Att trycka pengar gav ingen inflation i USA

De som förutsade att det skulle bli väldig inflation när Ben Bernanke började trycka pengar fick fel, Det blev 36 procent mera pengar men bara 11 procents inflation.

Nu avslutar USA:s centralbank Fed sin politik med kvantitativa lättnader (QE) eller som detta populärt kallas "att trycka pengar". Totalt har centralbanken sedan hösten 2008 skjutit till drygt 3 500 miljarder dollar (SvD). Detta skedde sedan finanskrisen blev akut efter konkursen för Lehman Brothers i september 2008.

Fed-chefen Ben Bernanke fick mycket kritik för tilltaget att "starta sedelpressarna" som dock inte innebar att det trycktes nya pengar rent fysiskt utan att Fed köpte stats- och bostadsobligationer för elektroniskt skapade pengar. Detta skulle leda till ohämmad inflation menade många. Det var inte bara fråga om att mera pengar direkt skapar högre priser utan en del befarade någon form av oklar kumulativ effekt som skulle leda till hyperinflation.

Hur gick det då? Vi har inte riktigt känslan av att USA råkat ut för någon extra inflation. Men de ekonomiska kommentatorerna, som kanske själva är anhängare av den enkla kvantitetsteorin, har varit obenägna att fästa uppmärksamheten på hur dåligt denna teori stämmer med verkligheten. Penningmängden sedan bottenläget i konjunkturen under andra kvartalet 2009 har ökat med 36 procent. Det motsvarar 6 procent om året. Här nedan visas ett diagram från Federal Reserve Economic Data (FRED) över måttet M2 som inkluderar allmänhetens inlåningskonton:

Har då konsumentpriserna stigit åtminstone bortåt 36 procent under dessa drygt fem år? I diagrammet nedan visas KPI i USA - observera att skalan är utdragen på höjden vilket försvårar en snabb visuell jämförelse:

Konsumentpriserna steg under perioden med organiserad "pengatryckning" från våren 2009 till idag (aug) med 11,4 procent. Det är drygt 2 procent om året. Perioden maj-02 till aug-07 steg priserna med 15,7 procent - alltså  med 38 procent snabbare takt trots att Fed inte tryckte pengar. Sambandet mellan sedelpressarna och inflationen är inte så kategoriskt som många förståsigpåare gjort gällande. En orsak till detta är naturligtvis att en del av de nya pengarna måste användas till den ökande transaktionsvolym som ökningen av penningmängden möjliggör. BNP visas i nedanstående diagram:

Från botten det andra kvartalet 2009 till andra kvartalet i år ökade BNP i USA med 11,5 procent.Det betyder att den nominella produktionen (PxT i bytesekvationen)sög upp ca 25 procentenheter av ökningen av penningmängden med 36 procent. Resten av pengarna åstadkom likväl ingen inflation eftersom pengarnas omloppshastighet med matematisk nödvändighet då sjönk.

Felet som alla trosvissa bedömare tycks ha gjort är att anta att en våldsam lågkonjunktur med finanskris inte påverkar pengarnas omsättningshastighet. Eftersom dennas utveckling är ytterst svårbedömd vid stora påfrestningar borde man avstå från att göra prognoser om stark inflation och rentav hyperinflation när centralbanken gör helt nödvändiga kvantitativa lättnader. Fed klarade att tillbakavisa sina kritiker men den europeiska ECB  lider av att inte våga (kunna?) göra det nödvändiga.

Läs även andra bloggares åsikter om trycka pengar, sedelpressar, QE, kvantitativa lättnader, Fed, penningpolitik, ekonomi, inflation, USA, nationalekonomi, politik på intressant.se