Måste Cypern lämna euron?
En konfiskation ger sannolikt mer begränsade effekter för insättarna i bankerna än om Cypern lämnar euron. Bättre vore att EU tog över bankerna för en spottstyver.
Om Cypern inte konfiskerar 5,8 miljarder euro från bankinsättarna blir det inte något räddningslån från EU och IMF. Det dekreterade Angela Merkel nu på onsdagseftermiddagen. Cyperns president Nikos Anastasiades påstår sig ha en plan B för att rädda Cypern. Spekulationerna blir alltmera vildvuxna om vad denna skulle innebära. Det är knappast Buchheit-planen med sparcertifikat som jag skrev om igår. Ett rykte talar om en poll-tax. Den skulle enligt min beräkning bli orealistiska 25 800 € för en tvåbarnsfamilj. Lån från Ryssland, eventuellt i utbyte mot en flottbas, är ett annat rykte. Även lån från den ortodoxa kyrkan nämns i floran.
 |
| Nikos Anastasiades |
Den formella motiveringen för att en engångsskatt är nödvändig är att statsskulden annars blir för stor. Den är nu ca 87 procent av BNP. Om Cypern måste låna 16 mdr € ökar statsskulden med 89 procentenheter. Om lånebehovet kan begränsas till 10 mdr € ökar statsskulden med 56 procentenheter. Finns det sådana grader i helvetet? Motivet verkar vara något annat.
Skulle det inte vara bättre att EU köpte Cyperns banker (för en struntsumma) och härigenom både kunde rekapitalisera dem och få mera kontroll över transaktionerna så att kriminell verksamhet kunde motverkas? Problemet är att okunniga opinioner i Tyskland, Finland, Holland och Tjeckien inte skulle förstå en sådan räddningsoperation.
Den sista utvägen för Cypern är att lämna euron. Då införs cypriotiska pund som en parallell valuta. Centralbanken kan då gå in med pund i bankerna så att de inte måste gå i konkurs. Valutarestriktioner håller redan på att införas för att förhindra valutautflöde. Pundet kommer naturligtvis att sjunka och därmed får insättarna vidkännas en förlust om de ska använda pengarna utomlands i framtiden. Men valutaregleringen (plan C) kan kanske hjälpligt hålla uppe kursen på pundet under en ansenlig tid. Detta kommer naturligtvis att bli ett stort avbräck för Cyperns framtida finansiella verksamhet.
Att lämna euron verkar alltså också kunna leda till att Cyperns finansiella verksamhet ödeläggs. Men om Cypern snart avskaffar valutarestriktionerna kanske verksamheten kan byggas upp på nytt. Faran är att ett sådant avskaffande leder till en uttagsrusning från landet som helhet där insättarna gör gigantiska förluster på det sjunkande pundet. Vill någon återigen sätta in pengar i ett sådant lands banksystem?
Denna osäkerhet med att överge euron utgör rimligtvis ett starkt argument för Merkel att förmå Cypern att godta en konfiskation som ändå kan ses som en engångseffekt.
DN Läs även andra bloggares åsikter om Cypern, statsbankrutt, euron, stödpaket, bankstöd, insättningsgaranti, eurokris, nationalekonomi, Tyskland, Finland, EU, ekonomi, politik på intressant.se
Etiketter: nationalekonomi
posted by Danne Nordling @ 17:42
11 comments
11 Comments:
Men kom igen Danne! Ett devalverad valuta kan gå upp igen. Sverige har ju devalverat sig ur alla kriser.
En bankkonfiskation är däremot för evigt borta.
Danne du har bra koll på siffrorna hur stora är cypriotiska bankernas skulder?
Kan det finnas dolda skulder som i Grekland, man redovisar inte alt.
Varför diskuteras inte en bankkonkurs?
En konkurs med bankgaranti för 90% av stora tillgångar och 95-100% för småspararna vore rimligare.
Om man vill rädda bankerna så kan ECB gå in QE vet politikerna inte om det?
ECB lovade nyligen att köpa upp satspapper om räntan blev för hög, cypern kunde ta ett lån till 1% vill inte finansmarknaden låna ut till den räntan så får ECB göra det.
Det blir inte inflation av att ECB griper in i en depression.
ekvis
Likheterna mellan 30 talsdepressionen och denna kris blir bara större och större.
Krisen påstods vara orsakad av slöseri och åtstramning var lösningen.
krisen går i vågor.
Bankruns ser vi nu även ut att få i denna kris.
Credit crunch.
Inget ledarskap.
Får vi ett nytt storkrig också?
Ett krig finansieras med statsobligationer eller med sedelpressen, det stimulerar ekonomin när 4 kriget är över får vi en ny keyns som predikar stimulanser och fackföreningar som driver upp lönerna så vi får tvåsiffrig inflation igen?
kommer historien att upprepas.
ekvis
Att pantsätta framtiden är ju som att ta ett lån.
Man förbrukar morgondagens inkomster, idag.
Är den 'investeringen' verkligen lönsam?
Varför ska helt plötsligt inte marknadens påstådda funktion få funka, utan marknadsägarens insats ska räddas på andras bekostnad?
Är det verkligen dom Cypriotiska skattebetalarna som 'investerat' i Grekland, Spanien . . . . ?
Men nu förslår 'finanseriet' att även småspararna ska vara med o återställa 'finanseriets' misstag !!
Lägg märke till att finansiärerna i 'finanseriet' dubblat uttaget på nån 15-år och detta ska nu kompenseras med lägre löner!!
Det är redan kört för Cypern som offshore-banking region. Tyskland passade på att lura in dem i fällan redan när de krävde haircuts på grekiska statsobligationer om ca 80%. Cypern gick med på detta eftersom de om de ställde upp på detta skulle få hjälp från EU och ECB trodde de. När deras banker fortfarande kunde låna via ECB och fick likviditetsstöd via Cypriotiska centralbanken invaggades de i falsk säkerhet.
"Bailouten" blev istället mycket brutal och tyskarna var beredda att riskera en run i Portugal, Spanien, Italien etc. precis som när de krävde PSI för Grekland hösten 2010 och skickade Irland in i avgrunden som en sidoeffekt. Portugal följde strax efter.
Alla länder som hamnar i problem påtvingas sedan self-defeating austerity och kraschar obönhörligt. Detta öde (massarbetslöshet, fallande BNP, försämrad skulddynamik, etc) väntar också Cypern om de får till ett räddningspaket med Troikan.
Tyskland passar nu på att bli av med Cyperns skattekonkurrens och offshore-banking. Luxemburg har ännu inte fattat att de också lär få smaka på samma behandling om de hamnar i en tillfällig kris och stödjer fortfarande tyskarna i deras tuffa penningpolitik och austerity för syndarna-politik.
Frankrike har också tvingats ta ett grymt åtstramningsprogram (ca 2,5% av BNP i kontraktiv effekt) och riskerar krascha snart.
Våra ledare bryter mot alla grundläggande makroprinciper och verkar oförmögna att lära sig av uppenbara misstag. Det är ett tragiskt spektakel och det är hemskt att se hur inte ens massarbetslöshet och en förlorad generation får ledande policymakers att tänka om.
Anonym
Det måste finnas en orsak till varför både hög- och lågkonjunkturer (kriser) uppkommer. Det går inte att hävda att lågkonjunkturer är en "onormal företeelse" och att högkonjunkturer är en "normal företeelse".
Det vi kan slå fast är att hög- och lågkonjunkturer inte hade uppkommit om alla länder hade haft fast penningmängd (guldmyntfot med 100%-ig reserv för bankerna).
Vi kan också slå fast att full sysselsättning uppnås om lönekostnaderna anpassas till arbetsgivarnas intäkter. Lönerna är arbetsgivarnas kostnader och är bara till viss del deras intäkter.
Om däremot banksystemet kan skapa helt nya krediter (pengar) utav ingenting vid sin utlåning, kan vi visserligen få högkonjunkturuppgångar. Men det innebär också att stater och privatpersoner, kan "överkonsumera" och "överskuldsätta" sig.
När detta med tiden skapar en kris, kan vi inte lösa problemen genom att stater och privatpersoner, ytterligare ökar sin "överkonsumtion" och sin "överskuldsättning". Det vi kan göra är att så snabbt som möjligt:
1) Avvecklar skulder som inte kan betalas tillbaka trots att detta leder till att banker går i konkurs. Överskuldsättningen måste försvinna för att ekonomin åter ska fungera.
2) Ekonomin fungerar enbart om ekonomins prissystem fungerar. Människors val och värderingar sätter priserna i ekonomin.
Dessa val och värderingar ska inte manipuleras genom politiska beslut eller av beslut som fattas av centralbanken. I en kris måste priserna få lov att falla ned till sin rätta nivå (vilket motsvarar människors värderingar).
3) Höga skatter och höga offentliga utgifter drar resurser ifrån den privata sektorn. Offentliga nedskärningar krävs för att näringslivet inte ska slås ut.
Näringslivet måste få tillgång till mer resurser samtidigt som priserna på resurserna sjunker. Näringslivet kommer att efterfråga resurserna när priserna sjunkit till rätt nivå. Entreprenörerna värderar resurserna och efterfrågar resurserna när kostnaderna har anpassat sig till intäkterna. Det är vinsterna som driver ekonomin (och inte den "aggregerade efterfrågan").
per-olof
"Det vi kan slå fast är att hög- och lågkonjunkturer inte hade uppkommit om alla länder hade haft fast penningmängd (guldmyntfot med 100%-ig reserv för bankerna)."
Det är inte ett korrekt argument,
om lönerna ökar så kommer det att bli en lågkonjunktur med fast penningmängd.
Ökar befolkningen så måste penningmängden öka.
Penningmängden har en relation till lönerna och befolkningens storlek det har du missat.
Du har delvis rätt för dagens sätt att styra penningmängden brukar leda till för mycket pengar i högkonjunkturer och för lite pengar i lågkonjunkturer.
Nu har vi för lite pengar, därför har vi en akut kris i ekonomin.
Har någon gång i ditt liv försökt att tänka själv?
försök nu, vad händer om vi ökar penningmängden och fryser lönerna.
Meses är slut som ideologi du kan inte argumentera mot mig med ett enda sakligt och korrekt argument.
ekvis
"Problemet är att okunniga opinioner i Tyskland, Finland, Holland och Tjeckien inte skulle förstå en sådan räddningsoperation."
Nope,
Problemet är att krypto-keynesianerna som vill fortsätta att låna pengar av ofödda och konfiskera/beskatta flitiga för att köpa röster av de relativt sett slöare tillåts fortsätta.
Det hela är så enkelt:
- Matcha peningmängden via kreditexpansioen med räntan som vapen.
- Så länge inflattionen (inklusive bostäder, andra fastigehet och olja)inte sticker öer 2% - tillåt att penningmängden ökar med sund/sann tillväxt.
- Öka konkurrensen inom banksektorn och gör bank-chefer personligt ansvariga för ev. konkurser.
- Låt krisande banker gå i konkurs och ge styrelse och chefs-led yrkesförbud och dryga böter.
Klart
Attila, tyvärr befinner sig Cypern i en mycket sämre situation än Sverige när vi devalverade eller deprecierade kronan. Vi har ett näringsliv som kan öka exporten om valutan blir billigare.
Cypern har däremot ett näringsliv i form av finanssektorn, som vid en devalvering riskerar att slås sönder. Om pundet införs skulle misstron från de utländska placerarna bli formidabel. Det var ju euron, som troddes vara stabiliserande, som gjorde att Cypern kunde expandera sitt banksystem långt utöver vad staten Cypern själv behövde. Utlänningarna skulle försöka rädda så mycket som möjligt med påföljd att pundet skulle sjunka långt mera än som behövs för att varuexport och turism ska blomstra.
Bankernas skulder är nästan lika stora som balansomslutningen. Det egna kapitalet är nu obetydligt och grunden för att aktualisera konkurser. Uppgifterna för balansomslutningen går isär och varierar från sju till nio gånger Cyperns BNP som är ca 17,9 mdr €.
Istället för bankkonkurs diskuteras nu en uppdelning av bankerna eller deras tillgångar i goda och dåliga - kanske i stil med Sverige på 90-talet. Sannolikt betyder det att det finns dolda förluster som ännu inte preciserats. Hur de dåliga bankerna ska kunna överleva är oklart. Kanske de går i konkurs och de goda säljs till Ryssland.
En gissning är att Ryssland ändå inte betalar 5,8 mdr € ens för de goda bankerna. Och hur ska den cypriotiska staten kunna få tillgång till köpeskillingen? EU kräver ju att kontantdelen ska användas för att lindra ökningen av statsskulden.
Sannolikheten ökar att Cypern inte får något stödlån från EU och på måndag drar ECB in det tillfälliga likviditetsstödet. Då måste Cypern trycka egna pengar. Och först blir det kaos.
/DNg
Danne, banksektorn på Cypern var ju stor redan på pundets tid.
Jag antar att man måste ha en egen valuta- och penningpolitik för att vara en banknation.
Attila, banksektorn svällde upp extra mycket genom euron. Men det är naturligtvis skräcken för att mista den finansiella verksamheten som styr Anastasiades räddningspolitik. Ryktet att idén om konfiskation ursprungligen kom från Cypern kan inte avvisas eftersom man kanske inte förstod att det fanns risk för "run" efteråt. Inte ens EU insåg att konfiskation skulle underminera hela Europas förtroende för insättningsgarantin.
Nu tycks dock Cyperns ledning tro att rusningen vid ett återinförande av pundet skulle bli mycket värre än en rusning efter en konfiskation. Ryktet säger att de ska konfiskera 15 procent av insättningar större än 100 000 €. Sannolikt har alternativet att lämna euron inte kunnat utredas ordentligt genom att ECB ställt ultimatum till måndag. Anastisiades får krypa till korset.
Den krisfond man samlar ihop till kanske ska användas för att möta den första rusningen så att bankerna inte genast går i konkurs trots stödet från EMU.
Hur ska Cypern kunna betala tillbaka 10 mdr €? Det blir en extra statsskuld på 56 procent av BNP. Åtstramningar kan knappast ge särskilt mycket. Turismen kan inte expandera eftersom södra Cypern är praktiskt taget helt utbyggd. Naturgasen ger knappast pengar på 5-10 år. Bankverksamheten krymper sannolikt och kräver ännu mera stöd.
Cypern kan möjligen sälja rätten till naturgasen billigt i förväg om det inte blir bråk med Turkiet och Israel. Det kanske är detta EU är ute efter?
/DNg
Skicka en kommentar
<< Home