lördag, augusti 25, 2012

Estetisk utbildning en rättighet enligt statsindividualismen?

Ungmoderaterna gillar inte att partiet försöker minska rätten att studera vad som helst på skattebetalarnas bekostnad. Och SvD ser kraven på effektivare offentlig sektor som  oestetisk centralplanering. Vänstern gör inbrytningar på oväntade ställen

Moderaterna vill se över dimensioneringen av bl a den estetiska utbildningen inom gymnasiet. Det antyds att denna utbildning inte ger etablering på arbetsmarknaden i samma utsträckning som andra utbildningar enligt SCB. Men kritikerna har ifrågasatt huruvida detta är riktigt. Oavsett detta riktar nu moderata ungdomsförbundet Muf skarp principiell kritik mot dessa intentioner.

Muf-ordföranden Erik Bengtzboe säger i SvD 24/8:
"Klåfingriga politiker ska hålla sig borta från människors livsval. Om nu den estetiska gymnasieutbildningen håller måttet ska den självfallet få finnas på samma villkor som alla andra – och annars inte alls. Alla gymnasieutbildningar ska vara av högsta kvalitet. Om det finns vissa som inte är det så ska det skärpas till eller läggas ned."
Enligt moderaternas skolpolitiske talesman Tomas Tobé kan det bli aktuellt att dra ner på antalet utbildningsplatser på de estetiska utbildningarna, vilket Muf också är emot.  Argumentet är att det är en farlig väg  att gå att anpassa sig till den framtida "lokala arbetsmarknaden". Om utbildningen inte håller tillräcklig kvalitet så är det programmet som ska ändras, inte antalet utbildningsplatser, säger Bengtzboe. Han avslutar med ett resonemang som avslöjar ett intressant ideologiskt synsätt:
" Hur ska vi kunna uppmuntra unga människor att följa sina drömmar när de ska tvingas att studera något de verkligen inte vill."
Utbildningssystemet ska tydligen utformas efter vad ungdomarna tycker är roligt och har drömt om - inte efter vad arbetsmarknaden behöver eller vad skattebetalarna har intresse av. Detta skulle jag säga är ett uttryck för den diffusa idé som ibland kallas "statsindividualism". Genom en stor offentlig sektor ska alla kunna välja ganska fritt på området välfärdstjänster (inklusive utbildning). Frihet består i att kunna välja mellan olika likartade alternativ: daghem, skola, högskola, sjukvård, äldreomsorg, a-kassa, sjukpenning, pension osv.

Någon genomtänkt ideologi är denna idé, som presenterats av Berggren & Trägårdh, knappast - de ser ett beteende som kan förklaras av att svenskarna vill undvika beroende av det civila samhället och en hel del av den privata sektorn (smf mummel i kön /blogg/). Jag har tidigare hänfört denna idé till en av grunderna för socialliberalismen (bart aug-10). Nu vill Muf tydligen utvidga denna tanke till att man ska kunna välja utbildning helt oberoende av omvärlden

Är detta verkligen ett intresse för dem som ska bekosta ett sådant utbildningssystem? Varför skulle skattebetalarna vilja betala extra hög skatt för att ungdomar väljer utbildning för sitt nöjes skull och inte med hänsyn till om det ger jobb? Utbildningsresurserna borde väl satsas på sådant som är till nytta för alla? Tänk om utbildningen skulle finansieras med studielån från staten. Skulle då ett antal elever gå på musikutbildning om det var naturvetare företagen efterfrågade? Risken är att de som är esteter för sitt nöjes skull dyrt får betala detta när lånen ska amorteras. Men den friheten må de ha så länge de inte kommer till skattebetalarna och ska ha pengar gratis.

Inte nog med att ungmoderaterna verkat att ha kommit på villovägar, även Svenska Dagbladet irrar. Ledarskribenten B K Silberstein ser moderaternas idé som centralplanering utifrån sina egna estetiska studier som skoltrött 16-åring (24/8-12). Det innebär rimligen att all statlig styrning för att få effektivitet i den offentliga sektorn skulle vara frihetsinskränkande centralplanering. Det kanske är mer estetiskt att festa upp skattebetalarnas pengar under uppsändandet av tusentals vackra heliumballonger? Vad har vi SvD till?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

10 Comments:

At 25 augusti, 2012 09:00, Blogger sven said...

Det var ju ett liknande förslag UKAS som satte igång studentrevolten i Sverige 1968.
Är de som har hand om Stockholms kårhus beredda.....

 
At 25 augusti, 2012 15:51, Anonymous Kalle said...

Tycker det verkar högst rimligt att man dimensionerar antalet utbildningsplatser efter behovet på arbetsmarknaden.

De flesta får faktiskt kompromissa med vad de egentligen vill göra och vad som går att försörja sig på i slutändan.

Och de flesta vet inte exakt vad de vill bli utan läser något som ger ett bra svängrum senare, ännu en kompromiss.

Sen finns ju dessutom "tvånget" att ta sig igenom gymnasiet nuförtiden, vilket gör att skoltrötta elever kanske väljer program som är lättare att ta sig igenom utan att de är intresserad av det som de "studerar".

 
At 25 augusti, 2012 17:30, Blogger Danne Nordling said...

sven, du har helt rätt, Det var den mera extrema vänstern som motsatte sig den reformistiska vänsterns uppfattning att studieverksamheten på universitetsnivå borde effektiviseras och marknadsanpassas.

Idag är det socialkonservatismens försök till något liknande på gymnasienivå som upprör traditionella vänsterbloggare. Men apart nog får de sällskap av MUF och SvD. Har 68-vänsterns ätteläggar tagit sig in i dagens högerkretsar?
/DNg

 
At 25 augusti, 2012 18:25, Anonymous Anonym said...

Vi har sedan länge ett bristyrke där vi importerar eller braindrainar utlandet i hög grad.
Läkarlinjen! Det har länge varit höga antagningspoäng och alltför få utbildade.
Där borde samhället anpassa utbildningen mer.
Det är ett större problem än estetutbildningen på gymnasienivå tycker jag!

 
At 25 augusti, 2012 20:16, Anonymous Kalle said...

Apart nog verkar det som att det nya arbetarpartiet är väldigt svåra att skilja från socialister. Kanske det blåser vänstervindar...

 
At 26 augusti, 2012 08:12, Blogger Lejeune said...

Anonym, när det gäller läkarutbildningen finns det en specifik bakgrund. Läkarnas fackliga organisation har varit en mycket framgångsrik lobbyorganisation, som har lurat i statsmakterna att det bör utbildas färre läkare, därigenom skulle läkarlönerna kunna hållas på en högre nivå än om det utbildades fler läkare. Bra för läkarna kanske, men inte för patienterna!

 
At 26 augusti, 2012 11:41, Anonymous Fufluns said...

Den här debatten är lite missvisande. Jag har själv studerat estetiska ämnen och har aldrig varit arbetslös, och alla mina gamla studentkollegor har också jobb. Man får inte glömma att det finns ganska många tjänster som kräver div. estetiska kunskaper numera. Sverige är inte längre den bruksort som vi är vana vid.

Men generellt sett håller jag med, utbildningar bekostade av staten bör stämma överens med arbetsmarknadens krav, även om den ibland kan vara svårt att förutspå ibland.

 
At 26 augusti, 2012 14:43, Anonymous Neo said...

Det finns en poäng i att staten inte går in och styr (även om det finansieras statligt, vilket jag är emot). Vilka jobb vi ska ha i Sverige i framtiden är inte givet.

Personligen tror jag många högkvailficerde yrken kommer ersättas av datorer de närsta trettio åren.

Jämför med hur sekreterare, trycksättare, bankpersonal, aktiemäklare, revisorer mfl. har rationaliserats bort under samma tidsperiod. Trenden kommer forstätta men nu kommer även yrken som läkare, jurister, ingenjörer mfl. få konkurrens.

 
At 26 augusti, 2012 17:29, Anonymous Kalle said...

Neo, de jobb som rationaliserats bort har tryckts ut till de som tidigare behövde dessa tjänster. Nu skriver man sina dokument själv, och använder andra program för att beställa resor, köpa aktier, göra bankärenden, rapportera tid etc.

Finns ingen konkurrens mellan datorer och läkare, ingenjörer mfl. Däremot blir dessa effektivare genom att använda diverse allt bättre programvara, vilket de ju gör.

Bara om det dyker upp en medveten AI som kan göra samma jobb kan det bli bortrationaliseringar, och det lär nog dröja.

 
At 29 augusti, 2012 22:22, Anonymous Mikael said...

Får skattebetalarna verkligen ingenting tillbaka för de pengar som läggs på estetiska utbildningar? Det är väl inte helt omöjligt att man får bättre kvalitet på konsten i landet (även om själva konstnärerna inte tjänar så mycket, eller måste göra det som bisyssla.) Och om skattbetalarna nu inte har något emot att subventionera konstnärlig utveckling, likaväl som t.ex. teknologisk, så varför inte...

 

Skicka en kommentar

<< Home