Grekavtalets konsekvenser undertrycks i debatten?

Det nya avtalet mellan Grekland och EMU verkar inte innehålla sådana åtstramningar som det tidigare krävdes i form av budgetöverskott. Ändå döms det ut som förfärligt. Inte heller ges någon information om vad de 86 miljarderna € ska användas till. Blir vi manipulerade?

Avtalet mellan Europeiska monetära unionen och Grekland är mycket knapphändigt (pdf). Men det beskrivs av media och av grekerna själva som mycket kärvt och fruktansvärt hårt för grekerna. Finlands finansminister Alexander Stubb beskrev det också som mycket mer betungande för Grekland än det förslag som lades fram i början av juli och som avvisades av Grekland genom utlysandet av folkomröstningen 5/7. På onsdag 15/7 ska det grekiska parlamentet rösta igenom ett antal reformer enligt avtalet och då har de offentliganställda utlyst en 24-timmarsstrejk.

Men vilka hemskheter finns det i avtalet? Momssystemet ska breddas och effektiviseras. Pensionssystemet ska göras mer hållbart med höjd pensionsålder framöver. Det civila rättssystemet ska effektiviseras. Energimarknaden ska privatiseras. Kollektivavtalssystemet ska effektiviseras. Den finansiella sektorn ska förstärkas. En privatisering för 50 mdr euro ska genomföras genom utförsäljningar av statliga företag hamnar och liknande. Pengarna ska läggas i en fond som ska ge 25 mdr euro till att stärka bankerna, 12,5 mdr till investeringar och 12,5 miljarder till minskning av statsskulden.

Varför dömer alla kommentatorer ut detta som excesser i austerity? Nobelpristagaren Paul Krugman var snabb (för snabb?) med att döma ut avtalet i vardande som ett dödande av det europeiska projektet. Han sprider också uppfattningen att Grekland utsatts för något som kan liknas vid en statskupp, vilket svenska vänsterpartister med förtjusning upprepar.

Tidigare diskuterade trojkan åtstramning i termer av krav på ökat primärt budgetöverskott (dvs saldot när räntekostnaderna inte räknats in). Enligt kommissionens vårprognos (pdf, tab 38) trodde man att det skulle bli 2,1 procent av BNP 2015. I vintras trodde man på hela 4,8 procent. Därför trodde trojkan tidigare att man kunde kräva skattehöjningar och utgiftsminskningar så att det primära överskottet kunde bli 4,5 procent om några år. Och bara för några veckor sedan var trojkan beredd att nöja sig med 3,5 procent. Var finns dessa åtstramningar i det nya avtalet? Har Alexander Tsipras i hemlighet gått med på åtstramningar i klass med dessa siffror och undviker att nämna detta för att det inte ska bli uppror i hans eget parti? Eller är det tvärtom så att detta med det primära budgetsaldot inte längre är reglerat och att informationen om detta undertrycks för att inte tyskarna och finländarna ska underkänna avtalet?

Det är också oklart vad det stödpaket på 86 miljarder euro (på tre år) som förknippas med avtalet ska användas till. Dessutom talar Tsipras om ytterligare 35 mdr euro som ibland beskrivs som bidrag från strukturfonder (AB). Om detta stämmer kommer Grekland trots kommande låneåterbetalningar ändå att få en hel del pengar över till andra ändamål. Är det statsskulden (180% av BNP) som ska amorteras med nya lånade pengar? Någon skuldavskrivning blir det inte. Räntebördan uppgår till 4,2 procent av BNP vilket ger en medelränta på statsskulden om 2,3 procent. Här talas det om nedsättningar av räntesatserna. Och vilken ränta ska fordras för de 86 miljarderna? Det är uppenbart att mycket information undertrycks.

Man kan misstänka att informationen om den nya uppgörelsen manipuleras för att föra olika parlamentariska församlingar bakom ljuset. EU:s politiker tycks inse att deras egen oförmåga att hantera greklandskrisen medfört att helt felaktiga föreställningar har spridits i den tyska och finska väljarkåren som fått uppfattningen att grekerna vältrar sig i pengar som bekostats med skattehöjningar och besparingar i dessa länder. Nu verkar dock detta stämma bättre - åtminstone så länge ingen information ges om vad de 86 miljarderna ska användas till.

Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, EMU, greklandskrisen, stödpaket, Tyskland, Finland, Tsipras, nödlån, åtstramning, ekonomi, politik på intressant.se