Adopterade från utlandet tjänar 14 procent mindre än svenskfödda

Det gick dåligt för adopterade från utlandet - speciellt för männen. De tjänar 18 procent mindre än svenskfödda från utbildningsmässigt jämförbara familjer. Kvinnorna tjänar 9 procent mindre. Utbildningsnivån i familjen där man vuxit upp är inte så avgörande som man trott.

I P1:s nyhetsprogram "Dagens Eko" rapporterades nu under eftermiddagen 24/2 om en undersökning från SCB som sades utvisa att det hade gått bra för utlandsfödda adopterade från 1970-talet. Detta inslag finns inte på Ekots hemsida. Där finns istället ett inslag från P3 som saknar faktaredovisning men som tydligt vinklar nyheten som att det gått dåligt för de utlandsadopterade.

Ekot i P1 redovisar SCB:s inkomstuppgifter som visar att de utlandsadopterade har lägre inkomster än infödda svenskar. Men en person från SCB (Anna-Karin Nylin) får uttala sig och hävda att det "ändå gått genereltt sett bra". Man får intrycket att det egentligen inte finns andra skillnader än litet sämre utbildning men ingen större frekvens av a-kassa, sjukpenning eller sjukersättning.

Vad är då sanningen? Från SCB:s pressmeddelande kan vi räkna ut att differensen mellan adopterade och infödda män är 18 procents lägre medianinkomst (291 000 mot 354 000 kr/år). För kvinnorna är inkomsten 9 procent lägre (246' mot 269'). En modest slutsats är väl att det gått ganska dåligt åtminstone för män som adopterades på 1970-talet? Den relativa löneskillnaden är dubbelt så stor för männen som för kvinnorna. Adopterade kvinnor har dessutom 31 procent lägre inkomst än inrikesfödda män. Det verkar allmänt som att adopterade har ca 14 procent lägre inkomster än jämförbara svenskfödda.

Av SCB:s pressmeddelande framgår också slutsatsen: "En annan orsak till inkomstskillnaderna är att adopterade i högre utsträckning har inkomster i form av sjukersättning, arbetsmarknadsersättningar och sjukpenning." Anmärkningsvärt är att Anna-Karin Nylin också anges som kontaktperson på pressmeddelandet. Hon har tydligen alltför reservationslöst fått sätta sin prägel på hur Ekots inslag ska mottas. Det är inte ägnat att skapa förtroende för Ekots nyhetsrapportering. Nog borde någon kritisk fråga ha kunnat ställas till SCB:s representant.

Undersökningen är korrigerad så att föräldrarnas utbildningsnivå i båda grupperna har samma struktur. Ändå har bara 21 procent av de utlandsadopterade männen en lång eftergymnasial utbildning mot 36 procent för de svenskfödda. För kvinnorna är det istället 36 procent för de adopterade kvinnorna mot 49 procent för de svenskfödda kvinnorna. Den relativa skillnaden är ett underskott på 42 procent för männen mot 27 procent för kvinnorna.

Rent siffermässigt har alltså de adopterade männen 42 procent mindre eftergymnasial utbildning med "bara" 18 procent sämre inkomst (42/18=2.3). De adopterade kvinnorna har 27 procent mindre utbildning men 9 procent sämre inkomst (29/9=3,0). Det förefaller alltså som om de adopterade kvinnorna i större utsträckning kunnat kompensera den sämre utbildningen i form av mindre lönedifferens än vad de adopterade männen lyckats med.

De adopterade männen har alltså jämfört med kvinnorna relativt lägre lön, absolut lägre utbildning och sämre förmåga att kompensera den sämre utbildningen med högre lön. Detta borde vara något att fundera över istället för slutsatsen att det generellt gått bra.

Vad är orsakerna till att det gick dåligt för adopterade män? Har någon en hypotes? En liten antydan fick vi från en adopterad man som uttalade sig i P3. Han nämnde något med svårigheterna att skapa sig en identitet och att det fanns svårigheter med den svenska könsrollen. Ingen bad honom utveckla detta uppslag.

En annan hypotes skulle kunna vara att benägenheten för de utländska familjerna att adoptera bort sina pojkar respektive flickor skiljer sig. Ett ytterlighetsfall vore att högutbildade familjer adopterade bort sina flickor medan lågutbildade adopterade bort sina pojkar. Jag har inte sett om SCB korrigerat för sådana skillnader om det ens är möjligt. Den korrigering som nämns är för utbildningsnivån i de svenska familjerna.

Kan det vara så att benägenheten att adoptera bort sina barn generellt är kopplad till föräldrarnas utbildningsnivå? Det skulle kunna förklara att adopterade generellt inte uppnår samma utbildningsnivå som svenskfödda trots att adoptivföräldrarna har samma utbildningsnivå som motsvarande svenskar. En sådan förklaring skulle dock ifrågasätta den axiomatiska uppfattningen att det är föräldrarnas utbildningsnivå under uppväxten som bestämmer barnens utbildningsresultat med smärre stokastiska variationer.

Har SCB:s undersökning i själva verket bidragit till att vi måste arbeta med hypoteser om att föräldrarnas utbildningsnivå inte är så avgörande för barnens framgångar som vi hittills fått höra?

Läs även andra bloggares åsikter om adoptioner, utlandsadopterade, utbildning, inkomst, utlandsfödda, svenskfödda, samhälle, SCB, politik på intressant.se