fredag, juli 17, 2015

Kan Grekland betala en del skulder?

Utan nedsättning av räntebördan kommer det nya upplägget för Grekland inte att fungera. Räntebördan är redan nu 4,2 procent av BNP medan det målsatta primära överskottet bara är 3,5 procent. Även om räntorna sattes till noll skulle det med 3 procents tillväxt ta 44 år att betala tillbaka alla skulderna.

Om Grekland inte kan betala tillbaka på sina skulder är det många som tycks tro att det är lika bra att Grekland går i konkurs. Vi får inte tillbaka något i vilket fall men en konkurs skulle åtminstone straffa de obstinata grekerna hårt och sända dem i årtionden med misär. Därför borde en viktig fråga vara huruvida grekavtalet kan leda till någon återbetalning. Vad de 82-86 miljarderna euro i nya lån ska användas till förblir ännu oklart. En del går naturligtvis till att omsätta gamla lån men det uppges att 35 mdr euro ska användas för "stimulanser".

Det är litet underligt att det inte verkar finnas någon analys av Greklands situation i konkreta termer och inte heller någon argumentation för avtalets fördelar - utom att det är förskräckligt hårt för grekerna. Det som hörts är att IMF kommit fram till att Greklands situation är ohållbar på sikt utan skuldavskrivningar eller omstruktureringar.

IMF tycks ha kommit fram till att 86 mdr € betyder att statsskulden i procent av BNP stiger från 180 till en bit över 200, vilket ses som ohållbart. Jag beräknar att 86 mdr betyder 49 procent av BNP och skuldkvoten blir då 229.

Om Grekland får garantier att kunna omsätta lånen är dock  skuldkvoten inte det viktiga. Det är istället räntebördan. Om den överstiger det primära budgetsaldot blir situationen hopplös. Då behövs nya lån istället för att avbetalningar ska kunna göras.

Europeiska kommissionen (EC) förutsåg i sin vårprognos 2015 att det primära saldot skulle bli 2,1 procent av BNP 2015. Räntebördan skulle däremot bli 4,2 procent och budgetunderskottet således 2,1 procent. Det nya avtalet förutses dock kunna medföra att det primära överskottet stiger till 3,5 procent, vilket tydligen ses som ett minimikrav. Upplägget haltar alltså fortfarande vilket underbygger IMF:s syn på att något ytterligare måste göras. Om så inte sker måste Grekland få ständigt nya lån även om räntan på de 86 miljarderna blir obetydlig.

Hur mycket skulle då räntebördan kunna reduceras antingen genom en skuldavskrivning eller genom en omförhandling av låneräntorna? Det är naturligtvis omöjligt att bedöma i förväg. EC anger uppgifter som visar att genomsnittsräntan på Greklands ca 320 mdr € i lån är 2,3 procent (4,2/180,2). Av lånen har 60 procent getts av övriga euroländer, 10 procent av IMF och 6 procent av ECB. Endast 1 procent ligger i utländska banker (SvD 10/7).

Greklands ränta på 2,3 procent ligger obetydligt högre än Tysklands på 2,2 procent medan Italien måste betala 3,2 procent på sina lån i genomsnitt. Finland klarar sig däremot undan med 1,9 procent och Sverige betalar knappt 1,6 procents ränta. Några grova räkneexempel får illustrera vad som är matematiskt möjligt för att uppnå en räntebörda som är mindre än primärsaldot och som alltså möjliggör återbetalning av lånen framöver.

Om räntan på nuvarande skuld sätts till 1,5 procent (det nya lånet förutsätts få endast en symbolisk ränta) kommer räntebördan att reduceras till 65 procent av den nuvarande - dvs till 2,7 procent av BNP. Återbetalningen blir då 0,7 procent. Om däremot även de 86 miljarderna ska belastas med 1,5 procents ränta blir räntebördan 3,4 procent av BNP. Med ett primärt överskott på 3,5 procent blir det praktiskt taget ingen återbetalning till att börja med. Om alla räntor sätts till praktiskt taget noll blir återbetalningen (=primärsaldot) 3,5 procent och 229 procent av BNP kan då betalas på 65 år.

Kalkylerna kan dock bli bättre på längre sikt om Greklands BNP växer. Tillväxten i Grekland var enligt EC 0,8 procent 2014 och förutsågs i vårprognosen bli 0,5 procent 2015 och 2,9 procent 2016. Med 35 mdr euro till stimulanspolitik (2% av BNP) i kombination med en mera positiv attityd hos grekerna borde det vara möjligt att kalkylera med tre procents tillväxt framöver. Det innebär en fördubbling på 24 år. 

Med skulder på 229 procent av BNP i utgångsläget skulle Grekland med denna tillväxtkalkyl och med nollränta kunna betala tillbaka skulderna på 44 år. Med en räntebörda i utgångsläget lika stor som primärsaldot skulle tillväxten av primärsaldot och med konstant absolut skuldbörda möjliggöra en återbetalning på ca 135 år.

Den här typen av räkneövningar är dock mindre relevanta. Varför skulle Grekland av alla länder ha som mål att amortera ner statsskulden till noll? Det naturliga är att betala tillbaka en mindre del av statsskulden och låta tillväxten minska skuldens relativa betydelse. På 24 år kommer Greklands skuld utan amorteringar och med 3 procents tillväxt att ha reducerats till hälften i relation till BNP. Om räntorna på hela den nya skulden sätts ner mot närmare 1 procent kommer Greklands skuld inom kanske 20 år bli mindre än 100 procent av BNP.

I framtiden gäller det för Grekland att undvika att ta på sig mera skulder och att få räntorna på dagens skulder samt de nya 86 miljarderna garanterade till en låg och hanterlig nivå under lång tid. Med strukturreformer och stimulanspolitik kan den grekiska tillväxten komma igång. Några ytterligare åtstramningar på grund av budgetunderskott ska inte behöva vidtagas utan sådana tendenser ska undvikas genom den "överrock" som övriga euroländer lägger på Grekland. Det är naturligtvis en inskränkning i suveräniteten, men som Göran Persson sa: "Den som är satt i skuld är inte fri".

Det nya låneavtal som nu förbereds är av allt att döma Greklands sista chans att bevara åtminstone ett mediokert välstånd. Kan grekerna inte leva upp till villkoren, vilket dessvärre inte är helt troligt, kommer fortsatta upplösningstendenser med en helt säker grexit att leda till många årtionden med misär. Kanske stupar hela upplägget redan i början på grund av att trojkan (exkl IMF) inte inser att ingenting kan bli bättre så länge räntebördan är större än det primära överskottet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

6 Comments:

At 18 juli, 2015 03:56, Anonymous Anonym said...

"Så löstes några av de största skuldkriserna"
http://www.svd.se/sa-lostes-nagra-av-de-storsta-skuldkriserna#sida-4

Vår historia är intressant, tyskarna betalar aldrig sina skulder.
Tyskland som startar krig får sina skulder avskrivna medan greker som bara slösar bort pengar ska straffas hårdare, Tysk rättvisa.

Med en egen valuta så skulle Grekland kanske kunna lösa krisen, men en sund stimulanspolitik i EU så kan man kringgå problemet med valutan, exempelvis så kan ECB köpa upp statspapper från alla medlemsländerna till noll ränta, Grekerna får en del och Europa får en stimulans som kan leda till import av grekiska varor och turistintäkter för grekerna.

USA tog snabbt till QE och dom är på rätt väg med expansiv penningpolitik.
EU har tappat den möjligheten krisen är nu för djup då krävs avskrivning eller uppköp av statspapper med centralbankspengar.


Tyskarna flyttar bara problemet in i framtiden ett halvår eller år så är det samma sak en gång till.
Åtstramning fungerar inte det skapar bara en nedgång i ekonomin, dom skapar en nedåtgående spiral med åtstramningen.

Vilken ekonomisk skola använder EU?
En egen påhittad teori som baseras på tyskarnas sjuka rädsla för inflation.

Merkel använder delvis den österrikiska skolan där penningmängden ska vara fast och lönerna ska anpassas till pengarna, grekerna får som sagt vara inte trycka pengar och dom har fått sänka sina löner.

ekvis

 
At 18 juli, 2015 09:07, Blogger Tango Smurf'en said...

Grekerna får miljarder i utbyte mot löften om att sköta sig bättre i framtiden. Kan någon förklara vad som händer om de inte håller sina löften?

 
At 18 juli, 2015 16:55, Anonymous Anonym said...

Vad jag förstår finns det en massa greker med feta konton i schweiz och fina hus i athen mm. Varför inte tvångsfördela en del av skulderna form en sorts krigsobligation. Massor av greker med skuldfria egendomar borde ta över delar av skulderna.k

 
At 20 juli, 2015 18:28, Anonymous Neoliberal Agenda said...

"På 24 år kommer Greklands skuld utan amorteringar och med 3 procents tillväxt att ha reducerats till hälften i relation till BNP."

Problemet är bara att vi under dessa år kommer ha tre till lågkonjunkturer/kriser där statsskulden dra i väg.

 
At 20 juli, 2015 23:17, Blogger Danne Nordling said...

Ja, man kan fundera över hur EMU-konstruktörerna tänkte när det gällde lågkonjunkturer och andra kriser. Vilken stabiliseringspolitisk teori byggde man euron på? Att störningar kunde förebyggas från början? Men hur såg plan B ut om man inte lyckades undvika störningarna? Detta är något som euroländernas regimer nu borde fundera över eftersom Grekland (och andra) säkerligen kommer att utsättas för störningar som riskerar att förstöra en lugn återhämtning.

När det gäller stödet just nu måste vi komma ihåg att fördelningen inom Grekland är en sak och den nationella utvecklingen en annan.

Grekland är ett korrumperat land - inte så mycket i form av pekuniära mutor som i form av vänskapskorruption. Det gäller att ha en "protos exadelfos" (första kusin) i de institutioner man kommer i kontakt med. Här visar man solidaritet och sätter sig över formella regler (en manifestation av Greiders "solidariska gen" kanske?).

De som inte lyckas odla sina kontakter tillräckligt bra kommer att bli fattiga. De andra klarar sig från skatter och andra statliga krav. Det är en mycket intrikat fråga att komma åt kapital som samlats under detta system i många årtionden. Redan talet om grexit i en nära framtid medför nu att folk fortsätter att misstro de grekiska bankerna som öppnade idag.

Pikant att notera att Grekland fick 7,1 mdr € i nya lån idag varav 6,8 mdr användes för att betala de förfallna lånen. Härutöver piskades grekerna att höja momsen för en rad varor från 13 till 23 procent. Det kan vara bra på sikt men nu gör denna åtstramning ont värre.

I det nya lånepaketet på 86 mdr € sägs dock 35 mdr gå till "stimulanser". Det blir intressant att se vad detta kan innebära. Sannolikt försöker man tala tyst om detta för att inte reta upp tyskarna och Sannfinländarna.
/DNg

 
At 31 juli, 2015 10:43, Anonymous Anonym said...

Den mekaniska funktionen i penningsystemet kommer att ta ut sin rätt till slut.

Det bästa vore om folk funderade på hur man skulle kunna TÄNKA för att skapa BRA lösningar.

http://www.scribd.com/doc/209955808/Mannaratten-Den-inneboende-och-naturliga-ratten#scribd

 

Skicka en kommentar

<< Home