Ett institut mot populism är motiverat

När media varken har kompetens eller resurser är det motiverat att etablera ett institut för en oberoende granskning av partiernas förslag. Partierna borde fundera på Sacos förslag.

I en artikel på DN.Debatt den 27 december 2013 föreslog Sacos nye samhällspolitiske chef, Robert Boje, att Sverige borde inrätta en "oberoende samhällsekonomisk granskning av partiernas valprogram och reformförslag". Den granskande institutionen ska ha till uppgift "att konsekvensberäkna större reformförslag och politiska program samt att offentligt redovisa resultaten". Ytterst är motiveringen att det är en "demokratisk brist att partierna söker väljarnas förtroende utan att redovisa en opartisk bedömning av reformförslagens samhällsekonomiska effekter".

I  Nederländerna finns ett sådant institut vilket rimligtvis betyder att kritiken mot förslaget på rent tekniska grunder har svag relevans. Den har t ex gått ut på att det inte går att låta anslagsberoende myndigheter kritisera dem som i framtiden ska bevilja dessa anslag (Ekonomisten). DN:s ledarskribent Håkan Boström framförde en mera utarbetad teknisk kritik 29/12-13. Den första kritikpunkten pekar på svårigheten:

"att upprätta trovärdighet för den oberoende granskningen. Ju större genomslag bedömningarna skulle få, desto mer arbete skulle olika intressenter lägga ned på att påverka institutet, dess urval av medarbetare och frågeställningar."

 En andra punkt är svårigheten att kommunicera resultaten:

"Det finns en inneboende motsättning mellan att göra granskningen vetenskapligt rigorös, stringent och ”fullständig” och att göra resultaten begripliga och intressanta för allmänheten."

Dessa praktiska svårigheter bottnar enligt Boström i svåra teoretiska problem:

"Ekonomiska frågor antas kunna lyftas ut ur den övriga politiken, som vore ekonomin en separat sfär. Verkligheten ser dock inte ut så, även om samhällsvetare av metodologiska skäl måste isolera sina studieobjekt."

Är inte detta ett underkännande av möjligheten att diskutera samhällsekonomiska frågor? Om ett politiskt parti exempelvis vill införa 30-timmarsdag och motiverar detta med de oerhörda fördelar detta skulle innebära, som mer än väl skulle uppväga de "ganska obetydliga" kostnaderna, så skulle det vara omöjligt att utvärdera detta förslag? Det är ju inte fråga om att göra den slutliga avvägningen om huruvida förslagets fördelar uppväger dess kostnader.

Populistiska politiker håller gärna fram fördelarna med sina förslag och försöker förringa nackdelarna. Det är här ett granskningsinstitut skulle behövas. Dels skulle detta kunna bena ut vilka konkreta frågeställningar debatten handlar om och dels skulle olika kostnadsalternativ kunna belysas. Om vi tar arbetstidsförkortning som utgångspunkt kan frågan handla om att hålla lönerna oförändrade eller att de ska sänkas. De ekonomiska konsekvenserna kan förutses bli olika och väljarna bör få alternativen klargjorda för att kunna ta ställning.

Det är en skrämmande tanke att ett granskningsinstitut inte skulle kunna belysa de ytterst omfattande kostnader som Miljöpartiets arbetstidsförkortning skulle medföra av rädsla för att MP skulle vilja avsätta generaldirektören vid en valseger. Möjligtvis skulle Anders Borgs uppträdande mot det inte helt följsamma Finanspolitiska rådet kunna indikera att denna risk skulle finnas.

Någon skulle kunna hävda att pressen och övriga media har till uppgift att utvärdera olika förslag. Det kanske fanns sådana möjligheter för 40-50 år sedan. Nu har media inte sådana resurser längre och det är väl ingen som längre tror att media är oberoende i någon egentlig mening. På sikt kommer vi att få se en ännu större utarmning av kompetens och resurser i media genom att IT-trenden gör det allt svårare att få betalt för kvalificerade granskningar.

Jag har aldrig sett granskningar i media av konsekvenserna av arbetstidsförkortning, jobbskatteavdrag, olika koldioxidbegränsningar, vindkraftssatsningar, Juholts avskaffande av barnfattigdomen, höjningen av brytpunkten, finanspolitiska stimulanser eller andra liknande frågor. Behovet av en mera resursstark granskning har funnits länge. Om partierna vill hålla tillbaka populismen borde man överväga hur man kan gå vidare med Sacos förslag.

Läs även andra bloggares åsikter om poulism, granskning, Saco, ekonomi, politik på intressant.se