Det går något sämre för eurozonen
Vårprognosen från EU visar sämre siffror för EMU än vinterprognosen i februari. På drygt 2 månader har BNP-prognosen reviderats ner med 0,1 procentenheter. Och budgetunderskotten revideras upp.
För hela EU innebär prognosen från EU-kommissionen (pdf) nu att det förutses recession för 2013 (DN). BNP ska minska med 0,1 procent mot en förutsedd ökning på 0,1 procent den 22 februari i vinterprognosen. För EMU är det en sänkning från -0,3 till -0,4 procent. Det är inte ett tecken på att stabiliseringspolitiken i EU pekar på framgång..BNP-ökningen 2014 har skrivits ner med 0,2 procentenheter till 1,2 procent för EMU. För Sverige är det fråga om en uppskriving till 1,5 procent 2013 men en nedskrivning för 2014 med likaledes 0,2 procentenheter till 2,5 procent.
Den offentliga sektorn fortsätter att öka i EMU (eurozonen). De offentliga utgifterna hade kunnat sänkas till 49,5 procent av BNP 2011 (51,0 % i Sverige). Detta var också prognosen för 2013 i vintras men nu anges 49,7 procent. Nästa år blir andelen 49,3 procent (49,2). Nedskärningspolitiken ger inte särskilt stora utslag för den offentliga sektorn. För 2014 är det istället fråga om en ökning av BNP som ger minskningstalet.
Även de i och för sig sjunkande budgetunderskotten revideras upp något. För EMU har underskotten sjunkit från 6,4 procent 2009 till 3,7 procent 2012. Men för 2013 revideras minskningen till 2,8 procent upp till 2,9. En lika stor upprevidering till 2,8 procent 2014 görs också. Det är Irland, Frankrike, Italien, Cypern, Malta, Portugal, Slovenien och Finland som fått sämre utsikter för budgetunderskotten på drygt två månader.
Statsskulden förutses bli större än 90 procent i Belgien, Grekland, Irland, Spanien, Frankrike, Italien, Cypern och Portugal. För övriga EU länder är det bara England som ligger över 90 procent i statsskuld. Notabelt är att Slovenien med en statsskuld på 54,6 procent av BNP förutses få en negativ tillväxt på 2,0 procent och ett kortsiktigt stigande budgetunderskott på 5,3 procent av BNP. Frankrike ligger på 3,9 med en tillväxt på -01 resp 1,1 procent. Något av dessa länder kan bli nästa krisland i eurozonen. Det är dock inte så enkelt att hitta krisländer enbart med ledning av att statsskulden skulle vara större än 90 procent av BNP. Då står USA och Japan på tur...
Läs även andra bloggares åsikter om nationalekonomi, EU, euron, EMU, vårprognos, eurokrisen, ekononomi, politik på intressant.se
Etiketter: nationalekonomi
posted by Danne Nordling @ 01:59
3 comments
3 Comments:
Vore kul med ett mått på vad ländernas underskott kostar!
Det är stor skillnad på ett lån på 200% av BNP och räntan på 1% (Japan) eller 90 % med en galopperande ränta på 10% som vi hade nyligen i Grekland.
Är inte detta ett mått som skulle visa sårbarheten och förbättringstakten bättre?
Det går att översätta till den enskilde som lånat 600% av disponibel inkomst på huset till 2,5% rta -vilket motsvarar en slösaktig med SMS lån på 25% och en låg disponibel inkomst.
Sparpolitiken har misslyckats, ekonomierna måste stimuleras.
QE räddade många banker.
Nu får vi rädda befolkningen med en variant av QE.
Riksbanken köper upp guld av privatpersoner och betalar med nytillverkade sedlar, mer pengar i omlopp efterfrågar fler varor.
Riksbanken betalar marknadspris eller något under.
Riksbanken kan även köpa upp guld av svenska bolag.
Det är en krislösning som borde tas på allvar.
ingen behöver skuldsätta sig, varken staten eller privatpersoner.
Så har man gjort förut Rooservelt gjorde det men han betalade ett underpris på guldet.
"Executive Order 6102" år1933
http://en.wikipedia.org/wiki/Executive_Order_6102
Kostnaden för riksbanken är bara trycksvärtan, när krisen är över så kan riksbanken köpa upp papperspengarna med guldet som dom la in i valvet.
Om guldet stiger i pris så gör riksbanken en reavinst.
Japan ökade sin monetära bas för att stimulera ekonomin vi kan göra samma sak.
ekvis
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Skicka en kommentar
<< Home