Borg stöder ECB

ECB lanserar ett nödvändigt program. Sverige har inte bedrivit en procyklisk politik. Taket i a-kassan ska inte höjas och värnskatten ska inte tas bort. Detta är några ståndpunkter som Anders Borg uttryckte i Ekots intervju.

Ämnet för dagens diskussion i Ekots lördagsintervju 8/9-12 var den aviserade expansiva finanspolitiken. Finansminister Anders Borg intervjuades av Staffan Sonning. Som bekant har finansdepartementet gjort en ganska optimistisk prognos för Sveriges ekonomiska utveckling. Utifrån denna anser sig Borg kunna göra utgiftssatsningar utan ytterligare finansiering på 23 mdr kr 2013. Finanspolitiken blir då litet mindre restriktiv än vad den hade blivit annars. Med en mera modest prognos kan man kanske säga att den blir expansiv.

Intervjun började med ECB-programmet. och huruvida detta var tillräckligt för att lösa krisen i Europa. Draghis program (OMT) var en förutsättning men konkurrenskraften måste förbättras, sa Borg. ECB upprätthåller penningpolitikens normala funktionssätt. Om banksystemet inte fungerar kan vi få deflation enligt Borg. Tysklands kritik var sålunda obefogad. ECB har inte överträtt sitt kompetensområde. Spanien måste ta tag i sina banker, sa Borg. Han trodde på något stöd så småningom - även regionerna behöver stöd. [Någon klarhet i skillnaden mellan bankstödet på 100 mdr € och ytterligare stöd fick vi inte.]

Stödet kan avbrytas, hur trovärdigt är det, frågade Sonning. Det är främst Grekland det är fråga om. IMF kommer kanske att vägra gå längre i höst. EU-länderna måste bestämma sig och grekerna måste bestämma sig för om de ska lämna euron. Det är fråga om 6, 9 12 månader. Om världsekonomin tar fart kan det dock lösa sig. Grekland har minskat utgifrena med 17 procent av BNP (?) sa Sonning. Borg trodde att betydande delar av programmet inte hade genomförts. Myndigheterna genomför inte beslutade reformer. Den offentliga sektorns andel av BNP har inte sjunkit, påstod Borg.

I Sverige ville vi hålla krutet torrt när krisen började [spara på krutet menade han väl?]. Borg höll inte med om att han bedrivit en procyklisk politik. Man måste ha säkerhetsmarginaler. Det var fråga om 1 procent på 3 olika områden. Sverige är för litet för att påverka Europas ekonomi.

Satsningen på Ostkustbanan var robust olönsam sa Borg för några år sedan. Att bygga science-fiction-banor är fortfarande orealistiskt. Det är inte detta vi nu ska bygga utan något kring 200-250 km/t. Linköping-Norrköping är mest lönsam att bygga ut. Ett antal projekt ligger före Botniabanan. Vi har fördubblat infrastrukturinvesteringarna under regeringsperioden.

Arbetsrättsproblem med TCO diskuterades samt jobbpakten. Höjt tak i a-kassan. Nej, det ger 30 000 färre jobb. Så småningom kanske, men inte i dagens förhandlingar. Nytt jobbskatteavdrag behövs först. Sökaktiviteten går ner, fler dröjer kvar med högre a-kassa mm, förklarade borg. Folk reagerar på incitament.

Värnskatten vill Jan Björklund sänka. När? Vi har inte det som ett vallöfte, den tas inte bort. Vi är dock nära gränsen för alltför hög marginalskatt. Men han hänvisade till 500-600 000 kronors skattesänkning för bankdirektörer. Principiellt ansåg Borg att 55 procent var för högt och att värnskatten  skulle bort.

Det är för tidigt att säga huruvida Sverige skulle gå med i ett närmare banksamarbete inom EU. Vi måste få ställa högre krav på våra banker. Sveriges finansinspektion får övervaka de närmaste åren. Vi ska inte utesluta att Sverige går med i en bankunion, men det är inte aktuellt nu. Vi ska inte behöva betala för misskötta spanska banker.

Varför sänkt bolagsskatt. Det beror på den intensiva globaliseringen, enligt Borg. Skatten slår direkt mot investeringar. Vi måste också få stopp på räntesnurrorna. Stramare regler och sänkt skattesats. En kraftigare sänkning borde det bli som vi återkommer till. Bättre att sänka kapitalskatten? Finland och England sänker bolagsskatten. Vi får in 120 mdr kr. Vissa företag skatteplanerar kraftigt och kanske därför förordar kapitalskatten.

Ytskatt på bostäder ville Borg inte ha. Tekniska förenklingar är bra. Vi får in 15-20 mdr kr och den är nu accepterad. Men ekonomerna är ju för fastighetsskatt? När vi hjälpte letterna islänningarna och irländarna rekommenderade vi höjd fastighetsskatt. Men det var för att få in mycket mera skatter och det har Sverige inte behov av nu. Där var programmet slut.

Anders Borg har en förmåga att få undvikande besked att låta som fullständigt välgrundade och sakligt motiverade. Det krävs ingående utfrågningar för att utröna var han egentligen står eller få honom att säga emot sig själv. Det flagranta exemplet är naturligtvis järnvägsutbyggnaden. Han såg ut att kunna motivera valfläsk med lönsamhetskalkyler. Men även motiveringen för omsvängningen i finanspolitiken och andras kritik av den procykliska politiken klarade han sig ifrån.

Om det är så att FiD gjort en för optimistisk prognos inställer sig en intressant fråga. Att den är optimistisk visar andra prognosinstitut och nu senast ekonomistyrningsverket. Enligt konventionell teori ska säkerhetsmarginalerna vara till för att inte hamna på underskott. Men med en svag utveckling blir det underskott och då kommer Borgs politik att öka underskottet.

Det måste betyda att Borg är beredd att med öppna ögon bedriva stimulanspolitik på ett sätt som han ganska principiellt har avvisat tidigare (när Östros jagade honom för underskottspolitik). Detta vittnar om ett ekonomisk-teoretiskt nytt synsätt som borde ha klargjorts tydligare. Eller är det fråga om opportunism för att kunna presentera valfläsk? I så fall kanske också finansdepartementets prognos är betingad av närheten till valet 2014?

Andra bloggar om: Anders Borg, regeringen, ECB, ekonomi, politik på intressant.se