Anders Borg vill höja skatterna
Nyss ville finansministern sänka skatterna - nu vill han höja dem. Orsaken är förbättrad konjunktur och att skolans dåliga prestationer ska lösas med att man spenderar mer pengar på problemen.
Finansminister Anders Borg var gäst i Ekots lördagsintervju 15/2-14. Han utfrågades av Monica Saarinen. Hur ska Moderaterna kunna vända utvecklingen i opinionen för en valseger? Har Borg några ess i rockärmen? Det var några frågor i påannonseringen.
Skatterna bör enligt Borg nu höjas därför att konjunkturen förbättras. Fordonsskatten ska höjas med 1-1,5 mdr kronor. Det blir 900-1000 kronor för mer benslinslukande bilar. En normal Volvo drabbas med 200 kr. Koldioxidsnåla bilar ska inte betala särskilt mycket mer.
Skatten på alkohol och tobak ska också höjas. Pengarna ska gå till skolan. Det här sätter en annan bild av valrörelsen enligt Borg. I budgetarna de tre kommande åren måste alla satsningar finansieras. Det ska bli offentligt överskott 2018. Det hade varit vansinnigt att strama åt i lågkonjunktur. Nu måste varje reform finansieras krona för krona. Man kan diskutera när skiftet inträffar men valet gör att det är nu framtidens budgetfinansiering definieras. Vi ska bygga upp säkerhetsmarginaler.
Vi har ett väldigt behov av restauration av skolan. Det tionde året kostar naturligtvis pengar. Vi har redan gjort en del satsningar på skolan enligt Borg. Enligt Saarinen satsades 20 gånger så mycket på skattesänkningar än på skolan i den senaste budgeten. Det var tydligen inte tillräckligt mycket på skolan konkluderade Saarinen. Även i nästa budget kan det behövas skattehöjningar enligt Borg. Vi har visserligen prioriterat fler jobbskatteavdrag men nu måste budgeten gå före. Vi kan inte vara så skarpa i våra löften den här gången. En precisering kommer i vårt valmanifest.
Man kan stärka arbetskraften både med jobbskatteavdrag och utbildningssatsningar. Vi kommer inte att höja brytpunkten om vi inte föreslår ytterligare jobbskatteavdrag.
Härefter diskuterades riskkapitalbolag i välfärden. Räntesnurror skulle motarbetas. Företagen måste ändra sitt sätt att agera. Borg skulle helst se att traditionella företagarfamiljer skulle bedriva skolverksamhet mycket långsiktigt. M tror på valfrihet och vinst och lönsamhet. Möjligheterna för riskkapitalbolag kommer att bli mindre.
Spendrups uttalande om kompetens i företagsstyrelserna diskuterades. Borg hänvisade till Norge där företagen inte fått försämrad lönsamhet. Det kommer en lagstiftning om två, tre år om det inte sker en snabb förändring. Men i princip ville Borg inte lagstifta. Men den kan framtvingas och då blir det sannolikt en norsk modell där företagen tvångslikvideras om andelen kvinnor i styrelserna inte är minst 40 procent.
Tredje pappamånad i föräldraförsäkringen diskuterades. Något klart besked gav inte Borg. Han ville avvakta en utredning.
Anders Borg är en rutinerad politiker som ger snabba och analyserande svar på frågorna. Men lyssnaren hinner ofta inte med att granska analyserna kritiskt, vilket även gäller utfrågaren. Det hindrar dock inte att man får en molande känsla av att Borg i själva verket är opportunistisk. Turerna kring den helt olika synen på skolsatsningarna inom ett halvår är ett exempel på detta. När skolans dåliga resultat till slut kom upp till ytan i den senaste Pisa-undersökningen är den naturliga reaktionen hos populistiska politiker att "kasta mer pengar över problemen". Nu tävlar dessa politiker med varandra.
Något förvånande är att finansministern aviserar en höjning av fordonsskatten på gamla bilar. Den har ingen dynamisk effekt i form av mindre utsläpp av koldioxid som en höjning av bensinskatten skulle ha haft i viss utsträckning. Det är nu enbart en fråga om att mjölka bilisterna på pengar. Kopplingen till utbildningssatsningar är också helt omotiverad. Varför ska bilisterna finansiera utbildningen? Har inte andra grupper också en skyldighet att bidra till eventuellt bättre skolresultat?
Läs även andra bloggares åsikter om skatter, höjda skatter, bilskatt, fordonsskatt, alkoholskatt, tobaksskatt, Anders Borg, populism, skattepolitik, ekonomi, politik på intressant.se
Etiketter: skattepolitik aktuellt
11 Comments:
Kallas det inte triangulering?
MP gillar skatten på bilarna.
LO/S vill se högre skatter.
Skolan tycks lida av dåliga elever eller lärare något som man tror sig kunna avhjälpa med ökande resurser till skolorna. Det finns ett samband, de skolor som får mest resurser undervisar de elever som har svårast prestera.
Hans Bergström vet detta! Han vet oxå hur lönsamt det kan vara att driva en bra skola!
Marginalväljarteoremet hette detta förut. Magdalena Andersson och Per Bolund (MP) tror att det ändå kommer att bli skattesänkningar som väger över. De misstror Borgs skattehöjningsiver för att om möjligt få skillnad mellan blocken. Väljarna måste bli förvirrade.
Så här blir det när Löfven vill spendera mer på skolan: då kan inte Alliansen låta bli att göra det också. Frågan är nu om Borgs skattehöjningar framstår som mer smakliga än de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter för ungdomar.
/DNg
"Men den kan framtvingas och då blir det sannolikt en norsk modell där företagen tvångslikvideras om andelen kvinnor i styrelserna inte är minst 40 procent."
Min yrkeserfarenhet är från utförarbefattningar och lägre ledarbefattningar från ett av Sveriges största börsbolag. Av de kvalificerade utförarna där de flesta har en lång högskoleutbildning i bagaget är snedfördelningen kraftig och 80% - 90% är män. Det är relativt välbetalda arbeten men de är långt ifrån glamorösa. Dessa är också den stora rekryteringsbasen till högre befattningar av vilka några få lyckas ta sig upp på ledningsnivå.
När ser vi förslag om könskvotering till dessa kvalificerade befattningar där de flesta har lagt ner mellan 4 och 5 år för att skaffa sig en högskoleexamen?
/Eskil
Skulle det inte vara bättre med en skrotpremie på den miljon bilar som står och rostar och skrämpar ner?
Dessutom lär ju enligt vad de sakkunniga säger skroten användas på nytt när det gäller ståltillverkning och liknande.
Tillsätt naturligtvis en utredning!
Helst innan valet så att miljöpartisterna hinner före!
”Varför ska bilisterna finansiera utbildningen? Har inte andra grupper också en skyldighet att bidra till eventuellt bättre skolresultat?”
Selektiva punktskatter för att finansiera allmännyttiga utgifter är ett otyg om det drivs för långt som nu håller på att hända. Exempelvis kan billösa Södermalmsbor rösta på kraftiga offentliga satsningar som finansieras av andra grupper än en själva. Vi får då en frikoppling mellan befogenhet att rösta på politiker som föreslår stora utgiftshöjningar och skyldigheten att ta ansvar för finansieringen efter bärkraft. Frikoppling mellan befogenhet och ansvar är i alla sammanhang skadligt.
/Eskil
Borg stjäl från fattiga och ger till rika, fattiga kör i gamla bilar.
"Något förvånande är att finansministern aviserar en höjning av fordonsskatten på gamla bilar"
Dom rika köper nya bilar och då får dom vissa miljörabatter,och sen slipper dom hans nya skatt.
En olycklig konsekvens eller en medveten fördelningspolitik?
Ta pengar från fattiga och ge pengarna till rika.
Flat skatt och låg skatter kan vi ha men, men aldrig skatter som tar fattigas pengar och ger bort dom till rika.
Det går alltid att flytta företagets säte/huvudkontor utomlands för att slippa kvotering alt. tvångslikvidation. Det finns kryphål för billigare vägskatt om man vill ha en större bil också men urvalet av bilmodell blir mindre.
RE: oppti
”MP gillar skatten på bilarna.” MP verkar för en skatteväxling till en skattebas som man har som det centrala i sin politik att avskaffa. Hur långsiktigt hållbar skattepolitik är det? Jag undrar varför ingen har ställt denna frågan offentligt.
/Eskil
Skolproblemen har inget att göra med pengar. Pengar finns det gott om. Det måste till annat för att hjälpa svensk skola men eftersom det går mot förhärskande ideologier (Rousseau och andra) kommer det inte att ske.
Fr
Inte behöver han höja skatten inte.
För extraöverföringen från RB på nån 73-mijarder står väl kvar?
Harry Flam SOU 2013:9
Varför inte göra en benchmarking mot andra länder och undersök vad vi i Sverige får ut för skolresultat i förhållande till satsad resurser per elev? Det skulle vara en bra början på diskussionen om resursbrist verkligen är huvudproblemet eller inte. Om resursbrist visar sig inte vara huvudproblemet kanske det finns andra åtgärder att genomföra innan man tilldelar mer resurser?
PS
Självklart skall man i en sådan benchmarking ta hänsyn till kostnadsnivån i de olika länderna imkluderande tex. lärarnas lönenivå.
DS
/Eskil
Skicka en kommentar
<< Home