Arbetsmarknadens matchning fungerar bra utom för utrikesfödda
Matchningen mellan jobb och arbetslösa har inte blivit beaktansvärt sämre 2005-13 för inrikesfödda. För utrikesfödda, som redan har mycket högre arbetslöshet, skedde dock en stark försämring 2009 och därefter enligt forskningskommissionen S.
Debatten om arbetslösheten har handlat en hel del om hur man ska kunna para ihop de arbetslösa med de lediga jobb som hela tiden kommer ut på arbetsmarknaden. När de nya jobben blir fler vid en konjunkturuppgång ska arbetslösheten sjunka och tvärtom. Det borde ske längs samma kurva om arbetsmarknadens funktionssätt inte förändras. Denna kurva kallas Beveridgekurvan efter en brittisk ekonom. Om kurvan vid t ex en ökning av antalet lediga platser (vakanstalet) går uppåt längre åt höger visar detta att arbetslösheten nu är högre vid varje nivå för vakanstalet. Det betyder att de arbetslösa passar sämre ihop med de lediga jobb som finns - arbetsmarknaden fungerar sämre.Man säger också att matchningen mellan vakanser och arbetssökande blivit sämre.
För några år sedan trodde finansminister Anders Borg att regeringens arbetsmarknadsreformer skulle ha fått Beveridgekurvan av skifta inåt.. Så blev inte fallet. I t ex professor Mårten Palmes forskningsrapport (pdf) som beställdes av Stefan Löfven framgår att Beveridgekurvan skiftat utåt. Löfven brukar använda en något gammal uppgift från Svenskt Näringsliv för att illustrera den dåliga matchningen där det sägs att en fjärdedel av alla rekryteringsförsök (nya lediga platser) misslyckas genom att man inte hittar någon lämplig person.
I kvällens partiledardebatt i Agenda anförde Löfven detta argument ännu en gång. Statsminister Fredrik Reinfeldt svarade med ett resonemang om att folk som tidigare förtidspensionerades nu istället söker arbete men att de befinner sig långt från arbetsmarknaden. Underförstått var alltså att den sämre matchningen är en följd av att personer med vissa sjukdomskriterier men med arbetsförmåga får vänta länge på att hitta lämpligt jobb.
Men denna bild av matchningen stämmer inte riktigt. Mårten Palmes forskargrupp har tittat närmare på matchningen och delat upp de arbetssökande i inrikesfödda (blå linje nedan) och utrikesfödda (lila linje) i två Beveridgekurvor. Matchningen för inrikesfödda fungerar för det första mycket bättre än för utrikesfödda - kurvorna för upp- och nergångar ligger nära varandra.
För det andra har matchningen för inrikesfödda förbättrats allmer efter första kvartalet 2012 - kurvan skiftar inåt åt vänster. Det är t o m så att när eurokrisen minskade atalet lediga platser låg arbetslösheten först konstant för att faktiskt minska kvartal 2 2013. Regeringens satsningar på alltmer intensiv arbetsförmedling bar alltså frukt.
För utrikesfödda är situationen emellertid mycket sämre.Efter tredje kvartalet 2009 (med lägst vakanstal) följde en period med fler lediga platser men trots det en ökning avarbetslösheten med ytterligare en procentenhet. Andra kvartalet 2013 hade dessutom den lilla förbättringen vid kv 3 -12 förlorats. Den stora förändringen mot tidigare skedde dock andra och tredje kvartalen 2009 då arbetslösheten bland utrikesfödda ökade med ca 3 procentenheter. Åren 2009-10 hände något för de utrikesfödda som i Beveridgekurvan indikeras som en kraftigt sämre matchning.
Under hela perioden 2005-2013 låg arbetslösheten för utrikesfödda 6-10 procent högre ön för irikesfödda. Eftersom antalet utrikesfödda samtidigt har ökat kraftigt förefaller det sannolikt att den sämre "matchningen" snarare är en följd av ett större utbud av utrikesfödda arbetssökande än av mer normala rörelser upp och ner längs Beveridgekurvan.
Kritiken mot den sämre matchningen verkar därför i själva verket vara en implicit kritik mot invandringspolitiken.
Tidigare om Mårten Palmes rapport 5/3-14
Läs även andra bloggares åsikter om arbetsmarknad, arbetslöshet, matchning, invandring, utrikesfödda, lediga platser, Löfven, ekonomi, nya jobb, politik på intressant.se
Etiketter: nya jobb
7 Comments:
Klart att ICKE Svenskspråkiga, har högre arbetslöshet då industrijobb typ Scania, 'att var 8:e minut skruva fast bromscylinder', dag ut o dag in, försvinner.
NYA jobben är ju att sitta i telefon o nasa teleabbonemang, försäkringar, kassan på ICA . . . o sånt.
Det kan ju vara lite klurigt för en 'flykting' att hoppa in o prata Svenska på direkten.
Bromscylindern har inga sådana krav.
ARBETSkraftsinvandrare har ju redan jobb vid invandringen, typ finnarna på Scania - Volvo på 60-talet.
Tar det 7-år för en flykting att få jobb o dom är 20-tusen varje år så blir dom ju 140-tusen som går utan jobb, typ 2% av 'I arbetskraften, men säg att dom är 30-år 'i arbetskraften, = 600-tusen flyktingar i arbetsför ålder, i Sverige, varav 140-tusen konstant arbetslösa blir 25 - 30% det, AV flyktingarna.
Så att en invandrare, spec. flykting har stor arbetslöshet är ju inget annat än att förvänta,såvida vi inte ska börja handgräva diken o avverka skog med motorsåg o ge dessa 'vitafingrar' o förtidspension i stället.
Hela den häringa grejsen, ger väl SD lite 'vatten på kvarnen'.
I en annan del av världen sitter det fullt med telefonoperatörer och hjälper färdtjänsten sköta transporterna i Sverige.
Inga 7 års utbildning i Svenska där!
En Win Win situation om det inte var för alla som tagit sig hit utan den viljan eller möjligheten att försörja sig!
Jo Optti:
Man kan fundera varför inte Svenska företagen utbildar utlänningarna som finns i Sverige, utan väljer att utbilda dom "I en annan del av världen".
Men det finns väl tillräckligt med Svenstalande studenter som dessutom jobbar timmar.
Jag funderar vilket parti vi skall stödja som ogillar SD's överdrivna nationalistiska och isolationistiska politik men som samtidigt inser att MP naiva politik som bestämmer vad som ryms i åsiktskorridoren saknar kontakt med verkligheten?
/Eskil
Nils Lindholm, att svenska företag inte utbildar utrikesfödda för uppgifter som utrikesfödda i utlandet kan sköta beror sannolikt på att urvalet är olika vilket i kombination med att utrikesfödda i Sverige måste betalas med svenska löner. Lönenivåerna har betydelse vilket visades på ett seminarium hos SN på måndagsförmiddagen. LOs ekonom Agneta Berge försökte dock göra gällande att företagen kunde höja priserna om lägstalönerna skulle höjas.
Att en del av de utrikesfödda har speciella problem som ger utslag på makroplanet vid en snabb ökning av antalet borde inte vara svårt att förstå. Det är naturligt att dessa problem uppträder som försämrad matchning och ökad arbetslöshet. Men jag har bara sett början till en analys av detta i Mårten Palmes rapport. Alla andra hoppar helt enkelt över denna aspekt för att frågan är alltför känslig.
Detta ger utrymme för Löfven att kritisera regeringen. Frågan är om han förstår de egentliga orsakerna eller om han cyniskt ändå utnyttjar en argumentation som görs möjlig av den konformistiska uppfattningen om vad man inte får säga. Reinfeldt verkar för evigt bränd av sitt uttryck "etniska svenskar mitt i livet" och det utnyttjar Löfven utan protester från något håll.
/DNg
Danne N
Du tror att landstingen som lägger ut denna typ av jobb gör en kalkyl som enbart är en optimering av deras kostnader.
Vad kallar en nationalekonom en sådan kalkyl? Suboptimering?
Men vi har ett dilemma här-vi har en stor budget för bistånd. Denna typ av upphandling ligger rätt i den budgeten-jag misstänker visst bidrag från biståndet!
"Detta ger utrymme för Löfven att kritisera regeringen. Frågan är om han förstår de egentliga orsakerna eller om han cyniskt ändå utnyttjar en argumentation som görs möjlig av den konformistiska uppfattningen om vad man inte får säga."
Vad trodde du? :^D
Skicka en kommentar
<< Home