Matchningen kan bli bättre i en lågkonjunktur
Vissa av Ekots lördagsintervjuer blir inte särskilt bra. Det gäller dagens intervju med Arbetsförmedlingens generaldirektör Angela Bermudez-Svankvist (ABS) som intervjuades av Mari Forssberg. Orsaken är främst det ytliga valet av huvudtema men också att Arbetsförmedlingen sysslar med tekniskt komplicerad verksamhet som en utanförstående har svårt att bedöma.
 |
| Angela Bermudez- Svankvist |
Det finns en övertro att mycket av arbetslösheten beror på dålig matchning. Med det menas i första hand att arbetsgivarna söker anställda men får vänta länge innan de hittar någon som passar till de lediga platserna. Vid dålig matchning finns det passande arbetssökande men eftersom dessa inte så snabbt kan komma i kontakt med arbetsgivarna som har passande jobb kommer arbetslösheten att bli onödigt hög. Detta är ett informationsproblem som kan lösas med bättre beskrivningar av kriterier och kvalifikationer samt genom bättre datasystem. Det kan också behövas erfaren hjälp som kan se de egentliga behoven och kompetensen och därför pusha på personer som inte trott att de skulle passa.
Om det i en lågkonjunktur friställs personer med en enkel kompetens medan arbetsgivarna i högre utsträckning söker högkvalificerade anställda kommer naturligtvis Arbetsförmedlingen att kunna förmedla en lägre andel av de lediga jobben. Matchningen ser ut att ha blivit sämre. Men det är meningslöst att enbart ta enkla totalsiffror från 2006 och jämföra med idag. Det blir ett ointressant program. Något låg felet också hos ABS, som borde ha påpekat att så enkelt kan man inte utvärdera hennes verksamhet.
Bermudez-Svankvist borde ha kunnat plocks fram ett konjunkturrensat index för matchningen som forskarna på Arbetsförmedlingens centralkontor rimligtvis kunnat konstruera. Även i en lågkonjunktur kan matchningen för sådana jobbkategorier där det finns både lediga jobb och passande arbetssökande bli bättre.
En annan sak är att man med arbetsmarknadspolitik skulle kunna göra svåranställda mer passande. Det handlar om arbetsmarknadsutbildning. Men programmet berörde egentligen inte detta ämnesområde. Om jag minns rätt finns det forskning som visar att arbetsmarknadsutbildning ger mycket liten effekt, åtminstone om konjunkturen är svag. Då spelar det knappast någon praktisk roll om man har konkurrens inom förmedlingsverksamheten. Antalet tillsatta jobb ökar ändå inte. Men det ger en bättre psykologisk position för de arbetssökande.
Det hade varit intressant om diskussionen om Fas 3 hade handlat om utträngningseffekter. Är det verkligen nödvändigt att de som sysselsätts där inte ska få utföra något verkligt produktivt arbete därför att man är rädd för tränga ut reguljärt arbete? Tänk om ABS hade fått utveckla sin syn - det hade kunnat föra debatten framåt.
Andra bloggar om: nya jobb, arbetslöshet, arbetsmarknadspolitik, arbetsförmedling, matchning, Bermudez-Svankvist, ekonomi, politik på intressant.se
Etiketter: nya jobb
posted by Danne Nordling @ 15:05
10 comments
10 Comments:
Det är nödvändigt att fokusera mycket mer på undanträngings effekter för fas3 och praktikplatser innebär att 1000tals personer blir fast i bidragsberoende i stället för att få en chans till egenförsörjning. De så kallade sociala företagen, handel, städbolag, kommuner och restauranger hör till de arbetsgivare som satt i system att ta emot praktikanter och fas3 i stället för att anställa. Finns ex på kommuner som dragit in tjänster för elevassistenter och ersatt dessa med personer från fas3 projektet klassmorfar, finns ex på museer som sparkat sina lönebidragsanställda som sysslat med att digitalisera deras arkiv och i stället köper in dessa tjänster från fas3 anorndaren media copy. Finns massor med exempel på riktiga avlönade jobb som ger människor självförsörjning som tagits över att bidragsjobbar. http://xn--blslampan-62a.se/?p=2135#comment-75 Susanna Svensson
FASORNA, sannolikt består de i fas 3 av två grupper: 1. de som i praktiken under överskådlig tid inte kommer att få jobb på den reguljära arbetsmarknaden och 2. de som efter lång tid får någon typ av "riktigt" jobb.
Det är grupp 2 som borde få syssla med produktiva arbetsuppgifter som så småningom kan övergå till riktigt jobb. Naturligtvis tränger det ut en del andra jobb. Men om även dessa är subventionerade är det enbart en fråga om subventionsgrad.
Den allvarliga utträngningen sker när lågavlönade jobb på marknaden ersätts med subventionerade jobb. Då säger den nya arbetsmarknadsteorin att detta kan vara acceptabelt. Argumentet är att de som kunnat skaffa sig ett jobb på den reguljära arbetsmarknaden är starkare och mer anställningsbara än de i fas 3. De kan få jobb på nytt. Är det alltför cyniskt resonerat?
De som blir kvar i fas 3 tillsvidare, grupp 1, kan däremot inte tillåtas att utföra riktiga jobb pga utträngningseffekten. Men det öppnar samtidigt för kritik av hela idén eftersom man lätt kan raljera med denna terapiverksamhet. Frågan är om dessa personer istället skulle ha det bättre med att gå evigt arbetslösa och göra ingenting?
/DNg
Grupp 1 är en kategori med människor som inte ska vara i fas3 överhuvud taget utan att de personerna finns bland de arbetslösas skara beror på de felaktiga ändringarna av sjukförsäkringen. Dessa personer ska givetvis erbjudas förtidspension eftersom att de har fysiska och psykiska handikapp som innebär att de i dag inte har på den extremt produktiva arbetsmarknaden. Behöver dessa socialt stöd för de få det via daglig verksamhet inte genom.
arbetsmarkandspolitiken.
De som du hänför till grupp 2 behöver inte pysslesättas i hittepåverksamhet eller praktikplatser överhuvudtaget utan deras motprestation ska bestå i att söka lediga jobb och delta i lämplkiga kurser som innebär uppdatering av deras tidigare kunskaper dvs inga meningslösa skriva cv kurser. För att få rotation inför de gamla beredskapsjobben igen som bör vara den enda typ av subventionerad anställning som finns om man bortser från lönebidrag för funktionshindrade. Ska en arbetsgivare anställa en subventionerad beredskapsjobbare får han helt enkelt ta den som erbjuds inte välja och vraka i så fall är det bara att anställa som vanligt. Bidragstagarna dvs arbetsgivarna ska inte kunna välja och vraka mellan bidragen utan ta det som erbjuds. Susanna Svensson
Frys lönerna låt riksbanken trycka nya pengar och ge pengarna till staten.
Staten kan dra igång satsningar på eftersatt infrastruktur, staten kan ge fattigpensionärer och barnfamiljer mer i plånboken, så kan efterfrågan i ekonomin öka och det skapar riktiga jobb.
Det orsakar inte inflation om vi bara kan frysa lönerna.
I en depression med hög arbetslöshet fryses lönerna automatiskt av rädslan för att mista jobbet och att företagen går under om dom höjer lönerna.
Just nu så har vi nästan frysta löner redan.
Det är bara QE som vi behöver göra nu.
Ännu en överbetald direktör på skattebetalarnas bekostnad. Regeringens tror att handlingskraft är att anställa generaldirektörer med så höga löner. Det är nämligen den enda handlingskraft man klarar av. När hörde någon orden exportinriktad industripolitik senast? Nej, serviceyrken ska det vara; sänkt krogmoms, RUT och gymnasier som utbildar horder av unga till stylister, kockar, showdansare och tatuerare. Trött blir man....
Gör dom QE innan vi får en ny 30talsdepretion eller gör dom det efter att depressionen har kommit?
Varför kan USA göra QE men inte Europa?
Varför gör dom inte QE, har dom en dold agenda.
Arbetsmarknadspolitik handlar mer om politik än om ekonomi.
Lagen om utbud och efterfrågan säger oss att arbetsgivarna inte anställer en individ, om de tror att kostnaden för att anställa individen överstiger den intäkt anställningen medför. Försörjningsstödet kan användas som ett inkomsttillskott till de som inte är etablerade på arbetsmarknaden - främst ungdomar och invandrare.
Problemet är att nationalekonomin måste ge stöd till det socialistiska projekt som har skapats av politiker. Politiker har medvetet gjort nationalekonomer beroende av statliga pengar för sin försörjning. Därför kommer vi inte att se självklara sanningar som att "kostnaderna får inte överstiga intäkterna".
Diskussionen var märklig, det antyds att arbetslösheten är arbetsförmedlingens fel och att privata förmedlingar skulle kunna skapa jobb.
Varken en privat eller statlig förmedling kan skapa jobb, dom kan bara och ska bara förmedla dom jobben som finns.
Jobben kan Borg skapa med QE
Per-olof
Varför går det inte att tänka själv?
"Lagen om utbud och efterfrågan "
Om depressionen håller lönerna nere så orsakar inte QE inflation och då ökar efterfrågan med QE
Mer pengar borde rimligen efterfråga mer varor.
Något svar lär jag inte få då det blir ett felmeddelande i dina tankegångar, error.
Österrikiska modeller har fel inbyggda i sin modell så det kan bara bli error.
Modellen saknar förmågan att skilja på QE i högkonjunkturer och i depressioner.
Vad händer om vi fryser lönerna och gör QE?
error error error error.
Felmeddelande programkod saknas.
Vi har en bra tillväxt av jobb.
Men samtidigt har vi en högre tillväxt av arbetskraften.
Ser man detta som ett bekymmer bör man kunna se varför!
Skicka en kommentar
<< Home