IPCC: klimatkänsligheten är 3 grader plus/minus 50 procent!
Om koldioxidhalten fördubblas stiger temperaturen enligt den nya rapporten med 3 grader med ett osäkerhetsintervall på 50 procent uppåt och nedåt. I den förra rapporten var osäkerhetsintervallet 38 procent. Detta döljs av kraftfulla uttalanden av klimatbedömarna.
Rajendra Pachauri, IPCC |
Nu på förmiddagen 27/9 2013 presenterade FN:s klimatpanel IPCC och dess ordförande Rajendra Pachauri sin sammanfattning av den första rapporten i den femte utvärderingen av klimatforskningen. Senast detta skedde var 2007 och dessförinnan 2001. Referaten i media är fortfarande knapphändiga och resonemangen om olika sannolikheter och intervall för temperaturökningen lätt förvirrande.
Till att börja med anger IPCC att temperaturökningen enligt det värsta scenariot kommer att bli 4 grader till år 2100 och enligt det bästa scenariot blir det bara 1 grad. Skillnaden i utfall beror på hur mycket världens länder kan motarbeta ökande utsläpp och t o m minska dem senare under perioden. Intervallet 1-4 grader är alltså ganska ointressant eftersom utfallet innehåller spekulationer om politiska åtgärder.
Den stora sannolikhet man nu understryker med en siffra på 95 procent anger egentligen ingenting annat än att man tror att åtminstone hälften av temperaturökningen sedan 1950 (0,6 grader) åstadkommits genom människans påverkan. I rapporten 2001 angav man sannolikheten till 66 procent och 2007 var den 90 procent.
Denna ökning av sannolikheten förefaller något motsägelsefull eftersom man samtidigt blivit mer osäker på hur stor klimatkänsligheten egentligen är. Denna känslighet definieras som effekten av en fördubbling av halten växthusgaser i atmosfären. I rapporten 2007 angavs den till mellan 2 och 4,5 grader. Men nu har det spannet ökat till 1,5 och 4,5 grader (Vetandets värld, SR). Det borde rimligen öka osäkerheten i påståendena om människans påverkan sedan 1950.
Klimatkänsligheten vid en fördubbling av CO2-halten är alltså nu 3 grader plus minus 50 procent. För knappt sju år sedan angavs känsligheten till 3,3 grader plus/minus 38 procent. Man uppger att det är molnbildningen som blivit oklarare. Samverkan med aerosoler och sotpartiklar har också inverkat på bedömningarna.
Att den femte rapporten skulle vara mer entydig och uppfordrande tycks vara en politiskt betingad efterhandskonstruktion som inte har täckning i de mer osäkra redovisningar som förefaller finnas. På måndag läggs den fullständiga rapporten fram.
DN-debatt. Läs även andra bloggares åsikter om växthuseffekten, klimathot, IPCC, FN, global uppvärmning, klimatkänslighet, miljö, koldioxid, utsläpp, politik på intressant.se
Etiketter: växthuseffekten
40 Comments:
Som komplement till IPCCs rapport föreslår jag studier av NIPCCs rapport.
Vad jag kan se så är den seriös och granskande samt lyfter fram alla sidor av forskningen med betoning på osäkerheter.
Det finns halmstrån där för dem som vrålar i desperation över att inget görs! För naturvetenskapligt intresserade är det oxå lärorikt.
Det är inte lätt att förutse klimatet! Grattis till IPCC som tycks vara säkrare på att men inte på vad!
Jag undrar vad poängen med inlägget är. Det verkar som att du bara vill strö klimattvivel omkring dig.
Jag skulle vilja påpeka att det bör leda till tuffare(!) klimatpolicy att klimatkänslighetens osäkerhetsintervall ökat. Det blir liksom en fetare svans med verkligt katastrofala, civilisationshotande konsekvenser.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
jeppem, poängen är att framhålla att IPCC eroderar sin trovärdighet genom att understryka den unikt starka säkerheten i den nya rapporten samtidigt som de objektivt redovisade säkerheterna har minskat.
En ytterligare indikation på osäkerhet är den uppgift om klimatkänsligheten som redovisades i SvD i lördags där man refererade att det vid en fördubbling av CO2-halten skulle man bara med 66 procents sannolikhet hamna inom intervallet 1,5 till 4,5 grader. Vad är en så osäker teoretisk klimatkänslighet värd när man ska göra prognoser som kostar tusentals miljarder kronor i påfordrade åtgärder?
/DNg
Ditt första stycke låter som att du påpekar detta av omsorg mot IPCCs trovärdighet. Istället är det väl så att du vill bidra till att minska IPCCs trovärdigheter och minska sannolikheten att de tas på allvar och leder till policykonsekvenser?
Som sagt, en osäker teoretisk klimatkänslighet ger en fet svans av katastrofala utfall.
Du ifrågasätter "värdet", men vad vill du ha för policykonsekvenser givet osäkerheten? En optimering baserat på att mittpunkten i intervallet är korrekt? En optimering baserat på en väntevärdesberäkning? Eller tycker du att man helt enkelt kan strunta i saken när osäkerheten är hög?
Hitintills har väl temperaturen utvecklats utanför alla osäkerhetsmarginaler som anförts för de olika klimatmodellerna (det har blivit för kallt). Sannolikheten för att IPCC har fel borde väl därför uppskattas till 95%.
@Anonym: Snick-snack. Se första bilden här:
http://uppsalainitiativet.blogspot.se/2013/09/en-kort-sammanfattning-av-den-nya-ipcc.html
Nu är osäkerhet i sig inte något argument för att införa drakoniska klimatåtgärder. Tvärtom försvagar just osäkerheten koldioxidhypotesen, vilket framgår med all önskvärd tydlighet efter IPCCs propagandanummer i veckan.
@Lejune: Läs gärna länken ovan - inget försvagat där.
Jo, en fet svans med extrema konsekvenser är en orsak att sänka utsläppen. Men det behöver inte vara särskilt "drakoniskt" att gå över från kolkraft till kärnkraft. Tvärtom lär det spara oss pengar.
....nu är det inte det som klimataktivisterna föreslår.
Forskningen bör bör fortsätta försöka förstå naturen.
IPCC bör fortsätta bevaka forskningen.
Men det bör inte spridas en uppfattning om att allt är känt och vägen mot undergång utstakad.
Det finns inget fog för detta i IPCCs rapport och framförallt inte om man läser altenativet NIPCC rapport!
@Lejeune: Vem bryr sig om klimataktivister? En lagom CO2-skatt och en strömlinjeformad kärnkraftsbyråkrati, så får vi se vad som byggs sen. En fördel är att det kan rädda den cirka kvartsmiljon som dör varje år av kolkraftens försämring av luftkvaliteten. Kolkraften borde bort helt oavsett CO2.
@oppti: Nej, vägen mot undergång är inte utstakad. Tvärtom är det inte troligt att det blir en undergång. Men skulle du sätta dig i ett flygplan till Phuket med din familj om det var 5% risk för krasch?
Danne &Co tillhör gruppen som har förmågan att kunna stå i jökelvatten upp till midjan o förneka avsmältningen.
Många av dom sommarskidorter man var i, i Norge, är idag borta, det växer träd o finns nu berghällar mitt i 'glaciär'-skidbacken.
En kompis höll till i bergen Österike, Italien, Schweiz i sina yngre dar på somrarna, och samma där när han för på en sista sommar-glaciärresa.
Man ser ju naturligtvis inte detta om man tar till ett tillräckligt kort tid att titta på.
Man ju påstå att långtradarnas medelhastighet är låg om man krymper ner studien o letar åt en tillräckligt brant backe o kollar farten där o påstår att nä nä titta här.
Och inte se till helheten.
Danne & Co, sommarskidåkningen är hotad, eller?
Om vi ska kunna få fram mer mat till världens befolkning så kan koldioxiden behövas.
Vi måste använda koldioxiden, så här kan vi använda koldioxiden.
http://www.ted.com/talks/allan_savory_how_to_green_the_world_s_deserts_and_reverse_climate_change.html
"Allan Savory: Hur man får öknen att grönska och reverserar klimatförändringen"
Människan är den dummaste varelsen på planeten.
Jeppen-på din fråga så svarar jag nej-givetvis inte!
Men satt jag på flyget ändå, vilket vi alla gör, så hade jag inte nöjt mig med att det sades vara 95% chans att jag skulle klara mig.
Jag hade detaljgranskat statistiken och prickat av alla faromomenten som troligt eller mindre troligt.
Rationellt inte emotionellt agerande!
@Oppti: Varför skulle det vara rationellt att sitta på ett plan och försöka komma fram till sannolikheten att man kraschar? Det är i det läget en helt akademisk övning, för oavsett om man kraschar eller inte har man ingen nytta av sannolikheten.
Men faktum är att min parallell är relevant och din inte. Orsaken till att vi har det här samtalet är att Danne mfl är rädda att vi ska ta kontroll över vår framtid och välja bort fossilerna. Vi är alltså inte passagerare på ett plan (bildligt talat) om vi inte väljer att vara det. Vi kan avveckla kolet och det mesta av naturgasen med vinst via kärnkraft. Oljan är en lite svårare nöt, men den kan vi knäcka senare. Elbilar kanske löser biffen delvis, eller så får vi syntetisera drivmedel med kärnkraftsenergi.
(Sen låter det konstigt på ytterligare ett sätt att du ska sitta och fundera på om det är troligt att vi har 5% katastrofrisk eller inte. Det är liksom tårta på tårta, en sannolikhet om en sannolikhet. För mig verkar det mer som ett försök att rationalisera att du inte vill bry dig.)
jeppen, om det är så att IPCC börjar ana att klimatkänsligheten har överskattats tidigare är ett första steg att utöka intervallet så att det börjar vid 1,5 grader. Detta kan vara föranlett av den färska artikeln i Nature Geoscience av Alexander Otto et al där man kom fram till 1,3 grader (maj 2013).
Samtidigt måste man ge sken av ökad säkerhet av socialpsykologiska skäl för att politikerna ska ta intryck. Det kan man kanske göra så långe som det finns flera bedömare som hävdar hög känslighet än lägre. Det blir något av "vetenskap med hjälp av majoritetsbeslut".
Om det samtidigt finns en tendens att studier som ger låg klimatkänslighet inte säkert blir publicerade i ansedda tidskrifter kan majoritetsförhållandena påverkas på ett tendentiöst sätt. Vi kan bara ana att det gått till på detta sätt. Men känslan att det inte gått rätt till finns och är utbredd i USA. Därför kommer inte några kraftfulla satsningar på att ersätta koleldningen med några litet dyrare alternativ att ske på länge. Och då kommer Kina inte heller att göra något liknande.
Vad resten av världen hittar på för egen räkning är i praktiken betydelselöst för uppvärmningsscenariot enligt den konventionella synen.
För att vända opinionen i USA borde IPCC ha kommit fram till att klimatkänsligheten nog har blivit större och att spridningen kring ett värde på närmare 4 grader blivit mindre. Men det tycks uppenbarligen inte gå att leda i bevis.
/DNg
@Danne: Nu antar du en sorts beskrivande, objektiv ton, men det är uppenbart mest en fasad för fortsatt misstänkliggörande och sående av tvivel. Det innebär att du valt sida och kämpar mot klimatåtgärder. Hade du varit neutral hade ditt beskrivande inte varit så ensidigt, ditt glas hade inte varit så halvtomt. Faktum kvarstår att den akademiska huvudfåran ligger där den ligger, och om vi inte vill ignorera den på egen (och andras) risk så ska vi dra ner på CO2-utsläppen.
Visst är det så att Kina och USA är nyckelspelare. Här har USA dragit ner på kolkraften tack vare frackingrevolutionen och att Obama-administrationen passat på att följa upp den med lite tuffare miljöregler. Samtidigt har man börjat doppa fötterna i kärnkraft igen med några nya byggen. Det behövs inte så mycket för att det ska fortsätta gå åt rätt håll.
När det gäller Kina satsar landet brett på olika elgenereringstekniker och har väldigt ambitiösa kärnkraftsplaner, samtidigt som man givetvis har problem med smogen. Det finns alltså både tryck och möjligheter till förbättringar.
Världen i övrigt behöver hjälpa till och dra. Visst spelar det mindre roll vad vi själva gör i termer av CO2-minskningar, men att vi är med och drar när det gäller teknikutveckling och klimatavtal spelar roll.
Jeppen-vi sitter alla i planet och även om du och jag slutar konsumera fossilbränsle så är det andra som inte gör det.
Då kan man vråla ut sin ångest inför framtiden. Inte sätta barn till världen och vända den ryggen.
Men vi är människor och kämpar emot. Då ser man att forskningen inte är så solid!
@Oppti: Ditt sätt att "kämpa emot", dvs att rationalisera att du blundar för den akademiska huvudfåran, är precis lika defaitistiskt och uppgivet som att "vråla ut sin ångest" och vända världen ryggen. Faktum är att jag föredrar uppgivenhet med öppna ögon framför uppgivenhet med självbedrägeri.
Mitt sätt att kämpa emot är att tala för att man:
1. accepterar att forskningen tyder på att våra utsläpp är riskabla.
2. inför nationella CO2-skatter med ett globalt överenskommet golv.
3. tar bort de mentala och byråkratiska hindren för kärnkraft.
jeppen
Då är vi nära nog överens.
Jag gissar att min naturvetenskapliga hjärna gärna ifrågasätter och vill veta mer. Är väl också lite färgad av bristande auktoritetstro.
Sen är det ju intressant om det är 5 m havshöjning eller 0,25 m som vi skall planera för!
http://www.ted.com/talks/allan_savory_how_to_green_the_world_s_deserts_and_reverse_climate_change.html
"Allan Savory: Hur man får öknen att grönska och reverserar klimatförändringen"
Varför träta om koldioxid vi kanske kan ta bort koldioxiden och samtidigt få mer mat.
Jag kan inte avgöra om Allan_Savory har rätt men lösningen vore bra.
Kostnaden är löjligt liten för att starta upp boskapsuppfödning.
Klimatmodeller är svåra. Och för att göra det ännu mer komplext så bör man ta hänsyn till vår geologiska tidsålder, Holocen, som är en s.k. interglacial. Dvs en period mellan istider. Vår tidsålder som varat i ca 12.000 år börjar gå mot sitt slut. Vilket påverkar klimatmodeller som sträcker sig långt fram i tiden. Vi vet inte när det vänder och blir kallare, det kan ske imorgon eller om 1000 år. Förmodligen någonstans däremellan. Det enda vi kan vara säkra på är att det blir kallare, ironiskt nog.
@Oppti: Både 5 m och 0.25 m havshöjning kan hanteras samtidigt. Det handlar i princip om att ta sannolikhetsfördelningen för de olika utfallen, och multiplicera den med kostnadsfördelningen för respektive utfall, och sen integrerar vi från 0 grader till oändligheten. Ut får vi en genomsnittskostnad.
Vad gör vi med genomsnittskostnaden? Jo, vi optimerar. Vi räknar ut den för olika nivåer på CO2-skatter och jämför med välfärdsförlusten som själva skatten genererar (dvs inte skatteintäkterna, utan skillnaden mellan välståndet med skatten och utan). Så länge vi kan höja skatten och vinsterna i mindre klimatförluster dominerar över skatteförlusterna så fortsätter vi.
Ska folket i Afrika svälta?
Har Allan Savory rätt så kan dom få mat och koldioxiden är i så fall inget problem.
Oavsett om koldioxiden är ett problem så kan vi föda upp boskap, det kostar inte mycket att lära dom hur man föder upp boskap.
Vi lägger redan pengar på att gräva ner koldioxiden använd pengarna till att binda koldioxid i växter.
Alla stirrar sig blinda på att koldioxid är ett problem eller inte är ett problem, det kan finnas en annan lösning.
http://www.ted.com/talks/allan_savory_how_to_green_the_world_s_deserts_and_reverse_climate_change.html
Varför kan inte folket i Afrika få äta sig mätta?
Varför kan inte afrikanerna få binda koldioxid i växter?
@Anonym: Det där TED-talket har fått tung kritik och bygger inte på mainstream-vetenskap. Några snabbgooglade länkar:
http://www.inexactchange.org/blog/2013/03/11/cows-against-climate-change/
http://www.thewildlifenews.com/2013/03/18/alan-savory-gives-a-popular-and-very-misleading-ted-talk/
http://www.slate.com/articles/life/food/2013/04/allan_savory_s_ted_talk_is_wrong_and_the_benefits_of_holistic_grazing_have.html
Det finns olika halmstrån i form av olika geo-engineering-idéer, men i min värld är det inte rimligt. Det måste vara billigare att inte släppa ut det till att börja med, eller möjligen att avskilja det vid förbränningspunkten och lagra det.
"...och lagra det."
Hehe, låt SKB diversifiera.
jeppen, vi har två problem med klimatpolitiken: det vetenskapliga och det politiska. För närvarande dominerar politiken globalt sett över vetenskapen. Vi i Sverige kan inte göra något åt utsläppen i USA och Kina och därför kan vi inte påverka någon uppvärmning även om de mest alarmistiska uppskattningarna av klimatkänsligheten vore korrekta. Det enda vi skulle kunna göra är att påverka USA och Kina genom att verka för att många länder inför restriktioner i handeln med dessa två länder så länge de inte vidtar kraftfulla åtgärder mot sina utsläpp.
Därför är det motiverat att Sverige avstår från att bedriva en självspäkningsbaserad klimatpolitik som både kan bli kännbar och kostsam utan att få någon beaktansvärd effekt på uppvärmningstakten. Detta kan visa sig svårt att genomdriva eftersom det numera finns en kraftfull propaganda mot även de futtigaste utsläpp av växthusgaser. Den bygger på känslomässiga och moralistiska argument som gör många döva för rationella argument om Sveriges obetydlighet men trots det långt gångna ambitioner.
Därför är det tur att vetenskapen inte är så säker på sin sak trots att propagandan gör gällande motsatsen. Följaktligen är det viktigt att osäkerheten påtalas i små länder där klimathotsfundamentalismen fått fotfäste. Det är främst kritik mot själva kärnan i klimathotsaktivismen som kan bita på de moralistiska föreställningar som vilar på denna kärna. För klimataktivisterna är Sverige en moralisk stormakt och deras självöverskattning känner inga gränser. Rättfärdighetens patos tillåter inga undantag och rationella kalkyler. Rättfärdigheten måste visas vara falsk och kättersk - eller åtminstone påverkad av dolda irrläror. När översteprästerna själva visar osäkerhet och oredlighet måste det fram i ljuset. Då kan politikerna påverkas att inte vidta extrema åtgärder till ingen nytta.
/DNg
jeppen
Veganer är inte vetenskapliga, dåliga länkar som saknar värde.
Måste dom svälta, kan dom inte få föda upp boskap?
Det är en begränsad mängd koldioxid som kan tas upp men varför är du motståndare till en minskning av det eventuella problemet med koldioxid.
@Danne:
"Det är främst kritik mot själva kärnan i klimathotsaktivismen som kan bita på de moralistiska föreställningar som vilar på denna kärna."
Du menar att moralismen och överdrifterna i policy inte går att angripa i sig, så du måste angripa själva kärnan av vetenskap med allehanda retoriska debattknep? Så om du tycker åtgärderna mot alkohol är överdrivna, så angriper du gärna vetenskapen som visar på negativa hälsoeffekter av för hög konsumtion? Jag håller verkligen inte med. Självklart går det att angripa moralism och överdrifter direkt. Dessutom är det förstås så att även om Sverige är en ankdamm med ett udda språk så är vi inte idémässigt eller socialt isolerade. Att du angriper vetenskapen här stärker förstås vetenskapsförnekare i USA. Du må tycka att ändamålen helgar medlen, men du går mörkermännens ärenden.
Du påstår att det enda vi kan göra gentemot Kina och USA är att införa restriktioner i handeln. Så är det förstås inte. Vi kan givetvis påverka genom samtal, överenskommelser och teknikutveckling. Personligen är jag extremt kritisk till Tysklands slöseri på solceller, men det går inte att komma ifrån att slöseriet fått en kraftig påverkan på solcellernas prisbild. Rejäla CO2-skatter kan ta fram annan, mer praktisk teknik, som även andra länder kan ha nytta av. Dessutom påverkar det socialt - om vi visar att vi kan ha CO2-skatter utan större problem så kan det få Kina och USA att hoppa på tåget.
@Anonym: Vadå "veganer är inte vetenskapliga"? Mina länkar var inte särskilt veganska och argument står för sig själva dessutom.
Dina frågor är knäppa. Vadå "måste afrikanerna svälta"? Det har inget med klimatproblematiken att göra. Vill de hitta på sätt att slippa svälta så varsågoda - det är bara att köra.
Och vadå "motståndare till att minska problemet med CO2"? Minska på du. Men jag tror inte på geoengineering-projekt som lösning innan någon har visat en riktigt, riktigt övertygande modell och dessutom prototypat den till en låg kostnad per kg bundet CO2.
Jeppen-vi kan inte hantera 5 m och 0,25 m samtidigt.
Det som byggs idag skall stå i 100 år.
@Oppti: Det verkar inte som att du läste min kommentar ordentligt. Jag pratar om att optimera en åtgärdsnivå baserat på sannolikheter och väntevärdeskostnader. Antar att du inte läst sannolikhetslära och integralkalkyl på någon högre nivå?
Jeppen-Ser att du antar något som du inte rimligen kan veta! Du har fel.
Men min yrkeskarriär som praktisk ingenjör har avtrubbat den typ av tankelek!
Sorry-det gäller kajen nedanför mitt hus-hur gör jag då!
Då går jag till SMHI och ser på deras historik. Där finns utrymme för dina kunskaper i andragradsekvationer kan jag lova.
På 120 år har höjningstakten varit hög under 12 ggr i ett jämt mönster med ca 11 års mellanrum.
Detta gör mig skeptisk till att dagens topp(nr 13) är unik!
jeppen
Argumenten var mest bara trams(länkarna), sakliga argument kan du ta fram i stället.
Växter binder koldioxid och boskap som betar ger oss kött.
Varför är du emot det?
Varför öknarna breder ut sig finns det inget vetenskapligt svar på det kan bero på saker som vetenskapsfolket inte än känner till.
Kan inte vetenskapen enas om koldioxid är ett problem så kan dom inte avgöra varför öknarna ökar.
@Oppti: Okej, du har bara glömt det. Synd. Tycker det är rätt ointressant vad just du gör med din kaj och ditt hus. Du anpassar dig väl lämpligen till de eventuella översvämningar du ser.
Samhället måste däremot fundera på hur man ska optimera utfallet, och det gör man inte med vetenskapsförnekelse som utgångspunkt.
@Anonym: Jag har inga synpunkter på att afrikaner skaffar kossor. Men för mig är det inte relevant i växthusdiskussionen.
jeppen
Växter binder koldioxid och då minskar mängden koldioxid i luften, det är relevant men mängden koldioxid som kan bindas är inte oändlig.
Om afrikanerna får mat på bordet så löser vi svälten och minskar på koldioxiden, kostnaden är försumbar det handlar mer om att föra ut kunskap.
jeppen, vi tycks vara överens på den första punkten om vad Sverige kan göra för att i sig påverka den globala temperaturen. Med mindre än 0,2 procent av utsläppen är svenska åtgärder meningslösa.
Vi tycks också vara överens om att överdrifter och moralism för Sveriges del är motiverad att motverka. Men om hur detta ska gå till är vi oense. Du säger dock inte något konkret om hur man kan angripa sådant "direkt".
I radions "Tendens" har man noterat att många svenskar lider av "klimatångest". Denna åkomma manifesterades särskilt tydligt av mediepersonen Emma Hamberg i tisdags. Hon beskrev att hon måste få utlopp för sin ångest genom att göra uppoffringar för klimatets skull. Men samtidigt var hon frustrerad över att andra skulle komma undan med mycket mindre. Därför ville hon att klimat-åtgärderna skulle ske kollektivt.
Hur ska rationella argument kunna nå fram till denna känslomässigt styrda person som kunde tänka sig att man skulle "stänga E4" som under Obamas besök? När klimatfrågan blivit fundamentalistisk kommer politikerna att tävla om olika flagellantiska förslag som sakligt sett är meningslösa. Där är vi lyckligtvis inte ännu men den kollektiva rörelse som fordrar att vi släcker alla lampor en timme för klimatets skull har förstått hur slipstenen ska dras.
Min bedömning är att vi i Sverige måste angripa bristerna i AGW-hypotesen för att fundamentalismen inte ska breda ut sig. Sverige är ett konformistiskt land som är utsatt för större risker när det gäller "sekulär fundamentalism". Ett exempel är hur lätt vi föll för 68-vänsterns idéströmningar.
Att en större skepsis mot IPCC i Sverige skulle stärka "vetenskapsförnekare i USA" är väl ändå att grovt överskatta Sveriges inflytande? Republikanerna styrs av den kristna högern och liknande strömningar. Det är snarare bröderna Koch än svenska opinionsbildare som är av betydelse.
På denna punkt har du, jeppen, några konkreta förslag. Vi ska påverka USA "genom samtal, överenskommelser och teknikutveckling". Det kan vi förvisso också göra men en realistisk bedömning är att detta inte förändrar ställningen i Kongressen. Inte heller det faktum att Sverige haft CO2-skatt i över 20 år har gett någon påverkan.
Det som återstår är hot om handelsrestriktioner som vi kan få många andra länder att ställa sig bakom. Att driva igenom sådana tror jag skulle vara destruktivt. Men vi kan ju alltid slå världen med häpnad. Det har inte CO2-skatten kunnat göra.
/DNg
@Danne:
"Du säger dock inte något konkret om hur man kan angripa sådant "direkt"."
Nä, men invändningar måste förstås anpassas till just de policies som motparten förfäktar. Mer generellt kan man som du påpeka att Sverige har 0.2% av utsläppen, att vi redan har CO2-fri elproduktion, att svenska konsumtionssänkningar av oljeprodukter kommer minska världsmarknadspriset och därmed öka konsumtionen annorstädes. Etc.
I övrigt berör ditt inlägg några filosofiskt intressanta spörsmål. Jag noterar att du anser att de som inte begriper inte kan hjälpas att begripa, utan istället behöver bli än mer lurade för att komma till rätt ställningstagande. Det är det en form av "ändamålen helgar medlen, men det belyser också en vanlig skillnad mellan liberala och konservativa tänkare. De konservativa vill helt enkelt få in fåren i fållan och om det är religion eller något annat lurendrejeri som får folk att bete sig moraliskt kan kvitta. För liberalen är sanningen av betydligt större vikt - moralitet ska springa ur förnuft, upplysning och en balanserad och korrekt världsbild!
Sen har vi frågan om påverkan och eget agerande och snuddar där vid Kants moraliska imperativ. Du argumenterar för att Sverige inte kan påverka USA/Kina och därför bör vi inte handla som vi vill att andra ska handla. Jag håller inte med, varken om vår oförmåga att påverka eller om den moraliska slutsatsen. Sverige, som en del av exempelvis EU, kan visst påverka debattklimatet i USA och påverka deras tidtabell. Och självklart bör vi implementera rationella kostnadseffektiva policies för att hålla nere våra utsläpp - dels för att visa andra att det kan göras, dels för att avverka löptid i teknikutveckling, dels för att köpa tid i uppvärmningskurvan.
Skicka en kommentar
<< Home