Sänk räntan nu!
Idag träffas Riksbankens direktion för att besluta om en eventuell förändring av styrräntan som nu ligger på 1,50 procent. Beslutet offentliggörs på torsdag förmiddag. Förtroendet för Riksbankens förmåga att föra en väl avpassad räntepolitik håller på att eroderas ungefär på samma sätt som skedde hösten 2008. Bara några dagar före Lehmans konkurs höjde Riksbanken räntan. Därefter sänktes räntan i oktober 2008 som ett led i en samfälld aktion av världens centralbanker (bart okt-08). Hade man själv fått bestämma hade den höga räntan förmodligen behållits under hela inledningen av finanskrisen.
Bedömarna idag menar att räntan kommer att sänkas till 1,00 procent till årsskiftet. Men det kommer inte att ske idag (DN) trots att prognosmakarna bedömer att inflationen 2013 kommer att ligga långt under inflationsmålet på 2 procent (med fast ränta som mäts med KPIF). Konjunkturinstitutet gör sålunda prognosen 1,3 procent för 2013 (bart). Nordea som kom med sin prognos igår (pdf) som säger 1,5 procents ökning av KPIF. Själv trodde Riksbanken i början på juli på en ökning med 1,7 procent (bart). Strax innan sade KI 1,5 procent i sin juniprognos.
Eftersom det tycks finnas fog för att inflationsbedömningarna för 2013 måste skruvas ner borde det medföra att det blir omöjligt för Riksbanken att hänvisa till den stigande inflationen när man inte vill sänka räntan. Misstanken att Riksbanken övergett inflationsmålet kommer då att stärkas. Kanske man sakligt sett kan förmoda att det är rädslan för bostadsprisernas ökning som istället är avgörande.
Dessvärre kan man inte utesluta att det inte är sakliga skäl som ligger bakom Riksbankens räntepolitik. Istället är det känslor och prestige som kan spela in. Majoriteten i direktionens ledamöter är helt enkelt irriterade på professor Lars E O Svensson som anför invecklade resonemang för att räntan borde sänkas och går ut offentligt med detta i termer av en onödig arbetslöshet på 40 000 personer. Dessutom kritiserar han den alltför låga utbildningsnivån hos räntehökarna (majoriteten) i direktionen. En sådan stropp ska sättas på plats är en naturlig svensk reaktion.
Igår visade inköpschefsindex för industrin en nedgång från 50,6 till 45,1 mellan juli och augusti. Det borde stämma ner räntehökarna en del. På torsdag kommer ECB sannolikt inte att kungöra att man tänker börja stödköpa krisländernas obligationer. Osäkerheten i Europa kommer att öka vilket både minskar konsumtion och investeringar. Det slår i nästa led mot Sveriges export. Inflationen i Sverige blir då lägre än vad prognosmakarna trott. Utan räntesänkning kommer dessutom kronan att stärkas igen och det håller priserna nere ytterligare.
Räntan borde idag sänkas med 0,5 procentenheter som en hel del prominenta bedömare i Dagens Industri förordat. Men det blir knappast något av med detta enligt min bedömning.
Läs även andra bloggares åsikter om riksbanken, räntan, styrränta, inflation, kronan, bopriser, inflationsmål, ekonomi, politik på intressant.se
Etiketter: nationalekonomi
8 Comments:
Ränteavdragen skulle bort och det skulle vara amorteringskrav på 30 år. Kontantinsats på minst 20%. Handlingsförlamade/inkompetenta politiker har skapat bostadsbubblan. Spelar sen inte så mycket roll om räntan är 1,5% eller 1,0% , det är inte hög ränta som är problemet med ekonomin (minns när den var 10%). Min gissning är att de sänker med 0,25% nu. Alliansen med Borg och Reinfeldt i spetsen framstår som helt initiativlös. Politikers ENDA intresse är att bli omvalda och skylla alla problem på andra.
Problemet med Lars E O Svenssons resonemang är att det inte finns något impiriskt samband mellan inflation och arbetslöshet.
På kort sikt är det dock möjligt att öka sysselsättningen. Men fackföreningarna kommer att begära högre löneökningar när avtalstiden är slut.
Full sysselsättning kräver att det är lönsamt att anställa den enskilda individen. Anställningsbeslut grundar sig på den ekonomiska kalkyleringen: Intäkter - Kostnader = Ägarnas vinstkrav.
Lars E O Svenssons resonemang bygger på att det är fullt tillräckligt att försäljningsintäkterna ökar för att efterfrågan på arbetskraft också ska öka. Men efterfrågan på arbetskraft beror på skillnaden mellan intäkter och kostnader.
Störst påverkan med en sänkt ränta blir väl att kronans styrka avtar.
Sen rullar väl resten in i takt med exportindustrins konkurrenskraft.
Ökat byggintresse utan att öka prisbilden-hur åstadkoms det?
Danne "Kanske man sakligt sett kan förmoda att det är rädslan för bostadsprisernas ökning som istället är avgörande"
Hur tänker riksbanken?
Prisuppgångar på bostäder är inte nyproduktion av varor och tjänster, Varför är det med i KPI?
Om konst tavlor stiger i pris ska vi då säga att det råder inflation?
Något är konstigt
nyproducerade varor och tjänster ska givetvis ingå i KPI.
Men varför finns priser som kopplas till befintliga varor med?
Hus och fastigheter tas med men inte begagnade bilar som även är en handelsvara.
Det är som jag ser det inte riksbankens uppgift att stoppa bubblor i fastighetsmarknaden, det är politikernas ansvar, exempelvis slopat ränteavdrag.
Är det brist på bostäder så stiger priserna, lösningen kan inte vara att öka räntan, lösningen måste vara att bygga fler bostäder.
KPI är ju konsumenternas kostnader och bostaden är del av dessa.
Denna blogg är tydlig: Räntan bör sänkts idag!
http://www.slopedcurve.com/roller/makro/entry/om_en_r%C3%A4ntes%C3%A4nkning_som_borde
"KPI är ju konsumenternas kostnader och bostaden är del av dessa."
"Komponentutforskare för Konsumentprisindex"
http://www.slopedcurve.com/roller/makro/category/Inflation&Priser
Där finns en knapp "Egnahem Nyttjande" under boende.
Det påverkar KPI väldigt mycket.
Patrik, en bra gissning med sänkning på 0,25 procent. Den förutsätter dock att RB tagit intryck av de senaste dagarnas dystra signaler. Det sägs att räntebeslutet är förankrat en vecka i förväg och då var utsikterna ljusare. Därför blir det sannolikt inte någon sänkning.
Per Olof, om det finns ett betingat empiriskt samband mellan ränta och arbetslöshet så räcker det för prof LEOS:s resonemang. Lägre ränta ökar konsumtionsbenägenheten genom att folk lånar till konsumtion direkt eller indirekt genom att investeringarna och bostadsbyggandet ökar. Dessutom försvagas valutan vilket gör exportvarorna billigare och då kan exportföretagen anställa fler. Importvarorna tenderar att stiga i pris och inhemska producenter kan konkurrera bättre.
Eftersom valutan i vårt fall har stärkts utan att detta har fått effekter på lönerna betyder en försvagning knappast extra löneökningar. Men på längre sikt är det en fråga om huruvida 40 000 färre arbetslösa skulle driva upp lönerna så att sysselsättningseffekten gick förlorad. Det är osannolikt eftersom det är en större bit än så kvar till Nairu-nivån för arbetslösheten.
Anonym 16:17, det dåliga byggintresset anses huvudsakligen bero på andra faktorer än prisnivån för färdiga bostäder. Därför anser RB antagligen att en högre ränta som håller tillbaka bostadsefterfrågan och därmed bostadspriserna inte skulle påverka byggandet så farligt. Tror vi det?
ekvteorin, bostadspriserna är i sig inte med i KPI, det är boendekostnaderna, där räntekostnaderna är en stor del, som ingår i KPI.
Vi får besked om räntan 9:30.
/DNg
Danne du har givetvis rätt.
men prisstegringarna på bostäder ökar hyran på lång sikt och då ökar boendekostnaden.
Prisuppgångar på villor ökar på lång sikt våra skulder och räntekostnader.
Ska räntan vara med?
Bor vi i hyreslägenheter så får räntan en liten påverkan, hyresvärden tar räntan.
Bor vi bostadsrätter (egna lån)så får räntan en stor påverkan.
Hypotetisk bor alla i hyresrätter eller i bostadsrätter så förändrar det inflationen när räntan är med utan att priserna i övrigt har förändrats.
Jag delar din åsikt om sänkt ränta under nuvarande situation, men jag föredrar stimulanser QE och rena överföringar av pengar från riksbanken till folket, krisen har gått så långt att det krävs mycket för att stoppa krisen.
Får tyskarna bestämma så får vi en ny 30 talsdepression.
ps du har säkert läst det "I Berlin blev Jens Weidmann snabbt Angela Merkels"
viktigaste rådgivare i ekonomiska frågor"
I Bundesbank sitter inflationsskräck och stram penningpolitik i väggarna, långt mer än i Europeiska Centralbanken som grundades med tyska centralbanken som förebild men under Mario Draghi har börjat kapa sina rötter och i dag låter Buba-chefen Jens Weidmann framstå som allt mer isolerad."
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/weidmann-star-upp-mot-ecbs-stodkop_7465150.svd
Skicka en kommentar
<< Home