onsdag, november 06, 2013

Är alla skattesänkningar lika viktiga?

 Är jobbskatteavdragen lika viktiga som sänkta marginalskatter? Borde inte orättvisa och effektivitetshämmande skatter sänkas först? För detta krävs dock satsningar på långsiktig opinionsbildning. Den har försummats under många år.

Om det ska formeras en ny skatteopposition kan det vara motiverat att fundera på vilka skattesänkningar det är motiverat att sikta in sig på. En helt abstrakt sänkning av skattetrycket i procent av BNP lär inte engagera så många. Men det är litet av det intrycket man får av socialdemokraternas "avslöjande" av det politiska program som de säger ska gälla nästa mandatperiod. Det är Stefan Löfven och Magdalena Andersson som kommer med en lista på Brännpunkt i SvD 4/11 2013. Dock verkar det fortfarande osäkert om huruvida M verkligen kommer att satsa på dessa reformer i praktiken. Beskeden är motstridiga.

Stefan Löfven och Magdalena Andersson
Sålunda svarar Anders Borg och Anna Kinberg Batra i SvD 5/11 2013 med en artikel rubricerad "Inget utrymme för stora skattesänkningar" som tillbakavisar att M skulle satsa på ansvarslösa och ofinansierade skattesänkningar. Någon konkretisering av de mindre skattesänkningar som trots allt skulle kunna komma ifråga gör man inte.Därför finns det anledning att fortsätta att bygga upp opinionen mot skatterna för nästa mandatperiod.

Tittar man på Löfvens och Anderssons lista blir man bedrövad. Är det detta M vill satsa på om finansieringen tillåter? Listan summerar till sänkningar på 35-40 miljarder kronor och består av fem poster:
  1. Ett sjätte jobbskatteavdrag
  2. Sänkt bolagsskatt
  3. Höjd brytpunkt (över 37 400 kr/m)
  4. Sänkta ägarskatter - kanske en halvering, men även en mer modest sänkning kostar 10-15 mdr kr. (Vad som avses framgår inte.)
  5. Avskaffad värnskatt. Men den ingår inte för nästa mandatperiod och finns inte med i summan.  
Sänkt skatt för pensionärer tycks inte stå på programmet trots att det finns opinionsundersökningar som visar att över hälften av Moderaternas manliga pensionärer i väljarkåren  gått över till Socialdemokraterna sedan årsskiftet  och bidragit till M:s svårigheter.

Den enda punkt som är litet upplyftande är en (ytterligare?) höjning av brytpunkten. Men då måste den presenteras som en marginalskattesänkning med 20 procentenheter för ett antal tiotusen personer. En ganska modest sak trots allt, som bara skulle kosta 3 mdr kr enligt S.

Ännu ett jobbskatteavdrag verkar inte vara något som engagerar. Redan efter det att det femte jobbskatteavdraget presenterades tidigt i höstas kunde man avläsa helt stillastående opinionssiffror för M. Det ses kanske numera som en synnerligen dyrbar arbetsmarknadspolitisk åtgärd med osäker effekt. När de första avdragsreformerna presenterades kunde man uppfatta dem som en tillrättning av alltför små skillnader i lön efter skatt för dem som fick bidrag jämfört med dem som arbetade. Men det redovisades inga siffror som bevisade detta. I takt med att bidragen stramats åt och alltfler jobbskatteavdrag genomförts försvinner också styrkan i detta argument.

Kvar finns två effekter av jobbskatteavdragen: alla får en skattesänkning (som arbetar) och upp till maxpunkten på ca 28 000 kr/m sjunker också marginalskatten. Det senare brukar dock aldrig framhållas i debatten. Många av dem som upplever sig som orättvist beskattade av en extra hög marginalskatt får inte någon dynamisk lättnad utan enbart några hundralappar mer i månaden oavsett om man arbetar extra eller inte. Om S vinner valet kommer dock de som tjärar över 60 000 kr/m att få en marginalskattehöjning när alla jobbskatteavdragen ska trappas av.

Borde inte regeringen istället ha hållit inne med några av jobbskatteavdragen och andra skattesänkningar så att man hade kunnat avskaffa statsskatten istället? Det hade inte ens fordrats hälften av sänkningarna på 130 mdr kr för att finansiera ett avskaffande. Dessvärre har det tåget gått. Någon opinion för en sådan reform har inte funnits. Jag hävdar att det beror på brist på opinionsbildning under många år. Och att genomföra ens små sänkningar av statsskatten stöter på stora svårigheter inom hela oppositionen. Den nu förestående reformen försvaras med formalistiska resonemang om budgetreglerna i Riksdagen och inte med principiella effektivitets- och rättviseargument.

Regeringspartiernas företrädare tycks ha glömt alla bärande argument för sänkta skatter som verkligen skulle öka den ekonomiska effektiviteten, tillväxten och rättvisan för dem som betalar orimligt höga skatter. Bidragande har naturligtvis varit den bristande opinionsbildningen. Det går att rätta till men kommer att ta lång tid. Och även om det kommer att ta många år innan det blir något resultat är ett opinionstryck nedåt på skatterna ett hinder för att de annars kommer att höjas.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter: ,

6 Comments:

At 06 november, 2013 08:16, Blogger oppti said...

Varför envisas med jobbskatteavdrag?
Inför lite högre schablonavdrag för inkomsternas förvärvande eller en form av traktamente för arbete utanför hemmet.

Då skulle äldre genast fatta vad det är frågan om! Fördyrade levnadskostnader jämfört med arbetsfria inkomster.

 
At 06 november, 2013 08:39, Anonymous Cobb said...

Jag ifrågasätter starkt att skattefrågan är orsaken till pensionärernas flykt från M. Pensionärernas företrädare i olika organisationer skriker högt men pratar man med folk så ser det lite annorlunda ut.

Talar man med människor på ålderdomshemmen så är det fortfarande barnens välmående som oroar dem. De har ofta slitit hår för att nästa generation skall få det bättre. När det blir stora rubriker i tidningarna så tvekar de på sina tidigare val.

 
At 06 november, 2013 23:18, Blogger Danne Nordling said...

oppti, det hade kanske gått första gången. Men det hade knappast varit en trovärdig motivering för skatteminskningar på över tusen kr per månad.

Nej, felet med skattesänkningar motiverade med svaga arbetsmarknadspolitiska argument är att de inte engagerar just någon - inte ens dem som får skattesänkningarna som en gåva. De "nya moderaterna" vågade inte ha en mer ideologisk motivering utan valde en teknokratisk.

Nu finns en risk att de som vet att de tjänar på den offentliga sektorn (skatt<förmåner) börjar tro att sänkningarna också för "de rika" urholkar deras välfärdsförmåner. Det är vad socialdemokraterna tjatat om i flera år utan att regeringen gjort särskilt mycket för att motbevisa det. När det gäller kommunal välfärd är det dessutom fel även i teorin.

Cobb, en sak är vad pensionärer i allmänhet anser, en annan vad manliga moderatröstande pensionärer anser. Eftersom motsvarande flykt bland moderata kvinnor inte föreligger har opinionsundersökarna bedömt att det är skatteskillnaden mot löntagare som spelar in. Det bygger på att män med litet högre inkomster är mer intresserade av skatter än andra.
/DNg

 
At 07 november, 2013 12:15, Anonymous Per Fredö said...

Vad gäller pensionärerna så har jag skrivit om det i Dannes artikel om varför det gå så dåligt för moderaterna-kommentar 17.
Annars så har inte pensionärerna fått lägre pensioner tidigare och det kommer inte hända kommande år heller.+
Läs dagens Brännpunktsartikel i Svenskan av Peter Malmqvist.

Men gnället lär ändå fortsätta.

Vad gäller jobbskatten så har det gett nya jobb, bättre tillväxt och faktiskt även ökade statliga inkomster.
Välfärden har fått 70 miljarder extra.
Även låg-och medelinkomsttagare hsar fått sänkt progresskivitet därtill motsvara en månad mer i disponibel inkomst.
Brytpunkten har delvis varit indexerad, i övrigt bra för tillväxt och mer utbildning, även invandring av kvalicerat folk vilka är vana vid lägre skatter än våra.
Sånt som RUT och ROT har gett fler jobb, därtill minskat på allt svart, vilket nu är betydande.
Även sänkt restaurangmoms hör dit.

Den sänkta kommunala fastighetsskatten inte haft annan effekt annat än mer i plånboken, medför ökad konsumtion och upprustning av villorna.

Även hyreshusen ska ni inte behövs betsla kommunal fastighetsskat för att öka bostadsbyggndet, vilket är bra tycker jag.

 
At 07 november, 2013 14:03, Anonymous Per Fredö said...

Det finns ju anledning att också titta på hur de olika röd-grönas ser på marginalskatterna.

Socialdemokraterna förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget leder till ökade marginalskatter på 60 procent.
Den nedre brytpunkten är jämförelsevis 52 procent, nästan högst bland OECD-länder.

Ett förstärkt jobbskatteavdrag till en kostnad av 3 miljarder ger 4,5 miljoner löntagare mer att få i plånboken med alla dess positiva effekter.

Mp vill ha marginalsatter på 59,2 procent via sina förslag utöver allt annat.

Vp är värst som vanligt.
Redan i inkomstintervallet 36000-50000 så ligger deras förslag på 61 procent.
Detta enligt vad moderaterna i skatteutskottet har tagit fram.
Men kommer det spela nån roll i valrörelsen?
Många betalar bara och begriper föga.
Det gäller särskilt de unga, som ännu inte kommit in i vår svenska modell.

 
At 22 december, 2016 10:53, Blogger chenmeinv0 said...

pandora charms
canada goose outlet
prada outlet
oakley sunglasses
canada goose online
coach outlet
kate spade outlet
uggs outlet
cheap pandora jewelry
cheap ugg boots
2016.12.22xukaimin

 

Skicka en kommentar

<< Home