Hur bevara välfärden?

För att bevara välfärden måste skatterna höjas säger ett antal anhängare av den stora staten. Några påstår att detta är en oundviklig tendens som beror på "Baumols kostnadssjuka". Andra tror att antalet äldre snart ökar så mycket att skattehöjningar krävs.

Den första gruppen har riktigt ordentligt fel. för att den offentliga servicen inte skall bli sämre skulle skatterna ständigt behöva höjas, vilket faller på sin egen orimlighet. Om ett antal år är skattern 100 procent och då kommer den offentliga servicen, om inte förr, att bli allt sämre med detta resonemang.

Så är det naturligtvis inte. Med dagens skatter kan dagens välfärd produceras i oändlighet, om inte den offentliga sektorn blir alltmer ineffektiv. Och det är det nästan ingen som säger. urgångspunkten brukar vara att produktiviteten är oförändrad år efter år. Då är det bara nya verksamheter med nya anställda som kräver höjda skatter.

Den andra gruppen borde titta på befolkningsutvecklingen och dödligheten innan man uttalar sig. Det är när några få år återstår av livet som svensken blir vårdkrävande. Eftersom medellivslängden förutses fortsätta öka är det först kring 2030 som det blir aktuellt att öka resurserna till äldreomsorgen kraftigt. De närmaste åren är det istället de små 30-talskullarna som blir en "belastning". Då borde skatterna snarare kunna sänkas.

Nya offentliga åtaganden borde kunna finansieras med avgifter. Det föreslog regeringens egen Långtidsutredning för ett år sedan. För att finansiera äldreomsorgen har vi tid på oss att öka arbetsdeltagandet så att bidragen minskar och skatteintäkterna ökar utan att skatterna behöver höjas.