Regeringens jobbpolitik misslyckas indikerar KI:s prognos
KI:s prognos för arbetslösheten är inte rolig läsning för regeringen. Men en del av de höga siffrorna beror på Merkels oförmåga att klara eurokrisen och inte på Borgs jobbpolitik. Det behövs en vederhäftig definition av 'utanförskapet' för en meningsfull debatt inför valet 2014.
Under onsdagen den 29 augusti kom Konjunkturinstitutets stora rapport (pdf, DN). Här nedan visas några viktiga indikatorer:
Jämfört med regeringens prognoser, som lades fram till mötet på Harpsund i fredags är prognosen mera pessimistisk. BNP ska öka med 1,8 procent 2013 enligt KI mot 2,7 enligt Anders Borg. SBAB anger 2,1 procent, SEB 1,5 och Swedbank 1,6 procent 2013.
En avgörande faktor är vad man tror om exporten, som är beroende av hur stort misslyckandet blir för EMU-politikernas sätt att komma tillrätta med eurokrisen. Borg är optimistisk och spår 5,0 procent i exportökning 2013. KI säger 3,7 procent och SEB 2,7 medan Swedbank bara tror på 1,5 procents exportökning.
Arbetslösheten blir det stora problemet för regeringen, som tror på 7,6 procent 2013. KI säger 7,9 procent, SBAB och Swedbank 7,7och SEB 7,8 procent. Valåret 2014 säger KI 7,7 procent vilket är nästan en procentenhet högre än 2006. Det kommer att ge Socialdemokraterna argument för att regeringens jobbpolitik har misslyckats. KI visar också att sysselsättningsgraden 2014 kommer att ligga lägre än 2006.
Nu är regeringens jobbpolitik mera inriktad på att minska "utanförskapet" än att eliminera arbetslöshet som beror på dålig exportutveckling till följd av Angela Merkels oförmåga att driva en vettig stabiliseringspolitik i eurozonen. Men Socialdemokraterna och media verkar göra allt för att få jobbfrågan att handla om att jämföra arbetslöshetsprocenten idag med 2006 års nivå.
Den oklara definitionen av "utanförskap" slår nu tillbaka på regeringen. Begreppet associerar till den grupp medborgare i arbetsför ålder som borde arbeta men som aningen fösts över i förtidspension eller sjukskrivning eller också lockats att lyfta bidrag istället för att arbeta. Här borde inte ingå vare sig de som är ute efter att byta jobb eller de som av konjunkturskäl inte hittar nytt jobb så snabbt som tidigare. Det avgörande är om denna grupp har minskat i antal 2006-2014 eller åtminstone minskat sin andel av befolkningen.
Att det skapats nya jobb (kanske 200 000) på åtta år räcker inte som argument för att politiken lyckats eftersom befolkningen har ökat. Men inte heller litet lägre sysselsättningsgrad är något argument för ett misslyckande, eftersom detta mera beror på Merkels oförmåga än på Borgs tillkortakommanden. Alliansen borde därför låta göra en vederhäftig utredning av hur olika tänkbara definitioner av begreppet utanförskap har utvecklats sedan 2006. Det är kring detta jobbfrågan borde kretsa i valrörelsen 2014.
Läs även andra bloggares åsikter om nya jobb, utanförskap, arbetslinjen, arbetslöshet, export, Merkel, val 2014, regeringen, politik på intressant.se
Etiketter: nationalekonomi, nya jobb
posted by Danne Nordling @ 02:14
3 comments
3 Comments:
Under Alliansens tid har det skapats 200 000 jobb. Men ändå faller sysselsättningen.
Något är i stor obalans!
Om vi inte öppet visar vari denna obalans består av så är jag orolig för vad som händer när det är uppenbart för alla.
Vi gör en insats som upplåter vårt land för invandring. Men vi har inte visat att vi klarar av att ge alla de som kommer plats i samhället fullt ut. Ännu!?
Ja visst pekar det oroväckande mycket nedåt, men det är väl inte så konstigt med tanke på hur den totala skuldbördan i världen ser ut. När den nu skall betalas av kommer amorteringarna på skulderna att äta rakt in i den aggregerade efterfrågan, vilket på många håll förmodligen kommer att dra ner tillväxten till negativa tal. Att som EMU-länderna då gå ut med sparpaket och nedskärningar lägger bara extra last på¨bördan och drar ner tillväxten ännu mer.
Det som oroar med Merkels m.fl. hantering av krisen är oförmågan att göra något substantiellt åt saken mer än att flytta runt skulderna mellan olika konton för att försöka uppnå den konfiguration som oroar finansmarknaderna minst. Men att låta tyska skattebetalare gå i borgen för de grekiska och spanska skuldbergen gör ju inte att de försvinner, tvärt om så utlöser det bara sparande och neddragningar på fler fronter.
Inte heller tror jag att vi har så mycket att förvänta oss av den extremt exportinriktade kinesiska ekonomin, jag tror snarare att de exporter vi har till Kina styrs av den utbyggnad av den kinesiska industrin som krävs för att möta Västvärldens importer från Kina. När vår efterfråga sjunker så försvinner behovet av kapacitetsutbyggnad i Kina, och med den de kinesiska importerna. En bov i dramat är ju den totala avsaknaden av sociala skyddsnät i Kina, vilket föranleder kineserna att ha en av världens högsta sparkvoter; så ev. inkomstökningar i Kina kommer snarare att omsättas i ökat sparande än i import av europeiska varor.
Anonym 8:29, det behöver inte finnas obalans för att sysselsättningen (graden) faller något trots att det blir 200 000 fler sysselsatta. Det beror på folkökningen.
Regeringen har dock ett problem av den art som du antyder. Om man ökar arbetskraften med åtgärder mot sjukskrivingar och förtidspensioneringar och för ökad invandring måste man också se till att en god del av dessa får jobb - annars sjunker sysselsättningsgraden per automatik.
Dessvärre vill regeringen inte prata så mycket om de två första grupperna eftersom man ursprungligen lanserade en hypotes att jobb skapas i ett enda steg: om fler söker arbete kommer arbetsgivarna samtidigt att anställa fler. Det är så klart fel eftersom man först måste öka utbudet och sedan i ett andra steg måste skapa förutsättningar för att företagen efterfrågar de nya som söker arbete.
Invandrarna vill nog regeringen inte tala om. När Reinfeldt gjorde ett försök nyligen trampade han i klaveret med sin term "etniska svenskar". För det fick han så mycket kritik att han nog kan betraktas som bränd. Kritikerna av jobbpolitiken kan trampa på i ullstrumporna med de enkla siffrorna för arbetslöshetsprocenten och sysselsättningsgraden.
xn--herrgrn-f1a, om en stor del av lånen ska betalas tillbaka måste man fråga sig vart dessa pengar tar vägen. Ska norra Europa och Kina börja importera väldigt mycket mera? Då borde det gå bättre för många länder. Likaså om de ökar investeringarna (varför skulle de?).
För att kunna betala tillbaka måste de skuldsatta idiotspara och de kommer då att sjunka ned i ett bottenlöst träsk. Det är inte säkert att samma länder skulle få del av de återbetalade pengarna i form av import till långivarländerna.
Problemen är tillräckligt stora redan när man fordrar snabba besparingar för att inte behöva låna så mycket mera i krisländerna. Eftersom Merkel m fl inte kan förklara att det är en långsiktig process kommer krisen att bestå. Varför publicerar man inte kalkylen för Grekland till 2020 från början av året? Skulle alla då se att den består av rent önsketänkande?
Kina borde skaffa sig ett sjukhusförsäkringssystem och ett pensionssystem av fördelningstyp för att minska sparandet och därmed möjliggöra en ordnad övergång till långsiktigt hållbar tillväxt.
/DNg
Skicka en kommentar
<< Home