Bolånekris? Behövs amorteringstvång?
Att amortera sina skulder är alltid moraliskt förträffligt. Men statligt amorteringstvång motiveras med stabilitetsskäl. Dessa visar sig vara oväntat svaga enligt Finansinspektionens analys.
Den 11 november 2014 kom Finansinspektionen med förslag om amorteringstvång för bostadslån Nya lån ska amorteras ned till 50 procent av bostadens värde med först 2 procent om året ned till 70 procent och därefter 1 procent årligen. Motiveringen är stabiliseringspolitisk. Det finns en risk med högbelånade bostäder om räntorna skulle stiga eller om en ekonomisk kris skulle utlösa massarbetslöshet i Sverige. Hårt skuldsatta hushåll skulle då få svårt att klara finansieringen av boendet vilket skulle kunna utlösa försäljningar som i sin tur ledde till kraftigt fallande bostadspriser. Följden skulle då kunna bli allmänt fallande konsumtion och ytterligare arbetslöshet.
Opinionen har delvis mottagit förslaget positivt genom att med tillfredsställelse notera att det verkar vara moraliskt sunt att reducera skuldsättningen hos de tydligt "ansvarslösa" hushållen som förletts att dra på sig för höga skulder av moraliskt lågtstående bankdirektörer. Diskussionen kring den stabiliseringspolitiska motiveringen har varit mera oklar.
Det enklaste stabiliseringsargumentet är nära relaterat till det moraliska argumentet. Man noterar att hushållens skuldsättningsgrad har ökat kraftigt. Finansinspektionen anger själv en ökning med ca 60 procentenheter 1994-2008. Denna skuldkvot definieras som alla skulder i relation till den disponibla årliga inkomsten. Nivån har stannat på drygt 170 procent sedan bolånetaket på 85 procent infördes. Men en liten ökning har änå noterats vilket framhålls som oroväckande av bl a Boverket (där man under många år förutsett ett boprisfall med 20 procent).
Finansinspektionen påtalar emellertid att skuldkvotens stegring till största delen har strukturella orsaker. Den främsta är omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter och att nybyggandet främst gäller ägarbostäder. Dessutom har byggandet varit litet, urbaniseringen kraftig, inträdet på arbetsmarknaden har skett allt senare samt att boenderelaterade skatter och räntor nu är lägre.
Utöver detta har FI gjort specialundersökningar av hushållens motståndskraft inför eventuella ekonomiska påfrestningar som visar att den är klart bättre än 2011 och obetydligt lägre än 2012. De flesta amorterar redan idag på sina lån. Dessutom visar andra nyckeltal rörande hushållens finansiella situation inte någon alarmerande utveckling. I nedanstående diagram visas tre sådana indikatorer förutom en variant av skuldkvoten (skulder i relation till BNP, orange linje överst):
Skuldsättningsgraden (röd linje) visar de totala skuldernas andel av tillgångarna, såväl finansiella som reala. Skuldutvecklingen har sålunda hållit nästan samma takt som ökningen av värdet på tillgångarna. Den gröna linjen nederst visar räntekvoten som definieras som ränteutgifterna i procent av de disponibla inkomsterna. Räntornas andel har alltså sjunkit. Belåningsgraden för nya bolån sjönk när bolånetaket infördes men har därefter ökat något.
Finansinspektionen presenterar ytterligare en indikator som internationell forskning fokuserat när det gäller finansiell instabilitet. Den kallas kreditgapet och indikerar hur kreditnivån i en ekonomi förhåller sig till ett normalläge. Här innefattas krediter både till hushåll och företag som relateras till en normal trend. Teorin bakom går ut på att finansiell instabilitet tenderar att inträffa när kreditgivningen ökar onormalt eftersom då allt fler lågkvalitativa låntagare och projekt blir involverade. Sådana tendenser fanns även i Sverige vid den internationella finanskrisen. Sedan dess har läget förbättrats avsevärt och tendensen är positiv:
Det finns alltså utifrån Finansinspektionens egna undersökningar och redovisning av olika indikatorer att ifrågasätta huruvida det finns saklig grund för att vidta åtgärder för tvångsreglerade amorteringar av bolånen. Att det finns moraliska skäl är en annan sak. Men de skälen måste vägas mot att en åtstramning av bolånemarknaden nu skulle ge upphov till en viss reduktion av den privata konsumtionsutvecklingen i ett läge då denna ersätter exporten som draghjälp i konjunkturutvecklingen.
Läs även andra bloggares åsikter om bolån, amorteringstvång, finansinspektionen, stabiliseringspolitik, finanskris, arbetslöshet, ekonomi, skuldkris, nationalekonomi, politik på intressant.se
Etiketter: nationalekonomi
posted by Danne Nordling @ 21:12
14 comments
14 Comments:
Amorteringstvång är en motreglering mot de låga räntor som centralbanken orkestrerar. Fördelen jmf. med tex. fastighetsskatt och avskaffade ränteavdrag är att man i fall betalar till sig själv.
Bäst vore att avskaffa det monetära systemet och ha en uppbackad valuta med marknadsräntor. Vill många låna stiger räntorna, vill många spara så sjunker de. Helt självreglerande och utan behov av centralbank, planekonomiska styrning, bankgarantier och bankakuter.
Det moraliska argumentet saknar inte värde. Spara är genuint bättre än slösa, även om vi tycks ha glömt det både på hushålls- och samhällsnivå. Det sista med tanke på Magdalena Anderssons löfte att inte upprätthålla de budgetregler som Göran Persson och Centern införde i slutet av 90-talet.
Statsbudgetar ska över en konjunkturcykel vara i balans, och möjligheten att underbalansera ska begränsas till säg 2-3% även i mycket dåliga tider och då helst endast genom ökade utgifter i s.k. automatiska stabilisatorer som a-kassa mm. Om detta inte räcker så får arbetsmarknadens parter förhandla som man gjorde 2009 då regeringen vägrade släppa på budgetramarna. Och se hur bra det gick, de verksamheter där fack och företagens ägare lokalt trodde på företagens framtid och förhandlade fram avtal överlevde, de där ett avtal inte gick förhandla fram gick under precis som sig bör i en marknadsekonomi. Och då besluten togs på företagsnivå så var det de närmast inblandade som hade mest information om läget som fattade beslut. Effektiviteten i detta bemötande av lågkonjunkturen jämfört med tidigare generella Keynesianska stöd ter sig överväldigande.
Frågan är i det nuvarande läget om staten via sin tvångsmakt tvingar fram en lågkonjunktur med amorteringskraven, jag misstänker att så kan bli fallet. Precis som i fallet med det förhandlande facket och arbetsgivarna 2009 så är det alltid bra med frivillighet och decentralisering. Det sagt så borde vi borde nog ändå försöka förmå folk i allmänhet att amortera mera på sina lån, i alla fall nyblivna låntagare med mycket höga belåningsgrader.
Jag har självmant lagt betydligt striktare amorteringskrav på mig själv än vad som nu föreslås. Jag påstår mig inte därför veta bättre än alla andra, men de höga belåningsgrader som många tycks leva med utgör ju också en möjlig fara för min ekonomi om det går åt helvete.
Trist att vi som samhälle tycks ha glömt huvudlärdomen från 90-talskrisen: Den som är satt i skuld är icke fri...
"Bäst vore att avskaffa det monetära systemet och ha en uppbackad valuta med marknadsräntor."
Skulle vara intressant att veta mer om olika monetära system och om det finns något som fungerar väl. Det pratas om att skapa räntefria pengar och dagens system då all kredit skapas ur "luften" med ränta.
Skulle vara intressant att höra vad Danne har att säga om olika penningsystem.
En normal belåningsgrad ligger strax under 400% av disponibel inkomst. Dvs 4 års värde.
Detta bekostar ett livslångt boende i en bostad som byggts av högt beskattade byggjobbare.
Bygg-kostnaderna sägs vara höga.
Min fråga är hur många årslöner för en byggjobbare motsvarar 400% av disponibel inkomst.
Det ligger säkert mellan 1-2 årslöner! Vilket är rimligt tycker jag!
Skattekilarna är välbehövliga men stora.
Jag undrar om detta kommer att ha nåbgon reell effekt alls. Är inte det stora problemet att det byggs för lite, speciellt i storstäderna? Låg tillgång på bostäder = höga priser. Folk är beredda att lägga mycket pengar på boendet. Med all rätta! jag brukar inte ha mycket till övers för Stockholmare, men inte ens jag tror att folk i storstäderna lånar stora summor och köper hus/bostadsrätter för att jävlas med Riksbanken (ibland låter det nästan så på myndigheternas resonemang). Om man har jobb och familj i Sthlm så måste man ha nånstans och bo och då är man tvungen att betala priset.
För att komma tillrätta med belångingen och huspriserna måste byggandet öka markant (även av hyreslägenheter). Det är enda sättet.
//Robert
Intressant är att två statliga myndigheter, FI och Riksbanken, motsäger varandra. Detta beror på att Keynes ekonomiska teorier är full av logiska motsägelser.
Exempelvis:
- Om en ekonomisk kris beror på att människor, företag och stat har lånat för mycket, så ska krisen lösas genom att människor, företag och stat lånar ännu mer.
- Om en ekonomisk kris beror på att människor, företag och stat inte kan betala tillbaka sina lån, så ska krisen lösas genom att lånen ska inflateras ned. Men då måste människor, företag och stat låna ännu mer.
- Om en ekonomisk kris beror på att spekulationsbubblor spricker, då måste människor och företag låna ännu mer så att nya bubblor kan uppkomma.
- Det går inte att minska arbetslösheten genom att sänka de nominella lönerna, men det går att minska arbetslösheten genom att sänka reallönerna.
- I en ekonomi med byteshandel går det endast att höja efterfrågan om människor först skapar ett större utbud (människor måste först producera produkter som efterfrågas av andra människor). Men i en penningekonomi däremot går det endast att öka efterfrågan om penningmängden ökar.
- Penningmängden måste öka för att tillväxten ska öka. Men det går inte att öka penningmängden för mycket för då minskar tillväxten.
Man har inte lyckats förklara alla motsägelser med hjälp av ekonomisk teori. Men å andra sidan handlar det enbart om att bygga ett socialistiskt samhälle.
Kan/får relationer mellan enskilda (personer och banker) regleras i annat än lag?
Ränteavdraget skulle bort innan man genomförde amorteringstvånget.
Ränteavdraget är fruktansvärt omoraliskt, dom fattiga betalar in skatt som bara rika kan ta del av.
Yngves pratade i dag om ränteavdraget.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6021578
Han pratade om uppköp på marknaden men det Danne sa är bättre direktuppköp av statsobligationer.
Ränteavdraget kan avvecklas i en sådan takt att bostadspriserna ligger stilla i 5 år då är marknaden i bättre balans.
Dom med makt vill inte lösa krisen, slopat ränteavdrag skulle drabba maktens män.
Anonym Per-Olof Persson
" Om en ekonomisk kris beror på att spekulationsbubblor spricker, då måste människor och företag låna ännu mer så att nya bubblor kan uppkomma."
Låna? riksbanken kan köpa statspapper inte en krona är då lånad.
Den österrikiska skolan förstör ekonomin totalt det går inte att spara då går ekonomin under, tillverkningen av pengar upphör, se EU.
Med ett inflationsmål på 2% och löner som ökar med ex 2% så måste pengarna i ekonomin öka med 4% eller så dör ekonomin det är skrivet i sten.
Nu tillverkas nya pengar i ekonomin med bankernas kreditgivning, (banken lånar av riksbanken eller utomlands) amortering innebär att bankerna får tillbaka pengar och då lämnar dom tillbaka pengar till riksbanken eller till banker utomlands, vi kan inte amortera med dagens sätt pengar skapas på, pengarna upphör att existera i ekonomin.
Den österrikiska modellen kräver noll inflation och noll löneökningar för att fungera rent teoretiskt, sen undrar jag om den österrikiska skolan vet hur pengar faktiskt tillverkas.
Det finns bara ett sätt att ta sig ur krisen nu och det är att riksbanken köper statspapper direkt av staten.
Det vet Yngves men han vägrar för bankerna som äger riksbanken får inte ränteinkomster på pengarna då är det bättre att förstöra hela ekonomin.
Krisen är medvetet skapad.
Det är väl inte affärsbankerna i Sverige som äger riksbanken? Riksbanken är väl en statlig myndighet som ägs av staten eller har jag förstått saken fel?
FED där emot är en centralbank som ägs av privata affärsbanker vad jag vet i alla fall.
Till Per Olof Persson
Att Keynes teorier är motsägelsefulla beror på att det inte är så många som har den intellektuella spänst som krävs för att verkligt och innerligt förstå skillnaden mellan ett hushålls, och en samhällsekonomi. Dessutom måste man bemästra det fenomen som kallas likviditetsfällan.
Klarar du av ovanstående kan du också förstå Keynes men om du sedan håller med är en helt annan sak.
Anders Eriksson
Klarar man av
Alla pratar om dessa 170% !!
JAG undanber mig att bli inblandad i risktagarnas risktagande, då det gäller att påtala risktagarnas låga risker.
JAG som har pengar på bank, en kåk som kan säljas o där hela försäljningssumman går raka vägen ner i börsen för att öka på BNP med en krogsväng o hotellvistelse.
Inte ens ett kreditkort där jag kan förskjuta mina utgifter i en månad.
Varför ska jag räknas in, det verkar som att risktagarna räknar på att JAG ska stå för riskens kostnad?
Nytagna lån ligger inte på några 170% inte.
Om vi påstår att en familj består av 2 inkomster på 300-tusen vardera så blir deras netto 465-tusen *1,7 =790-tusen.
VEM av dom som läser här har köpt en kåk o efter 'Tippanyhällen' har en skuld på 790-tusen ?
Vad jag förstår så ligger snittpriset på NY-tagna lån på 2-miljoner vilket gör att disp. ska hamna på 1,2 miljoner per familj vid 170%, när dom sitter på banken o förhandlar lån, lönen per familj uppåt 180 tusen i månaden.
Verkligheten är ju att 465-tusen tar ett 2-miljoners lån.
Banken kan nog godkänna att denne 465-tusen familjen lånar 5 – 6 miljoner enl. ex-minimun enl. banken, alltså hur mycket ränta anser banken att familjen klarar.
Tar vi då 5-miljoner på 465-tusen så . . . . ja inte blire några 170% inte.
Så jag undanber mig att ekonomer vill ha in mej i att slanta förluster på lån som i verkligheten ligger på 5 - 10 ggr disp.
Det är ju där 'lavinrisken' är som störst, en lavin startar alltid med nån liten enskild svaghet som drar med sig en annan som drar med sig omgivningen som . . .
Och då alla försöker rädda sitt äre trångt i dörrhålet.
Sem får jag be om ursäkt för att jag är jag så dum mot den evinnerliga expansionen, om jag får säga det själv, att jag inte snyltar åt mej lite rabatt från Staten genom att ordna försörjning åt banken (ha skuld), ja alltså fixar skuldbaserad BNP.
Skulle jag låna på mej . . .säg 4 000-miljarder får jag en belöning på nån miljard om vi bortser från begränsning för privatperson, från dom andra skattebetalarna genom Staten.
!!! Ooops så jag subventionerar banker o låntagare !!!
VAD får JAG då?
Ska ju va 1-tusen miljarder jag får i belöning från Staten, Staten har här ett utrymme om 1-tusen miljarder (eller vad nu exakta summan för ränteavdragen är) som man kan diskutera om.
Dessa 1-tusen miljarder snyter ju bankerna mer ellere mindre åt sej genom att disp. ökar med ränteavdraget.
Hej alla. Jag såg kommentarer från personer som redan fick sitt lån från STEFAN PERSSON FINANCE och sedan bestämde jag mig för att ansöka under deras rekommendationer och för bara några timmar sedan bekräftade jag på mitt eget personliga bankkonto totalt 550 000 kronor som jag begärde. Det här är riktigt bra nyheter och jag rekommenderar alla som behöver ett riktigt lån att ansöka via sin e-post (steglan247@yahoo.com) Jag är glad nu när jag har fått det lån jag begärde. Att få lånet är mycket enkelt och enkelt att förstå, det finns ingen betalningskomplikation. Jag rekommenderar starkt och uppriktigt denna låneplattform för alla som söker ett snabbt och brådskande lån idag, du har en. Skål...
Skicka en kommentar
<< Home