Svältkuren slår tillbaka?
Grekland har 2008-12 minskat de offentliga utgifterna realt med 19 procent och BNP har fallit minst 20 procent. Ändå har budgetsaldot bara förbättrats med 3 procent av BNP. Och 2 enheter beror på skuldavskrivning. Åtstramningspolitiken verkar inte ge någon beaktansvärd effekt.
Det pågår en omorientering av de ekonomiska analyserna av Europas problem. Den förda åtstramningspolitiken börjar alltmer ifrågasättas. Ett exempel på detta är IMF med Christine Lagarde i spetsen. Ett annat exempel är SvD:s näringslivsanalytiker Per Lindvall som på måndagen 19/11 publicerade en utförlig analys av politiken mot eurokrisen under rubriken: "Eurozonens svältdiet kan slå tillbaka hårt". Här återges ingressen: "Den europeiska åtstramningsdieten håller på att svälta ut ekonomin fullständigt och skuldkrisen förvärras. Inför veckans EU-toppmöte har Internationella Valutafonden, IMF, och kanske även EU-kommissionen börjat inse detta. Men Tyskland vill hålla på principerna och dra åt ett snäpp till, även på hemmaplan. Fortsätter svältkuren kan ett redan tufft 2013 bli mycket jobbigt."Jag tittade ånyo på Greklands siffror och med ett nytt perspektiv ser politiken mot Grekland ut att vara väldigt destruktiv på ett ogenomtänkt sätt. Grovt sett har förvisso Grekland missbrukat sitt EMU-medlemskap och skaffat sig större problem fram till 2008 än man hade tidigare. Det bestod till avsevärd del i att man fortsatte att hålla sig med ett budgetunderskott på 4-6 procent av BNP trots att statsskulden ökade mer och mer. Men budgetunderskottet ökade inte till en onormalt hög nivå före 2008. Tvärtom hade Grekland ett större underskott tidigare, i genomsnitt på 8,6 procent 1993-97.
När finanskrisen drabbade Grekland 2008 steg budgetunderskottet till 9,8 procent av BNP och temporärt ännu mera 2009. Greklands export föll med 15 procent vilket gav upphov till en recession. Andra länder återhämtade sig från exportraset efter några år, men det gjorde inte Grekland. Ännu i år (2012) ligger exporten 13 procent under nivån 2008. Detta är en av orsakerna till budgetunderskottet. Men exporten motsvarar bara 25 procent av BNP och skulle, om den hade återhämtat sig, varit 29 procent av BNP. All export är dessutom inte inhemskt producerad så betydelsen för Greklands BNP-kris i form av en nedgång på 20 procent 2008-12 bör inte överdrivas.
Orsaken till Greklands depressionsliknande nedgång verkar att huvudsakligen bero på åtstramningspolitiken. En uppdelning på effekter orsakade av export resp åtstramningar är komplicerad och behöver egentligen inte utföras för att man ska förstå skeendet. Grekland har 2008-12 sänkt de reala offentliga utgifterna med 19 procent (nominellt från 118 mdr € till 99 mdr). Samtidigt har emellertid också de reala intäkterna sjunkit ganska mycket, eller med 13 procent (nom fr 95 mdr € till 86). Omräkningen från nominella värden är gjord med BNP-deflatorn som inte stigit lika mycket som KPI. Därför kan de reala minskningarna vara något större.
Så i korthet har 19 procents minskning av utgifterna bara lett till att budgetunderskottet minskade från 9,8 procent av BNP till 6,8 procent. Dessutom har Grekland fått en skuldavskrivning med 107 mdr € i mars 2012 som rimligtvis sänkt räntebördan med ca 2 procent av BNP. Av förbättringen av budgetsaldot med 3 procentenheter beror tydligen ca 2 enheter på skuldavskrivningen och inte på åtstramningspolitiken.
Greklands ekonomi har nära nog kollapsat. Det tredje kvartalet i år minskade BNP med 7,2 procent. Kommissionens prognos är en minskning endast med 6 procent hela året i år och 4,2 procent 2013. Allt tyder på att minskningen 2008-13 blir närmare 25 procent. Svältkuren slår tillbaka.
En sista fråga: Varför har Grekland inte lyckats återta det mesta av exportförlusterna på det sätt som alla andra av de redovisade länderna gjort utom Finland och Japan? Kan det också ha ett samband med att den av Tyskland implementerade svältdieten för Grekland medför problem för företagen att producera för export?
Forts: Penningpolitiken i USA och EMU 21/11-12.
< Källor: Ec: st annex, Greece, Wp: Gr gov dcr, eurocr. Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, åtstramningspolitik, svältdiet, svältkur, budgetunderskott, euron, eurokris, skuldkris, nationalekonomi, EMU, ekonomi, politik på intressant.se
Etiketter: nationalekonomi
posted by Danne Nordling @ 01:56
10 comments
10 Comments:
Grekland har gjort åtgärder som gör dem bättre lämpade för framtiden.
Försämrat absurda pensionssystem osv.
Kanske dax att gasa ekonomin på något sätt. Privata tjänsteproduktionen(ROT,RUT), energibesparingar, öppna för utländska investeringar i solceller tex.
Inom Euron finns inga alternativ till "svältdiet", särskilt för ett litet, utlandsberoende, illa fungerande land som Grekland (med dåliga förutsättningar, till skillnad från t.ex. Baltikum).
Underskotten måste täckas på något sätt, och det enda sättet är de illegitima direkta transfereringarna från EU, som p.g.a. att de är i grunden... illegitima.
" En sista fråga: Varför har Grekland inte lyckats återta det mesta av exportförlusterna på det sätt som alla andra av de redovisade länderna gjort utom Finland och Japan? Kan det också ha ett samband med att den av Tyskland implementerade svältdieten för Grekland medför problem för företagen att producera för export?"
Två förslag:
1.) Ingen möjlighet till valutabaserad priskorrigering (p.g.a. Euron)
2.) kombinerat med att den viktigaste exportindustrin (turismen) drabbas direkt av att landet utmålas som ett instabilt basket case i världspressen.
/ekon
Stimulans kan inte ske med lånade pengar.
Skattefinansiering flyttar bara samma konsumtion från dom beskattade till staten.
Stimulans måste göras med nypressade pengar, i en djup depression är det enda möjliga stimulansen.
Bankerna kan inte öka penningmängden med krediter i en kris, ska dom stå för nyskapandet av pengar nu då fördjupas krisen och då är det slut med många banker.
Bankerna kan inte räkna med stöd från staterna, statskassorna är tomma, sedelpressning för att rädda bankerna skulle väcka folkets vrede.
Ökar arbetslöshet och bostadspriserna sjunker då är flertalet banker i konkurs, det gör att staten får bankerna för en krona styck.
Finansmarknaden har grävt sin egen grav med sin egoism att bara dom får föra ut pengar i ekonomin, i högkonjunkturer kan det fungera men inte i en depression.
Alt vi behöver göra är ett lönestopp och att staten för ut lite nya pengar i cirkulation då försvinner krisen på ett halvår.
ekvationsteorin
Errata:
"Underskotten måste täckas på något sätt, och det enda sättet är de illegitima direkta transfereringarna från EU, som p.g.a. att de är i grunden... illegitima."
Ska vara:
"Underskotten måste täckas på något sätt, och det enda sättet är de illegitima direkta transfereringarna från EU, som p.g.a. att de är i grunden... illegitima blir alltför små för att hindra den nedåtgående spiralen".
/Ekon
Pressen från långivarna har medfört att Grekland också gjort reformer som ökar effektiviteten. Men priset verkar ha blivit högt.
Hanteringen av Greklands kris inom eurozonen har varit illa skött. När svårigheterna för landet uppdagades borde Europakommissionen ha låtit göra en studie av olika metoder mm för att komma tillrätta med krisen. Istället var det svältdiet som villkor för lån som gällde omedelbart.
Grekland har nu två låneproblem: 1. staten måste låna till underskotten, 2. landet måste låna till handelsunderskotten.
Den enorma åtstramning som en 20-procentig minskning av BNP på fyra år manifesterar har inte haft några på långa vägar tillräckliga effekter på 1. och 2. Teorin om åtstramning verkar vara felaktig.
Denna teori har två delar. En tanke är att näringslivet stimuleras av att staten och landet ska stabiliseras och att excesserna avbryts. Den andra delen berör importöverskotten. Åtstramning leder i sig till minskad efterfrågan och en del av denna minskning riktar sig då mot importen alldeles oavsett om näringslivet kan öka exporten och den vägen förbättra handelsbalansen.
Enligt Lindvalls artikel skulle man ha haft en felaktig uppgift för sambandet mellan nedskärningar och reducerad BNP som utgångspunkt för åtstramningspolitiken. Det låter allvarligt och kastar en skugga över den nationalekonomiska forskningen.
Jag skulle dock vilja se en kalkyl för hur man med dessa felaktiga värden skulle ha kunnat lösa Greklands problem. Man kan misstänka att inte ens med de felaktiga sambanden skulle man ha kunnat lösa problemen utan att det dessutom också inträffade något "mindre ekonomiskt under".
ekon, din punkt 1) gäller för övriga euroländer så varför skulle Grekland drabbas hårdare?
Det skulle alltså vara 2) turismens nedgång som är förklaringen. Den vet jag för litet om. Men minskad turism motsvarande 4 procent av BNP låter väldigt mycket.
/DNg
Att minskad turism utgör 4% av BNP låter mycket för de flesta länder, men för Grekland, med låg BNP och stor turism, kanske det stämmer?
Faktafråga: Räknas utländsk turism som export i officiell statistik? Jag inser att den borde göra det, men hur går det till? Vilken myndighet kan veta vilken restaurangnota eller hotellnatt som betalats av en utländsk turist? Man kan naturligtvis göra uppskattningar, men då får man nog gissa ganska friskt.
@Danne,
När man jämför med 2008 bör man komma ihåg att primärutgifterna ökade mycket kraftigt åren innan dess.
Se Greek Arithmetic
Generalerna strejkar ofta i Grekland.
Ett land som är beroende av turism kan inte sälja sig med den bilden.
När jag var där för två år sen var många trötta på dessa strejker, men de tycks ha ökat i intensitet.
IMF vill se skuldnedskrivningar innan Grekland får mer lån-bra pedagogik där! Jobba med räntan!
@Danne " 1) gäller för övriga euroländer så varför skulle Grekland drabbas hårdare?"
Eftersom gissningsvis:
a) Obalanserna (felprissättningar) i Grekland är mycket större.
b) Anpassningsförmågan via andra kanaler (löne/prismekanismen) är sämre än de flesta andra Euroländer. Ju mer dysfunktionell ekonomi, ju viktigare blir valutamekanismen.
/Ekon
Per, av länken framgår att de primära offentliga utgifterna för Grekland ökade med 5 procentenheter av BNP 2006-08. Härav svarade ökade löner för 0,8 pe, sociala förmåner 2,5 pe, inköp av varor o tj 0,6 pe, investeringar mm 1,2 pe.
Man kan naturligtvis fordra att dessa ökningar återtas eftersom grekerna inte hade ekonomiska förutsättningar att bära dem. Det skulle motivera en utgiftsminskning med knappt 10 mdr €. Nu Minskar utgifterna 2008-12 med ca 20 mdr € i volym. Ytterligare en minskning med ca 5 mdr € förutses till 2014 och ovanpå detta kommer nya krav från trojkan på minskningar.
Dessutom kan man misstänka att nedskärningarna inte görs där ökningarna tidigare varit som störst. Det ökar naturligtvis protestaktionernas intensitet.
/DNg
Skicka en kommentar
<< Home