Ska Reinfeldt sitta kvar efter förlust 2014?

Reinfeldt kanske sitter kvar även efter en kraftig valförlust i stil med vad dagens Sifo indikerar.

Enligt dagens Sifo i SvD 14/4-13 kommer statsminister Fredrik Reinfeldt att förlora valet 2014.  Med 'förlora' menas här att de tre rödgröna partierna får 50,3 procent medan allianspartierna får 40,4 procent. Förlusten enligt mätningen är just nu ännu svårare eftersom både C och KD åker ur riksdagen. Men en hel del kan hända under det ett år och fem månader som återstår till själva valet. Den blåa kurvan kan vända uppåt inför valet och den röda nedåt som vid valet 2010 (punkt 5 i diagrammet):

I dagens undersökning får SD 8,0 procent (-1,0). I valet 2010 fick partiet 5,7 procent. Vilket utfall som blir resultatet 2014 är en av osäkerhetsfaktorerna. Mindre osäkert är att de två små borgerliga partierna inte åker ut, men alliansens försök att stärka dem - t ex Maramö tidigare i år - har snarast gett motsatt resultat.

Ett sannolikt "förlustval" för Reinfeldt ser därför ut som rader av opinionsundersökningar tidigare har utvisat: alliansen blir klart mindre än de tre rödgröna men SD blir tillräckligt stort för att de tre rödgröna inte ska få absolut majoritet. Då tänker sig nog många att Reinfeldt måste avgå.

Enligt den nya grundlagen ska en omröstning hållas om statsministern två veckor efter valet. (Tidigare kunde statsministern sitta kvar tills han led ett större nederlag i riksdagen.) Eftersom det är mindre sannolikt att SD skulle rösta emot Reinfeldt kommer han att sitta kvar som ledare för en minoritetsregering med relativ minoritet istället för relativ majoritet i relation till de rödgröna, som idag. Detta är nästan självklart trots att det tidigare inte har påpekats i debatten. Peter Wolodarski pekar dock relativt explicit på denna konsekvens i DN idag 14/4.

Den riktigt intressanta frågan är vad som händer om SD inte kan stödja alliansen eftersom de blivit för små - dvs om t ex dagens Sifo blir valresultat. Då kan teoretiskt Reinfeldt få en riksdagsmajoritet emot sig efter två veckor. I det läget ska Stefan Löfven (S) bilda regering. Det kräver rimligtvis en uppgörelse med MP som nyss "förstört" Socialdemokraternas budgetalternativ genom att gå emot kravet på att arbetsgivaravgifterna för ungdomar ska fördubblas. I ett slag tappade S-alternativet bortåt 20 miljarder kronor som Löfven skulle skapa "nya" jobb med. En uppgörelse S-MP verkar kunna bli mycket dyrbar för S och kräva många statsrådsposter.

Utan uppgörelse mellan S och MP kan MP lägga ner sina röster vilket kan medföra att Reinfeldt inte blir fälld i omröstningen utan sitter kvar. Den intressanta frågan är då huruvida MP kan göra gällande att man vill ha "betalt" för en sådan gest för regeringen. Partiet kanske rentav erbjuder en koalition med alliansen? Det kräver naturligtvis ett antal statsrådsposter men skulle skapa en mer stabil regering än en som bara lever vidare på MP:s nåd. Mot detta talar den gamla fiendskapen mellan Åsa Romson (MP) och Moderaterna (bart feb-13).

Paradoxalt nog verkar det som om den nya grundlagen, som skulle försvåra för sittande regering att bara fortsätta efter ett nederlag, tvärtom stärker en förlorande regering som inte har några tydliga regeringsalternativ i riksdagen. Men det kanske var meningen när denna grundlagsändring drevs igenom med hjälp av de borgerliga och Miljöpartiet?

Läs även andra bloggares åsikter om regeringsskifte, val 2014, alliansen, socialdemokraterna, miljöpartiet, valförlust, riksdagen, politik på intressant.se