Vart tar Cyperns stödpengar vägen?

Utlandets stöd till Cypern ger ingen höjd levnadsstandard för cyprioterna. De kan inte öka importen och utgör därför ingen belastning för skattebetalarna i eurozonen. Varför ska då stödpolitiken få leda till kaos och bristande tilltro till insättningsgarantin i bankerna?

0,9 milj inv

Nu pågår slutförhandlingarna om ett stödpaket till Cypern (DN, SR). Ett räddningspaket på 17 miljarder euro har diskuterats en tid, vilket motsvarar 95 procent av Cyperns BNP. Paketet har modifierats till ett lån från EU och IMF på 10 mdr euro och en "engångsskatt" på banksparande som ska ge 5,8 mdr euro - en linje som drivits av Finland (SvD). Först krävde IMF en skatt på 40 procent vilket därefter har reducerats till ca 10 procent för större innehav. Vreden mot den nye presidenten Nikos Anastasiades har blivit stor på Cypern och olika kompromissförslag diskuteras. Ett sådant tycks vara att skatten byts till statsobligationer med en löptid uppemot fem år. Bankerna kommer att vara stängda till på torsdag.

Den del av pengarna som kommer in från bankspararna (viss del [max 37 %] "ryska maffiapengar") ska gå till statsbudgeten för att täcka budgetunderskottet, som förutses bli 0,8 mdr € 2013 (4,5 %). Resten av bankpengarna kanske används för att minska statsskulden som förra året uppgick till 15,5 mdr €. Att förhindra statsbankrutt kräver inte särskilt mycket pengar.  De 10 miljarderna i stöd från utlandet ska gå till Cyperns banker som gjort enorma förluster på utlåning till Grekland.

Den intressanta frågan är vad som händer med bankstödet på 10 mdr € vilket motsvarar 56 procent av BNP. Det är ju inte så att Cypern kan använda pengarna till att öka sin levnadsstandard. Hela importen är ju bara ca 7 mdr €. Men om pengarna kommer in till Cypern och inte resulterar i ökad import måste samma pengar omedelbart lämna landet. De ska enbart registreras som primärkapital i Cyperns banker för att förhindra dem från att gå i konkurs. Därefter kan de föra ut pengarna genom att köpa euroländernas statsobligationer. Allt blir som förut realekonomiskt sett.

Frågan är varför man inte gör likadant med de sista 5,8 miljarderna euro. Varför ska man åsidosätta de bankgarantier för småsparare på 100 000 € som alla trodde var lagfästa? Det är tydligen inte bara Finlands fel (Hbl) utan också ett utflöde från den tyska valrörelsen och ett krav från socialdemokraternas Peer Steinbrück (SR). Förbundskanslern Angela Merkel är som vanligt för svag för att få rätsida på kravställandet. Först när det blev kravaller på Cypern började alla tyska politiker skylla ifrån sig. Men skadan är redan skedd. Bankgarantier som ska förhindra panikartade bankrusningar kan inte längre ses som garantier. Instabiliteten i hela Europa ökar.

Europas svaga politiker demonstrerar ännu en gång sin eminenta inkompetens på euro- och ekonomiområdet.

Forts: Cyperns plan B 19/3-13

Läs även andra bloggares åsikter om Cypern, statsbankrutt, euron, stödpaket, bankstöd, insättningsgaranti, eurokris, nationalekonomi, Tyskland, Finland, EU, ekonomi, politik på intressant.se