Iscensatt "räddning" av Grekland?

Gång på gång hålls Europas invånare på sträckbänken av turerna kring hur euroländerna ska kunna rädda Grekland så att inte euron kollapsar. Är det nu verkligen fråga om ännu ett seriöst räddningsförsök eller handlar det om ett spel avsett för att påverka någon opinion någonstans? Målet kanske är Europas förenta stater?

Nu i veckan börjar slutförhandlingarna om nedskrivningen av Greklands skulder till privata långivare. Det tycks handla om både hur stor nedskrivningen ska vara och hur hög räntan ska vara på de kvarvarande skulderna. Dessutom måste Grekland åta sig att genomföra de åtstramningar som man tidigare utlovat och där inte mycket hänt hittills.

Vissa uppgifter har gjort gällande att om inte en uppgörelse blev klar under måndagen skulle tidtabellen spricka för att Grekland skulle få pengar till att betala förfallande obligationslån på 14,4 mdr euro den 20 mars. Totalt sett är det ett paket nödlån på 130 mdr euro som EU och IMF ska ställa upp med. Men EU:s kommissionär Olli Rehn kommer med oklara besked enligt Herman Melzer (Ekot 18:38).

I rapporteringen finns ett antal oklarheter som gör att man börjar tvivla på allvaret i Greklands skuldkris. Vissa rapporterar att det är 200 mdr euro i privata lån till Grekland som ska skrivas ned med 50 procent eller rentav 68 procent - andra talar om 100 mdr. Målet är att Greklands statsskuld ska sänkas från ca 160 procent av BNP till 120 procent. I höstas skulle detta mål uppnås först 2020 enligt Angela Merkel.

Greklands BNP blev 218 mdr euro 2011 enligt kommissionens höstprognos (pdf). Statsskulden uppgick till 163 procent av BNP eller 355 mdr euro. Om vi antar att nedskrivningen blir 70 procent av 100 mdr € minskar skulden med 32 procentenheter av BNP. Den blir då 131 procent. Men prognosen förutser att skulden 2012 ska öka (med 35 pe) till 198 procent av BNP (trots att budgetunderskottet bara blir 7 %). Så även om vi antar att 70 procent av hela denna skuldökning skulle skrivas ned blir 11 procentenheter av BNP kvar. Men det troliga är att det är fråga om nya lån som måste belasta Grekland efter skuldavskrivningen. I så fall ökar statsskulden något i procent av BNP 2012 (32-35=-3 pe).

Greklands situation är därför ganska oklar. Det tycks inte bli fråga om någon avsevärd lättnad 2012 även om skulderna skrivs ned med 70 procent istället för med 50. Emellertid blir det en lättnad genom att de kvarvarande lånen får en ränta på 4 procent på 30 år. Så vitt jag förstår är det dock enbart de 30 mdr € som är kvar av de privata lånen som får denna ränta. Det är naturligtvis bättre än att betala 34 procents ränta på 10 år som var läget ute på marknaden i förra veckan. Rimligtvis var det dock en effekt av att obligationerna fallit i värde inför nedskrivningen och inte vad det skulle kosta att låna på nytt.

Räntebördan var 6,9 procent av BNP 2011 eller 15 mdr €. Det blir en snittränta på 4,2 procent Antag att snitträntan på de nedskrivna 100 miljarderna var 5 procent och att den blir 4 procent på de kvarvarande 30. Grekland slipper då betala 5 procent på 70 mdr € och 1 procent på 30. Räntebördan minskar alltså med 3,8 mdr € vilket motsvarar 1,7 procent av BNP. I motsatt riktning går dock räntan på de lån till budgetunderskottet 2012 på 7 procent av BNP eller ca 15 mdr €. Om räntan blir knappt 5 procent ökar räntebördan med 0,3 procent av BNP. I slutet av 2012 blir Greklands räntebörda alltså 1,4 procentenheter av BNP lägre än 2011 eller ca 5,5 procent.

Mina överslagskalkyler har inte beaktat den underliga skuldökningsprognosen för 2012 som höstprognosen innehåller. Men tendensen är ändå tydlig. Inte ens en skuldnedskrivning med 70 procent leder till någon avsevärd förbättring av de löpande statsfinanserna. Ett land kan inte leva med en räntebörda på 5-6 procent av BNP om man inte kan skaffa sig ett budgetöverskott i samma storleksordning och en tillväxt på 4 procent (=räntan). I år blir det femte året med sjunkande BNP för Grekland. Sedan 2007 har Greklands BNP till och med i år sjunkit med nästan 15 procent. Om ovanstående orealistiska villkor skulle uppfyllas till 2013 skulle det ändå bara innebära att skuldnivån kunde hållas på 138 procent av BNP. Några 120 procent till år 2020 ligger inte inom räckhåll.

Räddningsförsöken är uppenbarligen ett spel för gallerierna. Frågan är vilket syfte denna pjäs egentligen har. Det kommer att ständigt återkomma krav på räddningsoperationer. Är det meningen att de ska skrämma andra länder att gå med på ständigt allt skarpare finanspolitiska unionsbestämmelser? Ser vi en strategi för en sammansvetsning av eurozonen till en federal stat genom att pina Grekland år efter år? Och när detta mål uppnås blir Grekland en provins som styrs och försörjs genom subventioner från Bryssel?

[Uppdatering 12:56: Om det är fråga om 200 mdr € som ska skrivas ned med 70 procent blir lättnaden något större. Räntebördan reduceras med 3,4 procent av BNP och ökar med 0,3 pe för nya lån. Netto blir lättnaden alltså 3,1 pe istället för 1,4 pe. Räntebördan skulle alltså kunna bli ca 4 procent istället för 7. Dock tillkommer behovet av lån för att rekapitalisera de grekiska bankerna. Att hålla ställningarna blir fortfarande svårt: budgetöverskottet måste bli 4 procent och tillväxten 4 procent för att inte statsskuldens andel av BNP ska öka. Det är inte realistiskt.]

Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, euron, EU, Europas förenta stater, skuldkris, nedskrivning, konkurs, Merkel, räddningspaket, ekonomi, politik på intressant.se