1 procent fler i arbete ger 10 mdr åt staten

En miljon personer i aktiv ålder jobbar inte. Det motsvarar 20 procent av de sysselsatta. Varje procentenhet som börjar arbeta förbättrar offentliga sektorns finanser med drygt 10 miljarder kr. Förbättrad arbetsvilja är flera gånger effektivare än en ny "vårdskatt".

En person som är arbetslös får ett skattefinansierat bidrag och betalar inte skatt på den del av inkomsten som inte täcks av a-kassan. Dessutom betalas inte in arbetsgivaravgifter på 32,4 procnt. Den som är sjukskriven får ett större bidrag och ger en ännu större förbättring för staten vid återgång till arbete. Vi kan räkna med att en person som återgår i arbete ger en förbättring med i runda tal 250 000 kr per år.

För 2005 förutses sysselsättningen bli 4,35 miljoner personer. Om en procent fler börjar arbeta (43 500 pers) blir vinsten för staten drygt 10,8 mdr kr.

En "vårdskatt" utformad på det sätt som angavs i gårdagens kommentar (5 procentenheter höjd statsskatt för alla över 313 000 i årsinkomst) skulle ge drygt 12 miljarder kr. Det betyder att drygt en procentenhet fler i arbete skulle ge samma resultat.

Alltså skulle en förbättring av arbetsdeltagandet med omkring en tjugondel av de frånvarande ge lika mycket som en tänkbar vårdskatt. Rimligtvis borde det gå att åstadkomma långt större förbättringar av arbetsviljan än så.

Den fråga som nu borde ställas är varför regeringen inte längre talar om förbättrad sysselsättning utan om skattehöjningar. Så sent som i höstas pekade dåvarande finansministern Bosse Ringholm på fler i arbete som lösningen på finansieringen av den framtida (ökade) välfärdsservicen.