driva skattepolitiken principiellt utan de nöjer sig med pragmatiska argument om högre tillväxt, som alla tjänar på.
Även på det pragmatiska området skulle argumenten behöva bli bättre. Det finns väl möjligheter att redovisa undersökningar eller utföra nya sådana som visar att höga skatter och speciellt höga marginalskatter hämmar den ekonomiska tillväxten? Hur mycket mera tillväxt kan man vänta om man i en beaktansvärd omfattning övergår till avgifter istället för skatter inom den offentliga sektorn?
Andra bloggar om: skatter, välfärd, avgifter, tillväxt, rättvisa, Urban Bäckström, platt skatt, ekonomi, politik på intressant.se
Etiketter: skattepolitik aktuellt
2 Comments:
OT: Greklands nollräntelån nu i DI.
Visst vore det bra att man tog bort den statliga skatten, men ett minst lika stort problem, men som aldrig diskuteras, är begränsningarna av arbetstiden som finns.
Tillåt arbetsgivare och arbetstagare att få göra upp om hur många timmar man vill arbeta. Vill man arbeta 70 timmar i veckan så ska man få göra det.
Skicka en kommentar
<< Home