tisdag, augusti 25, 2009

Vad vill Socialdemokraterna inför 2010?

Sahlin ville ha kvotering. Länspolitikerna i Stockholm vill satsa på medelklassens storstadsproblem. Ideologerna vill ha socialism. Men LO är impopulärt. Socialdemokraterna skall ha kongress om två månader. Kan Sahlin till slut sätta ner foten?

"De nya Socialdemokraterna" lanserade på en ljusröd affisch inför 2010 års val. Den frågan diskuterades nyss i Studio 1 i radions P1. Orsaken till diskussionen var artikeln på DN-debatt igår (24/8) från en grupp socialdemokrater i Stockholms län där man uttalade oro över det låga stödet för partiet i storstäderna. Avskaffad LAS och ingen höjd skatt utan sänkt skatt för tjänstesektorn var några av förslagen. S har partikongress i slutet av oktober och vi vet ganska litet om vad Socialdemokraterna har för långsiktig politik.

Partiledaren Mona Sahlin förde i sitt sommartal, för tio dagar sedan i Nacka, fram kvotering av bolagsstyrelserna, kvotering i föräldraförsäkringen och lagstadgad rätt till deltid som den viktiga politiken. Länspolitikernas artikel kanske kan ses som ett uppror mot denna inriktning av politiken? De fokuserar på konkreta problem som de beskriver som att medelklassen lever...
"...med en ständig stress över den egna ekonomin, skolans kvalitet och hur familjeliv och yrkeskarriär ska gå ihop. Här har en medelinkomstfamilj högre kostnader än dem som bor utanför storstadsområdet. Färre har råd att bo i eget hus. De som har det hör ofta till tjänstemannagrupper med bättre inkoms­ter. Men även deras marginaler är ofta små."
Idag kommenterar DN deras artikel och pekar på partiets svårigheter att förnya sig:
"Socialdemokraterna har haft svårt att hitta en ny identitet efter det kalla krigets slut. Partiet har låst fast sig vid en verklighetsbeskrivning som passar LO-facken och har sin hemvist i brukssamhället. Men Sverige har förändrats. Livsstil och värderingar spelar en allt större roll i politiken medan den ekonomiska dimensionen blivit relativt sett mindre viktig."
Som jag skrev i en artikel i juni är Socialdemokraternas guldålder förbi eftersom den sammanhängde med urbaniseringen. Socialismen som ideologisk fråga är också förbrukad även om det finns ideologer inom partiet som skulle vilja driva någon variant av socialism som bärande budskap. Idag kommer också en undersökning som visar att medlemmarna är mycket negativt inställda speciellt till LO (SvD). Så vad återstår - kvotering och liknande?

DN ser alternativen som ett "progressivt storstadsparti" eller ett "parti som stretar emot utvecklingen". Är inte detta antingen en satsning på den "ekonomiska dimensionen" eller på "värderingar" - om än förlegade? Vi ser under alla omständigheter nu en avideologisering. Politiken handlar nu om s k servicedemokrati. En hel del av samhällets produktion sker i politiska former och denna tjänsteservice måste styras på ett indirekt sätt med en trög politisk process.

De socialdemokratiska länspolitikerna pekar dock på en hittills föga uppmärksammad skattefråga. Genom att särskilt boendekostnaderna är så höga i storstadsområdena medan skatterna är lika höga kommer de ekonomiska marginalerna för arbetarklassen och en stor del av medelklassen bli mycket små i storstadsområdena. "Klassbegreppen" suddas ut, menar storstadssocialdemokraterna. Det kunde vara en fråga att ta upp. Men ligger den naturligt för Socialdemokraterna?

På kort sikt kan Socialdemokraterna istället för att ha en egen politik kritisera regeringens: Skattesänkningarna är orättvisa, a-kasseavgifterna orättfärdiga, jobbpolitiken misslyckad, sjukförsäkringen och a-kassan alltför snåla, pensionärerna illa behandlade och vårdproducenterna skor sig på skattebetalarnas bekostnad. Dessutom kommer Sveriges statsfinanser att kollapsa av regeringens skuldsättningspolitik. En skicklig propagandist kan nog vinna valet 2010 på sådana budskap. Men vill Sahlin detta? Och besitter hon någon handlingskraft?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

3 Comments:

At 26 augusti, 2009 21:44, Anonymous Tom said...

Vänstern har ju tyvärr orsakat problemet med höga skatter i storstäder med sitt utjämningssystem. Likaså vill man inte framstå som skattesänkare (av i och för sig oklara skäl). Att klaga på situationen kan bli svårt.

Socialism verkar mest vara en fråga för kultursidorna nuförtiden. Med den situationen är undertecknad stolt men inte nöjd.

 
At 28 augusti, 2009 12:01, Blogger Danne Nordling said...

Om vi ser kommunalskatterna som en approximation för de avgifter för service som hade fordrats i ett fritt marknadssystem så betyder utjämningssystemet att "kostnaderna" för servicen i orter med hög skattekraft är mycket högre än i andra delar av landet. Det är en förklaring till att marginalerna är så små för personer som litet slappt kallas "höginkomsttagare".

Debattörerna (S) pekar på ett problem som borde åtgärdas men som är mycket svårlöst.
/DNg

 
At 15 oktober, 2009 00:05, Anonymous Bationi said...

Kostnaden för sjukvård är dubbelt så stor i USA som i Europa - tyder det på att kapitalismen alltid fungerar? Knappast. Se filmen Sicko, eller kom ihåg vad som händer när Boultbee köpte gallerior i Stockholm eller när Kulturkrabaten bildades eller osv.

Men dessa nackdelar med vinstsyftet förstår inte ens (S) så de för ingen ideologisk diskussion om det - i alla fall ingen som kommer ens i närheten av Reinfeldts brillians - understödd av idéer från Think tanks osv.

Att (S) går bakåt beror på att de tror att de måste föra en höger politik för att bli populära. MEN varför skulle man då inte vilja rösta på originalet istället?
Och de är redan så mycket höger att de inte ens baxnar när Reinfeldt vill kalla sitt parti ett arbetarparti. Arbetarpartiet startades ju för att ge människor rätt till välståndsutvecklingen genom högre löner, ökad trygghet genom avtal och regler. Nu kommer ett nytt "arbetarparti" där det enda som gäller är att man ska arbeta men utan alla de förtecken som det ursprungliga arbetarpartiet ville ge arbetarna. Men (S) fattar inget och protesterar inte.
En traditionell Bygga Sverige politik skulle duga mycket bättre.
För människor behöver trygghet lika mycket som förr om de ska våga satsa på att starta eget, byta jobb eller ägna många år åt att utbilda sig.
Och tanken att alla ska ha lika rätt till sjukvård håller för de flesta lika mycket idag.
Men (S) saknar [liksom naturligtvis högern som tror att marknaden ska ordna allt] nya idéer för att sätta fart på välståndsutvecklingen igen.
Man förstår att en befolkning som ges rikliga möjligheter till utbildning är en viktig grund för ett vässat Sverige men sedan kommer man inte längre. Man förstår inte att man måste understödja att nya innovativa företag med högt high-tech innehåll kommer fram, att vi måste satsa på turistnäringen osv. Liksom högern tror man att sådant ska ske automatiskt men det gör det inte!

 

Skicka en kommentar

<< Home