Karl-Bertil Jonsson knuffar ner "Fat Man" i döden?

Experimentell forskning kring moraliska värderingar visar att personer med vänstersympatier är beredda att döda en direktör  dubbelt så ofta som en arbetare om syftet är att rädda andra. Personer till höger uppvisar ingen skillnad.

Vänstern anses vara mer utilitaristiskt inriktad än liberaler och konservativa. Utilitarismen är som bekant ett konstruerat moralsystem från 1700-talet som kan sammanfattas med devisen "ett gott ändamål helgar medlen". Tesen om vänstern har t ex framförts av professor Bo Rothstein  som argumenterat i termer av brist på respekt för individuella rättigheter. Rothstein antyder tom att nederlaget för den "demokratiska socialismen" berott på denna utilitarism (2008, pdf, s 10).

Nu har två forskare vid statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet gått vidare med denna problematik med hjälp av experimentell forskning kring moraliska värderingar. Det är docent Göran Duus-Otterström och doktoranden Mikael Persson som publicerat sina resultat i Tidskrift för politisk filosofi nr 1/2012. Experimenten har utgått från Philippa Foots s k trolley- problem, som är centrala för denna typ av forskning. Mest berömda är de två problemsituationerna som går under beteckningen "Trolley" resp "Fat Man" (tidskr).

I "Trolley" tänker man sig att en vagn på ett järnvägsspår i en nedförsbacke kommit i rullning och längre ner kommer att köra över och döda fem järnvägsarbetare som befinner sig på  spåret. Respondenten ska föreställa sig att han eller hon befinner sig vid en spak som kan lägga om en växel så att vagnen rullar in på ett annat spår.  På detta spår befinner sig endast en järnvägsarbetare som då istället kommer att dödas. Hur ska man välja?

I "Fat Man" finns ingen växel. Istället tänker man sig att respondenten befinner sig uppe på en gångbro mellan den skenande vagnen och järnvägsarbetarna. Där finns också en ovanligt fet man som genom sin kroppsstorlek skulle kunna hindra den fritt rullande vagnen från att döda de fem arbetarna. Respondenten själv antas vara för lättviktig. Bör man välja att knuffa ner den fete, som genom sin död i så fall räddar livet på fem andra?

I båda fallen kan man alltså rädda fem personer genom att offra en. Forskningen visar emellertid enligt Otterström och Persson att försökspersonerna inte behandlar de två situationerna som likvärdiga. I det aktuella experimentet med Medborgarpanelen 2011 visade det sig  också att 91 procent av respondenterna var villiga att lägga om växeln i Trolley. I Fat Man kunde bara 20 procent tänka sig att knuffa ner den fete i döden på spåret.

Filosofer har förklarat skillnaderna med hänvisning till "doktrinen om  dubbel effekt"  och det moraliska förbudet att behandla människor enbart som ett medel. Det är sålunda tillåtet att utföra "goda" handlingar som också kan ha dåliga konsekvenser men inte att utföra "onda handlingar"  som ett medel för att åstadkomma goda konsekvenser. I Fat Man är den fete mannens död ett avsett medel för våra syften och sålunda något som många vill undvika.

I det aktuella experimentet gjordes en indelning i flera olika undergrupper. Här framgår det att det med en allmän beskrivning av offret i Fat Man inte framkommer någon skillnad i resultat mellan personer som placerar sig till vänster resp höger på en tiogradig skala. Men när den fete beskrivs i termer av en "asfaltläggare"  resp " direktör i ett IT-företag" blir skillnaden i resultat kraftig. Respondenter till höger uppvisar ingen skillnad i behandlingen av en arbetare resp direktör. Men respondenter till vänster är dubbelt benägna att knuffa ner en direktör än en arbetare i döden på spåret (33 resp 17 procent).

Detta lätt obehagliga resultat visar att det bland svenskar finns en inte obetydlig benägenhet att sätta sig över individuella rättigheter som är vänsterideologiskt styrd. Däremot finner man inget starkare stöd för en neutral utilitaristisk moraluppfattning. Stödet verkar vara högst 20 procent.  Dock borde man testa lindrigare former av rättighetskränkningar, som rimligtvis kan ha större stöd.

Ett sådant test eller åtminstone en indikation är den stora popularitet, som TV-animeringen av  berättelsen om

Visas i TV varje julafton

Karl-Bertil Jonssons julafton, åtnjuter. Den handlar om överklasspojken som läser om Robin Hood och bestämmer sig för att "ta från de rika för att ge till de fattiga". Stölderna ska ske genom att unge herr Jonsson, som är extraanställd på posten, kan omdirigera postpaketen med hjälp av taxeringskalendern (innehbeskr).

Frågan är dock huruvida Karl-Bertil Jonsson verkligen ska ses som en utilitarist. Berättelsen är skriven av vänstermannen Tage Danielsson i början av 1970-talet när vänsterideologin stod på sin höjdpunkt. Historien är utformad med en viss persuasiv ton i vänsterradikal riktning. Sålunda är den unge mannen son till en varuhusdirektör och inte en grovarbetare. Och udden är riktad mot den indolenta överklassen som struntar i de fattiga. Med Danielssons humor ska betraktaren förledas att ursäkta organiserade stölder med det goda syftet att hjälpa de fattiga. Budskapet är väl inlindat revolutionärt.

Jag vill mena att pojken Jonsson kan ses som representant för de överklassynglingar  som på den "nya vänsterns" tid blev brinnande marxister med syftet att i grunden omstörta det svenska samhället. En hel del av dem och deras gelikar dyker nu upp i den experimentella statsvetenskapen som villiga att knuffa ner en fet direktör i döden för att "göra gott" för andra. (Vad säger lagen om denna typ av mord?)

Rättigheter, såsom rätten till liv och egendom, är till för att skydda oss mot både egoistiska rövare och förmenta utilitarister eller godhjärtade klasskämpar. Vi ska varken behöva oroa oss för att bli nedknuffade på järnvägsspår eller bli berövade våra postpaket för att någon vill göra gott för andra.


En mera hårdför berättelse på samma tema som inte slutar lika sockersött är Fjodor Dostojevskijs roman Brott och straff från 1866. Där dödar studenten Raskolnikov en avskydd pantlånerska för att hennes pengar ska kunna användas till utbildning för fattiga studenter. I slutändan får han ett långvarigt fängelsestraff i Sibirien.


[SvD 19/12, ledbl]
 Läs även andra bloggares åsikter om karl-bertil jonsson, vänstern, utilitarism, experimentell statvetenskap, filosofi, Dostojevskij, Tage Danielsson, trolley, fat man, robin hood, jul, politik på intressant.se