Nu blir det ingen "Grexit"

Det finns ingen möjlighet för Grekland att reducera statsskulden till 120 procent av BNP till 2020. Men med en reducering av räntebördan kan Grekland leva med en mycket högre statsskuld. Då kan man vara kvar i euron med hög arbetslöshet och 25 procent lägre offentliga utgifter.

I fem månader har grekerna väntat på stödlån som ska godkännas av trojkan (EU, ECB och IMF). Under tiden har en utbetalning  på 31,5 miljarder euro hållits inne sedan i somras. Till slut har det grekiska parlamentet klubbat igenom åtstramningar och en budget som fått nåd inför trojkan.

Genom att ta upp lån med hjälp av statsskuldväxlar har Grekland säkrat återbetalningen av ett lån på 5 miljarder euro som förfaller på fredag 16/11. Annars hade Grekland gått i konkurs. Man kan dock aldrig vara helt säker. Flera gånger tidigare har Grekland förklarat att pengarna tar slut eller "statskassan blir tom"  ungefär om en månad. Det är ett spel som pågår mellan långivarna och grekiska staten.

Nu ska Grekland få två år till på sig att komma tillrätta med statsfinanserna. Vad detta innebär omnämns inte. Men det är inte  tillräckligt för att komma ner till en statsskuld på 120 procent av BNP som blev resultatet av ett antal dramatiska turer i början av året.   Finansdepartementets prognos för skuldkvoten 2014 är 192 procent av BNP. EU-kommissionen räknar i sin höstprognos (pdf) med 189 procent. Förlängningen beräknas kosta ca 32 mdr euro ytterligare och därför talar IMF om behovet att efterskänka en del av lånen på 53 mdr euro. Detta förslag avvisas dock av flera euro-länder med Tyskland i spetsen. Eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker deklarerade också att det inte kunde komma på fråga (DN).

Eurogruppen diskuterar istället sänkta räntor och förlängda amorteringstider. Det är ett sätt att formellt ha kvar fordringarna, vilket säkrare borde tillfredsställa ogina opinioner i Tyskland, Holland och Finland. Annars har opinionerna litet yvigt handlat om det välgörande med en konkurs, där man tydligen inte förstår att detta innebär en total förlust av utlåningen.

Det är naturligtvis en sänkt räntebörda för Grekland som nu ger en ljusning i framtidsutsikterna. Under femårsperioden 2008-13 kommer Greklands BNP att summerat sjuka med 25,3 procent. Räntebördan 2008 var 5,0 procent av BNP och förutses bli 5,4 procent 2013. Realt sjunker bördan alltså mer än 20 procent på fem år. Den måste fortsätta att sjunka eftersom det inte förefaller realistiskt att de offentliga utgifterna kan sänkas så mycket mera till 2020. Mellan 2008 och 2013 förutses en sänkning från 50,5 till 49,6 procent av BNP. Det betyder en real minskning uppemot 25 procent på fem år.

Räntebördan förutses bli 6 procent av BNP 2014. På sex år fram till 2020 genererar detta en ökning av statsskulden med 36 procent av BNP. Om det primära saldot (alltså exkl räntor) blir positivt blir skuldökningen mindre.

EU-kommissionens prognos visar att det primära budgetsaldot blir 0 år 2013 och positivt med 1,5 procent 2014. Säg att man kan hålla +2 procent fram till 2020. Med en räntebörda på 6 skulle 2014 års skuldkvotsrelation öka från 189 till 201 procent av BNP. Om BNP också växer med 2 procent årligen skulle statsskulden dock minska till 178 procent av BNP. Det finns alltså ingen realistisk möjlighet att komma ner till de 120 procent som Angela Merkel talade om i början av året. Inte ens om räntebördan reducerades med 5 av 6 procentenheter skulle skuldbördan komma ner till mindre än 163 procent av BNP till 2020.

Med en låg skuldbörda och ett visst budgetöverskott spelar det dock knappast någon roll om statsskulden är 170 eller 120 procent av BNP. Något stabilitetsskäl att lämna euron finns inte. Om Grekland kan uppnå något som liknar min skiss ovan kan landet hanka sig fram med en fortsatt dålig konkurrenskraft och stor arbetslöshet. Det är väl vad hela den tragiska farsen gått ut på. Euron ska räddas. EMU får inte förminskas. Ett Grexit får inte uppstå. Att grekerna sedan får lida i många år är det ingen som lägger någon större vikt vid - detta lidande kan ju framställas som deras eget fel.

Forts: Fler vill rädda också Grekland - inte bara EMU 16/11-12
 Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, euron, Grexit, EMU, Europa, räntebörda, ekonomi, nationalekonomi, arbetslöshet, misär, politik på intressant.se