Skapar arbetsmarknadsministern nya jobb?
Ekots lördagsintervju har försämrats drastiskt. Arbetsmarknadsministern fick prata mest om annat än nya jobb.
Den nya arbetsmarknadsministern Elisabeth Svantesson (M) var gäst i Ekots lördagsintervju 22/2. Hon intervjuades av Monica Saarinen. Rubriken för inslaget var: "Var finns jobbben, Elisabeth Svantesson?" Diskussionen började med frågan när Arbetsförmedlingen skulle få ny chef. Inom en snar framtid var svaret.
 |
| Elisabeth Svantesson |
Svantesson ville peka på typen av jobb och hänvisade till Y/A-jobb. Hon menade att regeringen gjorde både-och. Vissa jobb är helt befriade från arbetsgivaravgifter. Men det framgick inte vilka jobb som regeringen ser till att ungdomar direkt anställs till.
Svantessons engagemang i "Ja till livet" diskuterades något. Troendes roll i politiken diskuterades mera. Svantesson ville skilja mellan rollerna. Frågan är inte längre så svart-vit som hon såg den i sin ungdom (gällde troligen abortfrågan). Hon kände sig också bekväm med samkönade äktenskap.Programmet fortsatte med arbetsmarknadsministerns roll i de trossamfund hon nu tillhör. [En lyssnare kan undra vad dessa frågor har att göra i Ekots lördagsintervju. Inte heller disussionen om Israel och ursprungsmärkning borde höra dit.]
Ska utländsk arbetskraft i Sverige tjäna lika mycket som svenskar? Det ska vara justa villkor var svaret. Det finns 15-20 000 utstationerade. De kan bara få minimivillkoren sade Saarinen. Man kan sluta avtal menade Svantesson. Det är EU-domstolen som hittat på regleringens tillämpning. Saarinen hänvisade till att LO och S krävt att svenska kollektivavtal ska gälla. Protektionism? Saarinen försökte få svar på frågan om det var rätt att två personer på samma arbetsplats med lika jobb har olika löner. Det är fel att riva upp "Lex Laval" menade Svantesson.
Ännu en gång upprepade Svantesson att det skulle vara "schysst" på den svenska arbetsmarknaden med villkoren. Hon höll på den fria rörligheten i EU.
Mot bakgrund av påannonseringen som antydde att vi skulle få veta något om hur regeringen kan skapa nya jobb var dagen "Ekots lördagsintervju" en stor besvikelse. Merparten av programmet handlade om helt andra frågor. Ett flagrant exempel var diskussionen om arbetsmarknadsministerns privata religiösa engagemang och aktivism i Israel-frågan. Inte heller den utländska arbetskraftens juridiska förhållanden rörde jobbfrågan.
Istället för de perifera frågor som Svantesson inte har något direkt ansvar för borde vi ha fått hennes uppfattning om hur regeringens finanspolititik kunde skapa jobb. Har jobbskatteavdragen skapat jobb utöver den finanspolitiska effekten i form av ökad efterfrågan? Svantesson har ändå forskat en del på arbetsmarknadens område och hon borde kunna förklara hur en ev sådan effekt skulle fungera. Först skulle fler söka arbete hellre än gå på bidrag. Därefter skulle arbetsgivarna av någon anledning vilja anställa fler (främst okvalificerade där arbetslösheten redan är stor). Har verkligen det senare ledet förverkligats?
Har inte jobbskatteavdragen snarare bidragit till att fler blivit långtidsarbetslösa istället för förtidspensionerade? Och har inte de låga ersättningarna och de hårda kvalifikationsvillkoren i a-kassan medfört att de mera välutbildade arbetslösa onödigt snabbt tagit vilket jobb som helst och därmed utestängt de lågutbildade från de enda jobb de skulle kunna få? Här finns väl ytterligare en förklaring till att långtidsarbetslösheten ökat? Det kanske inte är så som nämndes inledningsvis i programmet att arbetsgivarna på kort tid blivit mer krävande vad beträffar formell utbildning?
Vi fick inte heller någon information om hur det kan komma sig att det på åtta år (jan-06-jan-14) skapats ca 300 000 nya jobb samtidigt som arbetslösheten ökat (Scb). Detta har varit möjligt trots att exporten har utvecklats katastrofalt dåligt..Eftersom sysselsättningsgraden bara ökat med några tiondelar måste det vara befolkningsökningen som ligger bakom. Den har i sin tur nästan helt berott på invandringen. Har regeringens politik bidragit till detta jobbskapande? Borde inte i så fall ytterligare doser av denna politik kunna minska arbetslösheten? Eller är svenskar mer svåranställda än stora kategorier invandrare? Vad beror det i så fall på?
Som synes saknas det inte intressanta frågeställningar att konfrontera arbetsmarknadsministern med istället för de perifera frågor som avhandlades idag. Vi borde få veta om det är arbetsmarknadsministern, hela regeringen eller någon ytterligare kraft som skapar de nya jobb som faktiskt har kommit till på åtta år.
Läs även andra bloggares åsikter om nya jobb, arbetsmarknadspolitik, Elisabeth Svantesson, finanspolitik, regeringen, invandring, arbetslöshet, ekonomi, politik på intressant.se
Etiketter: nya jobb
posted by Danne Nordling @ 14:27
12 comments
12 Comments:
Vi har deflation, KPI.
Det skapar ett utrymme för stimulanser.
Bankerna har räddats med QE och någon inflation blev det inte då kan även Staten räddas med att riksbanken köper en statsobligation direkt av riksgälden (staten).
Eftersatt infrastruktur kan repareas ex järnvägsräls och det skapar riktiga jobb, Staten måste räddas av riksbanken, systemviktiga banker ska räddas men staten är ännu viktigare än bankerna.
Krisen kan lösas och det skapar jobb men särintressen vägrar att lösa krisen, Sedelpressen(QE) räddade bankerna nu kunde sedelpressen rädda staten, det skulle skapa jobb.
Varken privatiseringar eller socialiseringar löser något nu, endast mer pengar kan få fart på ekonomin nu, mer pengar kan efterfråga fler arbetare.
Enligt en flummteori kvantitetsteorin så måste det nu vara en brist på pengar när vi har deflation.
Den österrikiska skolan är tyst, hur kan det bli deflation när sedelpressen går varm?
Deras teorier måste vara felaktiga.
Om inflation beror på en ökningen av penningmängden så finns det nu utrymme för lite sedelpressning, inflationsmålet är 2%.
Ja vi kan ju föreställa oss att Saarinen hade frågat Svantesson om det inte vore möjligt att skapa åtskilliga nya jobb genom att staten satsade på massiva investeringar i infrastruktur och bostäder med hjälp av lån från Riksbanken. Vitsen med dessa skulle vara att låneräntan inte blir någon belastning för statsbudgeten eftersom Riksbanken kan åläggas att betala tillbaka ränteintäkterna som en utdelning till sin ägare - staten.
Då hade saken ställts på sin spets. Om Svantesson hade svarat att fler jobb skulle leda till inflation hade Saarinen kunnat be om en jämförelse med de gågna åtta åren. Gav 300 000 nya jobb inflation? Eller finns det en teori som säger att pengar från Riksbanken är smittade med en inflationsbacill? Jobb skapade med sådana pengar ger inflation till skillnad från jobb skapade med lån från t ex utlandet?
Faktum är att en stor del av de 300 000 nya jobben skapats med "nytryckta" pengar. När företagarna kommit till bankerna för att låna pengar tll nyanställningar har de fått dessa pengar från bankerna som (förutsatt att det fanns säkerhet) med en knapptryckning skapat dessa pengar. Det mesta av dessa pengar har betalats tillbaka till bankerna eftersom utlåningen till företagssektorn totalt ökat obetydligt under denna tid. De större företagen har däremot kunnat finansiera sina investeringar med företagsobligationer.
Den intrikata frågan är dock hur stor del av de 300 000 som enligt dagens kriterier var svåranställda. Hur de fick jobb borde vara en indikation på hur Svantesson ska göra framöver. Den andra delen kan klaras med lättare finanspolitik eller, om man kan vänta mer eller mindre länge, genom ökad export.
En fråga som vi borde ha fått svar på är hur många jobb konventionell arbetsmarknadspolitik kan bidra med per satsade 10 mdr kr. Det borde finnas forskning som visar det.
/DNg
Ungdomsarbetslösheten (15-24 år) har ökat från 17 till 20 %, inte fördubblats
Antalet sysselsatta (15-74 år), "jobb", har ökat med 250 000 varav 200 000 har gått till utrikes födda, och arbetskraften har ökat med 350 000 varav 260 000 utrikes födda
Arbetslösheten har ökat från 6,1 till 7,5 %
LO vill att staten satsar 70 Mdr kr på 100 000 nya jobb. Om arbetskraften fortsätter att öka i nuvarande takt förslår 70 Mdr inte långt för att sänka arbetslösheten. 100-tals Mdr kronor krävs. Eftersom varken det ena eller det andra kommer att hända kommer vi (sossarna) att få dras med en hög arbetslöshet. Hur de skall få ner den till den lägsta i Europa återstår att se.
Varken det ena eller det andra; blev det otydligt?
1. Arbetskraften kommer att fortsätta att öka, särskilt den utrikes födda
2. 100-tals miljarder kommer inte att satsas på nya jobb
Alltså kommer vi att ha hög arbetslöshet även i fortsättningen
Danne
Du tänker själv därför är din blogg bra.
Det du sa var mycket bra, jag vill bara säga att det inte är alliansens fel att vi har en stor arbetslöshet det är våra felaktiga ekonomiteorier som har skapat den nuvarande krisen.
Både sossar och moderater tror på konstiga ekonomimodeller.
"Eller finns det en teori som säger att pengar från Riksbanken är smittade med en inflationsbacill?"
Politikerna har smittats av lobbyisternas propaganda.
Jag tror att politikerna verkligen tror att det finns en inflationsbacill.
SVD:s Cervenka är en smittkälla.
Varför övergav sossarna stimulanspolitiken?
Dom var för keynes, Keynes modell lyckades med att stimulera ekonomin men han misslyckades med att hålla lönerna nere på en rimlig nivå det skapande kostnadsinflation för företagen och det ledde till KPI inflation.
Sossarnas gamla stimulanspolitik och alliansens arbetslinje skulle vara rätt politik nu.
USA där trycker FED pengar tills arbetslösheten är nere på normala nivåer, vår riksbank kan göra samma sak och även rädda statens ekonomi.
Med deflation som vi har nu så kan man undra varför dom inte stimulerar ekonomin, smittade av inflationsbaciller?
Bernake hade studerat 30 talsdepressionen
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/odesdokumenten-fran-finanskraschen_3298450.svd?sidan=1
Magdalena Andersson och Borg har nog inte läst så mycket om den krisen misstänker jag.
Krisen kan lösas med en ökning av penningmängden och en hård arbetslinje så lönerna inte ökar.
Mer pengar kan efterfråga mer arbetskraft med samma löner.
ekvis
Angående kostnadsuppskattningen per jobb genom arbetsgivareavgiftsänkningar så negligerar man följande effekter:
1. Man struntar i att miljardsänkningar av arbetsgivaravgifter gör att arbetsgivarnas möjligheter att anställa icke-ungdomar ökar. För att öka kapaciteten på en MAX-restaurang krävs det t.ex. att man inte bara anställer fler ungdomar utan man måste även köpa in fler råvaror, maskiner, ökat underhåll, overheadkostnader i form av personalhantering etc.
2. Man struntar i att vi har haft den svåraste eknomiska kris sedan den stora depressionen och att detta kan anses slå särskilt mot grupper med svag anknytning till arbetsmarknaden som ungdomar och nyligen ankomna invandrare.
Att detta inte tas upp av nationalekonomer utan man låter siffror som dessa tuggas om och om i media får mig att verkligen undra vad fan ni sysslar med. Jag som amatör fattar att det är helt missvisande siffror.
Är inte arbetskraftsinvandring en av orsakerna till den ökande arbetslösheten?
Det skapas jobb som är bra för Sverige. Men dessa borde i stor utsträckning kunnat utföras av arbetslösa. Vi kan inte ha invandring med arbetsplikt parallellt med invandring utan arbetsplikt.
Krisen i Europa och i Sverige är skapad av en felaktig inflationsteori.
Pengar = inflation.
Det är dumheter men det har spridit sig i den ekonomiska debatten.
När ekonomin fungerar bra så kan en ökning av pengarna ge en överhettning och löneökningar, löneökningar leder till kostnadsinflation i företagen och dom tvingas att öka priserna, vi får KPI inflation.
Med fri lönebildning och en arbetslöshet som ligger på NAIRU så ger mer pengar bara löneökningar som ger oss inflation.
Detta samband förenklas sen till pengar = inflation.
I goda tider så leder ofta en ökning av pengarna till inflation.
När vi har en riktig kris i ekonomin som nu med hög arbetslöshet så kommer mer pengar inte att öka lönerna, den fria lönebildningen är stoppad av arbetslösheten, då kan vi trycka pengar utan att få inflation.
FED gjorde QE utan att vi fick inflation nu kan även staterna räddas med lite riksbankspengar.
KPI inflation det är främst varuprisökningar, när vi har en kris som nu så kan inte företagen öka priserna för konkurrensen begränsar prissättningen, med noll löneökningar så får företagen ingen ökad kostnad och då kan dom helt enkelt inte öka priserna.
Vi kan helt enkelt inte få inflation av en liten stimulans av riksbankspengar nu.
Vi kan trycka så mycket pengar att arbetslösheten minskar till normal nivå men inte mer.
Krisen kan lösas med lite nytillverkade riksbankspengar.
Mer pengar kan efterfråga mer arbetskraft till samma löner.
Pengar = inflation.
Denna felaktiga föreställning sprids av särintressen och av personer som inte kan tänka själva utan lyssnar på propagandan som särintressena sprider.
Den österrikiska teorin är delvis totalt felaktig.
Guldförsäljarna använder Pengar = inflation som ett försäljningsargument.
Bankerna är även med och sprider felaktigheten dom vill inte att riksbanken räddar staten dom vill att staten bara ska kunna få låna deras pengar (pengar som dom lånade av riksbanken)
Kapitalägare vill maximera sitt kapital och då vill dom inte att mer pengar trycks och då sprider dom medvetet ut att mer pengar ger hyperinflation.
Det mesta som skris är påhittat för att gynna den som skrev det.
Journalister klarar inte av att stå emot trycket av särintressenas propaganda.
Mer pengar förstör inte värdet i era pengar det är bara en förutfattad teori.
Med samma löner så ökar inte KPI även om vi ökar penningmängden, värdet i pengarna består.
Med löneökningar utan en ökning av penningmängden så blir det inflation och värdet i era pengar minskar.
Slutsats det är löneökningarna som förstör värdet i era pengar inte en penningökning.
Folk har blivit matade med att pengar = inflation så dumheten har blivit till en sanning.
Den sjuka inflationsteorin har förhindrat en lösning av krisen.
Arbetslösheten kan bara minska om bankerna börjar låna ut till företagsinvesteringar, staten lånar av bankerna till infrastruktursatsningar, det skulle göra att bankerna lånar upp mer pengar av riksbanken och mer pengar cirkulerar i ekonomin, det är faktiskt en ren sedelpress.
Alternativet är att riksbanken på egen hand trycker pengar och för ut pengarna i cirkulation.
Vi är farligt nära en stor nedgång i ekonomin, bankrediterna till företagen är ganska så konstanta och krediterna går mest till uppblåsta bostadspriser.
Vid en bostadskrasch så kommer det en credit crunch in i vår ekonomi, penningmängden kommer att krympa med förödande resultat.
Penningmängden ökar med bankernas kreditgivning och dra bankerna in krediter så minskar penningmängden.
The great depression orsakades av en stor kreditgivning som gav en börsspekulation och när bubblan sprack så fick vi bankonkurser och en credit crunch som fördjupade krisen till en ren depression.
Då fans det ingen lender of last resort, nu finns det ingen lender of last resort med moderater eller sossar vid makten.
Politikerna har sagt att vi inte ska trycka pengar.
Vi kommer att upprepa alla fel som begicks i the great depression i denna krisen också.
Ska vi upprepa världskriget också?
Sverige har ett konjunkturellt och ett strukturellt problem med arbetslösheten. Det konjunkturella kan lösas med expansiv penning och finanspolitik som måste avvägas mot exportökningen.
Det strukturella problemet innebär att omvandlingen inom näringslivet där folk alltid blir arbetslösa inte går till på samma sätt som tidigare. Nu måste de arbetslösa söka arbete under en mycket längre tid vilket medför att kön till lediga arbeten växer, vilket registreras som högre strukturell arbetslöshet. Detta gäller särskilt enkla typer av jobb som det inte längre finns så många av. Då drabbas speciellt ungdomar som inte har utbildning för annat än detta fåtal enkla jobb. Men även äldre som blivit arbetslösa har nu större svårigheter än tidigare genom att deras kompetens blivit obsolet i större utsträckning.
Om vi tänker oss att arbetsmarknadsåtgärder kunde göra alla dessa personer någorlunda anställningsbara fordras det en ökning av antalet arbetsgivare som vill anställa dem. Frågan är om det räcker med en generellt ökad hushållsefterfrågan för att åstadkomma detta. Finns det någon forskning på området?
/DNg
Danne Nordling har du läst rapporterna som uppskattar "kostnaden" per jobb? Det är inte forskning, det är propaganda.
Skicka en kommentar
<< Home