Är det Borg som ska få Merkel att driva expansiv politik?

Sveriges finansminister vill att EU driver en politik som strider mot 2012 års finanspakt. Och då är det främst Tyskland som också måste göra en u-sväng i stabiliseringspolitiken.

Finansminister Anders Borg tog ett avgörande steg i synen på stabiliseringspolitiken den 14 maj. Då uttalade han en ny syn på hur Europas dystra ekonomiska utveckling skulle kunna motverkas med expansiv finanspolitik. Det skedde vid finansministermötet i Bryssel (bloggartikel 14/5) och hans syn kan ses som ett fullföljande av den omsvängning som skedde i höstas i Riksdagens budgetdebatt (blart sep-12). I förra veckan skrev han en debattartikel i DN (29/5) där han något preciserade sin nya syn. Artikeln kommenterades igår 2/6 av DN:s chefredaktör Peter Wolodarski under rubriken: "Sveriges finansminister gör en viktig u-sväng":

Sanningen är ju att Borg, tillsammans med sina partikamrater i Tyskland och Storbritannien, varit pådrivande i de senaste årens massiva åtstramningar. Om bara budget­underskotten kapades skulle tillväxten komma tillbaka, var budskapet.

Nu är Borg inne på rakt motsatt linje i sin DN-artikel där huvudtesen är att ett antal länder har utrymme för större budgetunderskott nästa år. Det är 13 länder inom EU som förutses ligga under 3 procent av BNP och här nedan visar jag en lista med saldot för 2014 enligt EU-kommissionen (vårprogn pdf):

Tyskland 0,0 %
Estland 0,2
Grekland -2,6
Italien -2,5
Luxemburg -0,4
Österrike -1,8
Finland -1,5
Bulgarien -1,3
Danmark -2,7
Lettland -0,9
Litauen -2,4
Rumänien -2,4
Sverige -0,4

Dessa länder representerar 45 procent av EU:s BNP enligt Borg och de har finanspolitiskt utrymme att ha större underskott utan att det överstiger 3 procent. Men de tunga länderna har dessvärre också en statsskuld som är större än 60 procent av BNP: Tyskland 79 procent, Italien 133, Österrike 74 och lilla Grekland 175 procent. Av kvarvarande länder är det Sverige, Estland, Lettland, Luxemburg och i viss mån Finland som har ett beaktansvärt utrymme att föra en mer expansiv politik. Men några tunga länder är de inte.

Ett tungt land är däremot Tyskland. Om politikerna nu under krisåren inte kräver att Tyskland de kommande åren ska ha ett överskott för att arbeta ner statsskuldskvoten till 60 procent, kan Angela Merkel bidra till en avsevärd expansion i Europa genom att öka utgifterna och sänka skatterna så att det blir ett underskott på 3 procent. Den finanspakt som infördes 2012 måste åsidosättas (blart jan-12). Hur troligt är detta?

Vad har Borg för möjligheter att påverka Merkel att lägga fram en stimulansbudget för 2014? Politikerna i Tyskland verkar ju mest tävla om vem som är mest ansvarsfull när det gäller landets offentliga finanser. Eller kan Merkel gå till val på överskottspolitik och efter valet i september istället lägga fram en underskottsbudget? En tysk u-sväng?

Att Anders Borg insett att det behövs stimulanspolitik betyder inte att Angela Merkel gjort det på samma explicita sätt. Och även om hon faktiskt vet att överskottspolitik ger upphov till åtstramning och fortsatta svårigheter i andra europeiska länder mfl har hon sin egen, budgetkonservativa opinion att ta hänsyn till. Kan hon förändra den i grunden? Vissa försök har börjat göras. (AB 29/5)  Kanske är det sådana tecken som Anders Borg nu försöker hänga på?

Men är det inte istället en avveckling av euron, som professor Stefan Hedlund i Uppsala skriver om i SvD idag, som är den långsiktigt mest realistiska lösningen?


Läs även andra bloggares åsikter om stimulanspolitik, expansiv finanspolitik, underskottspolitik, Tyskland, Anders Borg, Merkel, budgetunderskott, statsskuld, EU, nationalekonomi, u-sväng, ekonomi, politik på intressant.se