Kapitalflykten orsakar 280 000 uteblivna jobb?

Varje år försvinner 80-90 mdr kr från den svenska ekonomin. Det mesta går utomlands. Skulle dessa pengar börja cirkuleras i Sverige kan det leda till 280 000 nya jobb. Förmögenhetsskatten tycks vara en förlustaffär.

Kapitalflykten från Sverige pågår både som en legal och en illegal verksamhet. För lekmannen är nationalekonomins sätt att beskriva dessa fenomen svårbegripliga. Dessutom är statistiken osäker - den förs dels i Nationalräkenskaperna och dels i Finansräkenskaperna och dessa stämmer inte överens. Men inte heller betalningsbalansens statistik är säker. I båda fallen påverkas statistiken av illegal kapitalflykt och andra icke registrerade sparandeaktiviteter ("madrassen").

Grundläggande är att Sverige exporterar varor och tjänster för 1,4 biljoner kronor. Men importen är inte lika stor. Därför blir det ett överskott i utrikeshandeln på 171 miljarder kronor 2006. Dessa pengar använder Sverige för att betala tillbaka lån i utlandet eller för att placera i utlandet. Dessutom kan företagen göra direkta investeringar i utlandet och utländska företag kan göra detsamma i Sverige.

Av tabellen nedan framgår att bytesbalansöverskottet håller sig kring 6 procent av BNP. Det är definitionsmässigt också Sveriges sparandeöverskott som alltså ställs till förfogande för utländsk konsumtion eller investering. En del av pengarna registreras som legala kapitaltransaktioner, vilkas avkastning kommer att beskattas i Sverige. En annan del framkommer enbart indirekt som en statistisk dikrepans och registreras bara som en restpost.


Hur stort det totala kapitalutflödet är vet ingen riktigt exakt. Om bytesbalansen stämmer måste dess överskott motsvaras av ett lika stort underskott i kapitalbalansen och restposten, annars har valutareserven förändrats. Och den är i princip avvecklad när vi har flytande valuta. Det betyder alltså att det flödar ut ett kapital på 170-180 mdr kr varje år, eller 6 procent av BNP. Mer än hälften av detta flyter ut illegalt enligt undersökningar från Svenskt Näringsliv. Detta kapital är nu värt 974 miljarder, uppger Johan Fall på SN.

Förmögenhetsskatten blir en förlustaffär?


SN har jämfört Nationalräkenskaperna med Finansräkenskaperna. Enligt förra årets undersökning var utflödet 83 mdr kr och årets pekar på omkring 100 mdr. Principen är sedan att räkna ihop utfödena ett par decennier tillbaka i tiden (när valutaregleringen avskaffades) och anta att pengarna placerats med en avkastning på 5 procent. I förra årets undersökning var beloppet före avkastning uppe i nästan 500 mdr kr och med avkastning 831 mdr. I den i klippet beskrivna undersökningen är beloppen 600 mdr kr resp 974 mdr.

Men alla exakta siffror är osäkra. De bygger på att väldigt stora aggregat av komponenter är någorlunda korrekt beräknade och då är skillnaden den viktiga delen för fortsatta beräkningar. Nationalräkenskaperna mäter produktion och konsumtion (för hushållen). Skillnaden är sparandet, som nu ligger på 90 mdr kr. När sedan Finansräkenskaperna mäter hur sparandet placeras blev resultatet i förra undersökningen 8 mdr kr och i den nu refererade tydligen uttag. En del pengar kan naturligtvis gå till "madrassen" men huvvuddelen måste man nog anta att placeras utomlands. Detta bekräftas av restposten i betalningsbalansstatistiken men någon bra överensstämmelse finns inte.

Förklaringen till bristen på jobb?

Det anses allmänt att orsaken till den av privatpersoner initierade kapitalflykten till utlandet är skatterna på kapital i Sverige. Genom att placera pengarna i utlandet behöver man inte betala skatt där, utan detta skall ske i Sverige. Men om man inte uppger att man har pengar utomlands blir deras avkastning i praktiken skattefri om man undviker bankinsättningar. Den av svenska sparare som orättfärdig uppfattade förmögenhetsskatten och i viss mån reavinstskatten har medfört att de upptäckt ett sätt att få ner skatten till noll (0%) som har liten risk. Den härav följande illegala kapitalflykten är kanske förklaringen till bristen på jobb i Sverige.

Låt oss pröva följande resonemang. Kapitalflykten från hushållen motsvarar nästan hela hushållsparandet eller 3 procent av BNP. Om dessa pengar hade satts in på den svenska kapitalmarknaden hade ceteris paribus 90 miljarder i andra ändan blivit överflödiga och därmed gått till konsumtion. Då hade 90 mdr om året räckt till att avlöna 280 000 personer med 20 000 kr/mån. Så kan man naturligtvis inte resonera eftrsom en del inte hade blivit konsumtion och en del av konsumtionen hade riktats mot utlandet.

Men den del som inte hade blivit konsumtion skulle delvis ha kunnat satsas i riktigt små företag. Det är ju så att forskningen visat att nya och nystartade företag är synnerligen beroende av att kapitalstarka personer i företagarens närhet (mostrar, onklar och vänner etc) sätter in en del riskkapital. Om dessa pengar finns utomlands blir det inte möjligt. Dessa företag efterfrågar i sin tur lokaler, utrustning, hantverkshjälp och anställda. Det satsade kapitalet ökar alltså efterfrågan i Sverige. Det är bara den del av de 90 miljarderna som riktas mot import som inte genererar jobb i Sverige.

Men vi borde också ta hänsyn till nästa led. När fler får jobb kan de efterfråga mer. När fler kan sälja till de nystartade företagen och därför behöver nyanställa kommer ännu fler att få jobb och efterfråga mer. Att kapitalflykten består av pengar som sparas och nu sänds till utlandet betyder inte att det inte skulle bli någon effekt på den svenska ekonomin om pengarna istället stannade i Sverige. Kanske de skulle motsvara de först beräknade 280 000 jobben i alla fall...

För detta fordras att förmögenhetsskatten avskaffas och reavinsten på aktier lindras (t ex vid långtidsinnehav). Effekten skulle kunna bli ännu starkare än ovan (temporärt) om det dessutom kom tillbaka kapital från utlandet. Om bara 100 000 nya jobb skulle skapas får den offentliga sektorn åtminstone in 29 miljarder kronor. Det är mer än fem gånger så mycket som kommer in från förmögenhetsskatten. Det verkar som om den skatten är en förlustaffär för Pär Nuder.