Ny teknik kommer att öka Fas 3
Analogin med att maskinerna under den tidiga industrialismen både slog ut och skapade nya jobb håller inte för dagens utveckling. Sannolikt kan 15 procent av befolkningen enbart ta enkla jobb. Men löneutjämningen slår ut just dessa jobb och därför ökar den strukturella arbetslösheten.
Debatten om att ny teknik och datorer kommer att slå ut hälften av alla jobb inom tjugo år är intressant på flera sätt. Det ligger något av sensationsmakeri över de drastiska slutsatser som framförs.Frågan är huruvida det finns tillräckligt sakligt stöd för påståendena.
Men även om teknikens effekter överdrivs finns det anledning att diskutera dessa tendensers effekter på arbetsmarknaden. Standardargumentet är analogin till hur den nya tekniken inverkade under industrialismens barndom. Gamla lågproduktiva jobb - paradexemplet är handvävning - slogs ut av automatiska vävstolar som genom sin volym tillsammans med annan industrialisering sög upp de gamla handvävarna i nya typer av jobb
.
Ökar Fas 3? |
Idag befinner vi oss emellertid i en helt annan sorts av samhälle där de nya typerna av jobb är komplicerade och mentalt mycket krävande. Därför misstänker jag att analogin haltar betänkligt.Jag har nyligen deltagit i en liten debatt om automatiseringen av snabbköpskassorna som nu pågår med s k självskanning av varupriserna. Liknande tendenser finns säkerligen på andra områden av samma typ. Men det finns också tendenser där jobb som betraktats som mer avancerade slås ut av maskinsystem (bokföring, journalistjobb etc).
Det är främst för de enkla jobben som analogin med industrialismens barndom brister. För mer än hundra år sedan fanns det enkla jobb som ersattes med maskiner. Ett typiskt exempel, som åberopats i debatten, är de s k lyktgubbarna som tände gaslyktorna i städerna när det började skymma. Dessa personers jobb slogs ut av de elektriska gatlyktorna. Personalkategorin bestod av outbildade människor som inte kunde få något mer avancerat jobb. Men med utbildningsreformerna under senare halvan av förra seklet kunde många av dem som tidigare fick nöja sig med enkla jobb få jobb som t ex bokförare. De som inte klarade en utbildning efter folkskolan kunde ändå få jobb som hantverkare eller på andra håll inom service-sektorn och inom industrin.
I Sverige har de fackliga organisationerna sedan årtionden drivit en långtgående låglönepolitik som redan slagit ut enkla jobb som ersatts med billigare maskiner. Och tendensen fortsätter på andra områden som jag nämnde ovan. Det blir därför "brist" på enkla jobb. Det kan tyckas vara ett vällovligt framsteg där den alltmer välutbildade arbetskraften kan sysselsättas i mer kvalificerade jobb med högre löner. Vi borde därför se hur köerna till de enkla jobben blir allt kortare. Men istället blir köerna till de fåtaliga enkla jobben allt längre. Det tar sig uttryck i att arbetslöshetstidens längd ökar och fler registreras som långtidsarbetslösa. De som inte hittar något jobb trots en sökprocess på tre, fyra år hamnar till slut i Fas 3 (sysselsättningsfasen). Där får arbetsgivarna betalt för att anordna jobbliknande terapiverksamheter som i princip inte får konkurrera med jobb på den reguljära arbetsmarknaden.
Det finns två grundfel i analogin med den tidiga industrialismen: 1) En icke obetydlig del (ca 15%) av befolkningen klarar inte mer intellektuellt avancerade jobb (bart jan-11). 2) Den sedan länge dominerande dogmen om "ökad jämlikhet" (egalitär löneutjämning) slår ut de enkla jobb som en del av befolkningen måste ha om de ska kunna jobba. Eftersom man inte inser dessa två misstag i tänkandet kring den nya maskinåldern kommer antalet personer i Fas 3 att ständigt öka.
Läs även andra bloggares åsikter om maskinåldern, nya jobb, utslagning, IQ, arbetsmarknad, rationalisering, arbetslöshet, fas 3, löneutjämning, enkla jobb, ekonomi, politik på intressant.se
Etiketter: nationalekonomi
7 Comments:
Det är väl snarare så att de enkla jobben tas över av folk i arbetsmarknadspolitiska åtgärder ex fas3. Elevassistenter kickas och ersätts med fas3are i klassmorfarprogram, sjukvårdbiträden ersätts av praktikanter från AF, skojsröjare ersätts med fas3are etc etc
Reglerna säger att de i Fas 3 inte får utföra produktiva arbeten som skulle slå ut reguljära anställningar. Men det finns en tendens att töja på reglerna. Likaså finns möjligheten att utnyttja tidsbegränsade arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att få en stor del av lönekostnaden betald av staten för personer som står långt från arbetsmarknaden.
Framtidens utmaning blir att hitta ett system med åtgärder som formellt inte är permanenta men som i praktiken utgör en tillsvidaresubvention av lönekostnaderna för svåranställda som måste ha "enkla jobb". Detta måste göras utan att redan etablerade företag går under. Därför kan det bli dyrt om subventionerna också ska ges till etablerade som egentligen inte behöver dem.
Att slå ut enkla jobb kan alltså både leda till förlorade skatteintäkter och till att skattebetalarna helt eller delvis ska försörja allt fler.
/DNg
Det värsta fenomenet när det gäller illojal konkurrens är de så kallade sociala företagen som i stort sett alla politiker från höger till vänster ser som en lönsning på problemet men som i stället riskerar att tränga undan 1000tals arbetstillfällen i småföretag som i dag inte har subvention i form av gratis arbetskraft. http://fasan2.bloggo.nu/SMAFORETAGARE-VAKNA/
@Danne Nordling
Varför inte ta en mycket lättare, billigare och framför allt mindre totalitär lösning och införa Medborgarlönssystem, mao. helt frikoppla rätten att leva från den rätt absurda konstruktionen lönearbete?
Med ökande automatisering minskar ju ändå skatteunderlaget till att passera den gräns där det befintliga underlaget inte kan uppehålla staten utan måste reformeras till att beskatta andra områden istället. Då är det väl samtidigt lika bra att passa på att skrota samtliga människorättsvidriga "arbetsmarknadsåtgärder" i samma veva och se till att samtliga medborgare har en medborgarlön som de kan leva på över tiden utan de hälsorisker som dagens oskäligt låga ersättningar från "välfärdssystemen" faktiskt innebär.
Då faller dessutom behovet av subventioner till företag bort och människor som inte nöjer sig med den grundstandard som medborgarlönen skulle medge kan söka sig till lönearbeten eller egen vinstdrivande verksamhet för att komplettera sina önskemål genom ökade inkomster.
Alternativet att fortsätta i konventionella politiska tankemönster lämnar bara mig med en obehaglig föraning om total samhällskollaps inom 15-20 år med början i växande demonstrationer och proteströrelser mot de ökande socioekonomiska klyftorna inom 5-10 år.
Hej.
Utöver Fas3 finns sådant som lönebidragsanställning och Offentligt Skyddat Arbete samt Samhall, mfl. I praktiken arbetar du på riktigt på din arbetsplats, och utför samma uppgifter som dina ordinarie kollegor, men med kraftigt reducerad lön, och utan Las, utan rätt att löneförhandla, med flera undantag.
För er som tycker att lönerna skall sänkas på enkla jobb: vet ni överhuvudtaget vad man tjänar i låglöneyrken idag? Jag har 12k efter skatt en bra månad, vid heltidsarbete. Hur mycket lägre lön tycker du att jag är värd?
Kamratliga hälsningar,
Rikard, gymnasielärare med PTSD (tidigare kallat stridspsykos), fn. anställd av JobbMalmö under OSA
Erik.
Att ge 7-tusen till 8-miljoner blir 672 miljarder.
Arb.g.avg. är 526 alt 362 -miljarder, 32 resp 22%, löneskattedelen =10% går ju till . . tja SJ-rälsen eller nått som vi inte kan ta bort utan konsekvenser.
DU måste alltså springa runt till varje sjukskriven, arbetslös o pensionär o förklara varför dom tappar typ 4-tusen kontant i månaden.
Så medborgarlön till alla kan bli lite kostsamt.
Sen på det då 1-miljon i ökad flyktinginvandring sen ryktet gått =84-miljarder till.
Lägg märke till att 7-tusen kan vara runt sossbidraget inkl. hyra o extrastöd.
Att införa medborgarbidrag inom några år blir otroligt dyrt även om man håller det på en låg nivå, säg åttatusen per månad för alla. Det leder därtill till att det vita arbetsutbudet minskar.
På lång sikt när automatiseringen leder till mycket högre produktivitet är min bedömning att arbetstiden sjunker. Det ökar behovet av arbetskraft i tjänstesektorn och i den offentliga sektorn. En stor del av sysselsättningsproblemen kan alltså lösas den vägen. Men det strukturella problemet som jag tog upp i huvudartikeln kommer antagligen att förvärras.
Att lönen blir låg i den (skatte)subventionerade arbetssektorn är naturligt om det inte finns produktiva arbeten för personer som anses lågproduktiva. Medborgarbidrag skulle ge en ännu lägre ersättning (som dock skulle kunna drygas ut med svartjobb av olika slag).
/DNg
Skicka en kommentar
<< Home