"Riksbanken har avsiktligt hållit för hög ränta"
Den för höga räntan de senaste tre åren har medfört uppemot 75 000 personer extra i arbetslöshet, sa vice riksbankschefen i Ekots intervju. Han antydde att detta var avsiktligt för att hålla nere bostadspriserna. Arbetslösheten kan rimligtvis leda till regimskifte.
I Ekots lördagsintervju utfrågades vice riksbankschefen Lars E O Svensson av Tomas Ramberg. Arbetslösheten hade varit 1,5 procentenheter lägre om Riksbanken hade följt Svenssons rekommendationer från 2010, hävdade han själv. Inflationen, KPI, har varit 0,6 procentenheter för låg i förhållande till målet [2 %] sedan 1997.
Med högre inflation blir arbetslösheten lägre, förklarade Svensson, som betraktas som "ränteduva". Är den "för höga" räntan avsiktlig? Det har Svensson antytt. Men han angrips av två andra i Riksbankens direktion på DN Debatt idag (Jansson o Wickman-Parak). Svensson viker sig dok inte. Inflationen blir litet olika i genomsnitt beroende på utgångsår för jämförelseperioden. Man har missat en sjunkande boendekostnadstrend. De senaste åren har man avsiktligt missat inflationsmålet. På 15 års sikt är läget mera oklart. Men arbetslösheten har varit 0,8 procentenheter för hög under 15 år - ca 38 000 personer.
Svensson menade att man först måste fråga sig om bostadsprisernas utveckling är ett problem. Därefter huruvida penningpolitiken är medlet mot detta. Någon bolånebubbla föreligger inte enligt Riksbankens egna beräkningar. Om bostadspriserna ska sänkas med 10 procent med räntehöjningar kommer arbetslösheten att bli 3 procentenheter högre och BNP att sjunka lika mycket, hävdade Svensson. Jag fick intrycket att han menade att majoriteten i direktionen varit rädda för en för stark bostadsprisökning och därför avsiktligt hållit räntan för hög i relation till inflationsmålet. Men något sådant får naturligtvis en direktionsmedlem inte säga explicit.
Är Svensson stöddig? Protokollen visar på termer som "oemotsäglig logik" och liknande. Kanske jag varit litet tillspetsad, medgav Svensson. "Det får gärna vara fler professorer i direktionen" sa Svensson i en DN-intervju nyligen. Jag borde ha förstått att det skulle tolkas oförmånligt, menade Svensson. Tidigare riksbankschefen Urban Bäckström har menat att "Lasse Svensson tar heder och ära av sina kollegor". En misstolkning sa Svensson.
Den höga arbetslösheten på 7,8 procent är ett problem. Även om man räknar av 1-1,5 procentenheter pga räntepolitiken är den hög. Varför skulle den inte kunna bli lägre? Svensson menar att den skulle kunna gå ner till 5,5 procent på ett antal års sikt. FiD har sagt 5 och KI 5,8. Sänkt bolagsskatt påverkar i rätt riktning men osäkert hur mycket.
Högre inflationsmål, 3-4 procent? Det tyckte Svensson inte. Man kan inte komma ner under den långsiktigt hållbara arbetslösheten. Men man kan skjuta över inflationsmålet lika ofta som under så att man hamnar på 2 procent.
Har svenska folket fått ta ställning till tvåprocentsmålet. Lagen säger "prisstabilitet" och Riksbanken tolkar detta, sa Svensson. Riksdagen utvärderar dessutom årligen Riksbankens politik. Även EU har lagen i botten. Andra länder har en mera informell överenskommelse om målet.
Lönen diskuterades. Svensson var en gång emot att Milton Friedman fick Nobelpriset. Men idag har han ändrat sig och tycker att det var en bra utnämning.
Arbetslösheten diskuterades en hel del men vi fick ändå inte veta varför penningpolitiken inte skulle kunna få ner den till åtminstone 5,5 procent. Med lägre ränta skulle den ju bara sjunka från 7,8 till 6,3-6,8 procent. Är det finanspolitiken som ska svara för resterande 0,8-1,3 procentenheter? Eller är det vad som är möjligt att åstadkomma med mycket ambitiösa arbetsmarknadspolitiska åtgärder? Är finanspolitik och penningpolitik utbytbara när det gäller arbetslösheten?
Oron efter finanskrisen att Sverige skulle få något av en amerikansk bostadsprisbubbla har tydligen enligt en person som haft insyn medfört uppemot 75 000 för många arbetslösa. Om detta stämmer är det mycket allvarligt. Dessutom kan regeringen oförskyllt pekas ut som misslyckad. Det kan bli regimskifte 2014 på grund av Riksbanken. Nu borde en utredning tillsättas om vad som verkligen gäller. Alliansen ska väl inte behöva lida för vad räntehökarna i Riksbanken hållit på med?
Läs även andra bloggares åsikter om riksbanken, räntan, arbetslöshet, regeringen, val 2014, ekonomi, Lars E O Svensson, nationalekonomi, politik på intressant.se
Etiketter: arbetslöshet, nationalekonomi
posted by Danne Nordling @ 14:20
7 comments
7 Comments:
Attans, jag som hade hoppats Svensson skulle argumentera för End the Riksbank :)
Är det inte ett medvetet beslut att ha jämviktsarbetslösheten (NAIRU) på nuvarande nivåer i och med att man har ett bestämt inflationsmål?
Expressen är nog mer korrekt och trovärdig än denne teoretiker.
Det är skillnad på arbetskraftsreserven före 2006 och nu!
Antalet arbetade timmar är högre nu men samtidigt har antalet arbetslösa fyllts på med utförsäkrade och nyanlända.
http://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/ledare-regeringens-jobbfiasko-ar-en-myt/
Per, även om du skojar så kan man fråga sig vad Svensson har för uppfattning om den österrikiska skolan. Den speciella synpunkten att privata aktörer kan sköta centralbankens uppgifter, som White pläderar för, är förvisso intressant. Men finns det några stora fördelar med "End the Fed" och Riksbanken?
Karl, det är inte så lätt att ha en viss Nairu som resultatet av ett medvetet beslut. Regeringen skulle vilja sänka Nairu och åtgärderna för att strama åt a-kassan går i den riktningen. Men samtidigt vill man minska "utanförskapet" och då får man in arbetssökande som är halvsjuka, arbetshandikappade och egentligen förtidspensionerade (med de gamla kriterierna). Det höjer Nairu.
Den naiva uppfattningen att ökat arbetsutbud automatiskt skulle skapa nya jobb har nu visat sig vara felaktig. Lönerna har inte sjunkit. Med ett högre inflationsmål bedömer jag att effekten skulle bli lägre arbetslöshet om det förverkligades. Men inte ens nuvarande inflationsmål har förverkligats. Här borde Svensson klarare förklara hur han kan göra en kalkyl för att arbetslösheten med dagens inflationsmål skulle kunnat varit uppemot 75 000 personer lägre.
Anonym 13:42, Anna Dahlbergs ansats med hjälp av statistiska experter gäller delvis en annan fråga. Hon gör gällande att jobbpolitiken i stort har lyckats. Det är vad jag har försökt driva sedan länge. Men så länge journalisterna (främst i TV) ansluter sig till Socialdemokraternas utvärderingsmodell är det de enkla arbetslöshetssiffrorna som gäller. Att de har påverkats av att tidigare förtidspensioneringsmogna nu (förgäves) söker jobb eller av att vi befinner oss i en lågkonjunktur orsakad av finanskris och eurokris biter inte på Hedenmo och andra. De är antagligen för oinitierade. I söndagens Agenda nämnde Reinfeldt visserligen de utlandsföddas svårigheter men det verkade inte sjunka in i huvudet på Camilla Kvartoft eftersom hon var ute efter att bevisa "ökade klyftor" som en följd av regeringens politik.
/DNg
Danne-där har hon mer rätt än hon anar!
Regeringens politik förser oss med allt fler på lägsta nivån. Allt fler som kommer att befinna sig där länge.
Klyftor som kommer att spräcka samhället om inget görs.
Det finns alternativ hoppas jag!
Har inflationen varit så låg?
Har inte den sjunkande räntan medfört att bostäderna i KPI, den gamla kära egnahemsposten, har minskat den framräknade inflationen.
Vem har detta aktuellt för sig?
Men finns det några stora fördelar med "End the Fed" och Riksbanken?
Det finns väl skäl att tro att de problem som USA och Europa upplever nu hade varit mindre med "free banking" istället för centralbanksalternativet. Det gör att det åtminstone är värt att fundera på.
Skicka en kommentar
<< Home