EU:s bankakut ska manipulera med ECB:s pengar?

Att en bankakut kan satsa tidigare inbetalda pengar är en dimridå som tydligen behövs av psykologiska skäl. Bankakutens pengar kommer i slutändan från ECB:s sedelpressar och inte från skattebetalarna vare sig dessa är banker eller privatpersoner.

EU-kommissionen vill sätta upp en "bankbyrå" som ska besluta om när det är dags att lägga ned eller rädda banker som råkat i kris. Det är fråga om en institution som ska övervaka bankerna i framtiden i enlighet med den bankunion som euroländerna ska inrätta. Trots detta räknar man med bråk (SvD) från Tysklands och Angela Merkels sida. De tyska väljarna tror att de kommer att få betala för andra länders ev misskötta banker. Finansministern Wolfgang Schäble varnar för att den tyska författningsdomstolen inte kommer att godkänna kommissionens förslag.

Syftet är dock enligt EU-kommissionären Michel Barnier att skattebetalarna inte ska behöva stå för notan vid en bankkrasch. Det sade han när han presenterade förslaget den 10 juli. Det är i första hand ägarna och de stora långivarna som ska förlora sina pengar. Det ska också på 10 år byggas upp en fond på 55 miljarder euro, vilken kan gå in och stötta banker i kris (DN).

För drygt ett år sedan lade samme Michel Barnier fram ett lagförslag där det på 10 år skulle bildas en fond på 65 miljarder euro (bloggartikel juni 2012). Hur det gått med detta har inte rapporterats i tidningarna. När det förslaget lades fram befann sig eurokrisen i ett mer akut skede och det uppfattades då som ganska irrelevant för att komma tillrätta med eurokrisen. Även det nya förslaget avfärdas av krönikören Andreas Cervenka (SvD) som otillräckligt för att lösa problemet med bankkrisen inom EU.

Denne Cervenka passar på att ge en känga till hur politikerna hanterat bankerna hittills i Europa. Men han gör det i termer av att "Europas daltande med bankerna fått förödande konsekvenser".  Samtidigt hänvisar han till att FT:s kolumnist Wofgang Münchau angett de dolda förlusterna inom eurozonens banksystem till mellan 1 000 och 2 600 miljarder euro. Svaga banker som inte vill låna ut pengar är en viktig förklaring till varför återhämtningen går så segt i södra Europa, skriver Cervenka. Betyder inte det att det har "daltats" för litet med bankerna?

Om man ska bygga upp en "räddningsfond" för bankerna i framtiden genom en årlig skatt under 10 år kommer pengarna att hamna hos ECB. Det var min bedömning för ett år sedan. Det verkar ju avigt om räddningspengarna för bankerna skulle sättas in på bankerna. När pengarna behövs trycker ECB nya pengar som sätts in som riskkapital i de krisande banker som förtjänar att räddas enligt bankakutens styrelse. Förhoppningsvis är det i framtiden inte fråga om en generell finanskris som måste bekämpas. I så fall räcker inte de 55 miljarderna. Då måste ECB gå in med helt "nya pengar" på samma sätt som nu börjat ske redan idag. Detta kan kanske ske mera öppet med hjälp av en bankbyrå än idag.

Det stora felet i eurozonens bankkrispolitik var ju att krisande banker fick stöd från staten (t ex Irland). Statsskulden ökade då drastiskt och kapitalplacerarna blev skeptiska till staternas förmåga att omsätta sina skulder. Följden blev att man krävde högre ränta vilket försämrade staternas förmåga att omsätta sina skulder ännu mer osv. Ett motmedel är att ECB garanterar en någorlunda överkomlig ränta för statspapper. Ett annat är något som Teresa Küchler i SvD beskriver som "...lån från ECB. Denna lösning: att banken i Frankfurt tyst fyller hål i euroländers banker är en konstruktion från förra året, som syftar till att regeringar ska slippa ta lån åt sina banker och då skaffa sig ohållbara statsskulder och låneräntor."

Vad är detta frågan om? En bank som genom t ex en fastighetsbubbla drabbats av svåra förluster, som reducerat det egna kapitalet till en oacceptabelt låg andel, kan ju inte få lån som skulle hjälpa upp situationen. Lån ökar inte det egna kapitalet. Vad som pågår i tysthet är tydligen att ECB satsar riskkapital i t ex de spanska bankerna (som hade förluster på 100 mdr € för ett år sedan). Detta skulle vara sensationellt. Küchler borde precisera vad hon menar med skrivningen i SvD Näringsliv 11/7.

Läs även andra bloggares åsikter om banker, bankkris, bankbyrå, bankakut, krisfond, räddningsfond, EU, bail in, ECB, nationalekonomi, eurokrisen, ekonomi, politik på intressant.se