onsdag, januari 30, 2013

Blir Frankrike nästa krisland?

Frankrike är helt bankrutt enligt en regeringsmedlem. Därför ska utgifterna sänkas och skatterna höjas. Kan det hjälpa när landet redan står stilla med hög arbetslöshet?

Paris går dåligt
Det har länge litet diffust talats om Frankrikes ekonomiska problem. President Francois Hollande har haft sin politiska inställning emot sig och förslaget om 75 procents marginalskatt har inte gjort saken bättre. När jag var i Paris för några veckor sedan fanns det fullt upp med fina butiker som skulle slå igen och hade utförsäljningar på 50-procent.

Nu har oron i regeringen kokat över genom ett uttalande från arbetsmarknadsministern Michel Sapin i en radiointervju. Han menade på måndagen att staten var "helt bankrutt" och därför behövs både utgiftsnedskärningar och skattehöjningar. Detta rapporterade The Telegraph på  tisdagen 29/1. Hollande vill skära ner med 60 miljarder euro och höja skatterna med 20 mdr €. Finansminister Pierre Moscovici karkaktäriserade arbetsmarknadsministerns uttalande som "olämpligt". Han tillade att Frankrike är solvent och kreditvärdigt.

Några data om Frankrikes situation enligt EU-kommissionens höstprognos gällande åren 2012 och 2013:

BNP-ökning  0,2 resp 0,4 % *
Inflation 2,3 resp 1,7 %
Arbetslöshet 10,2* resp 10,7 %*
Off utg, % av BNP 56,3* resp 56,7*
Budgetunderskott, % av BNP 4,5 resp 3,5
Räntebörda, % av BNP 2,6 resp 2,6
Statsskuld, % av BNP 90,0* resp 92,7
Bytesbalans, % av BNP -2,2 resp -1,8
* värden som är klart sämre än för England

En jämförelse med Storbritannien visar att Frankrike har en allvarlig svaghet i sina offentliga utgifter. Andelen är den hösta i hela euro-zonen. Arbetslösheten är klart högre medan budgetunderskottet är lägre. Men England har en egen valuta och har därför en bättre position än Frankrike.

Hollande lanserar nu en åtstramningspolitik som kanske kan ses som äventyrlig. Nedskärningarna motsvarar 5 procent av de offentliga utgifterna och skattehöjningarna motsvarar 0,9 procent av BNP. Det är siffror som  nästan är likartade med USA:s "budgetstup" som alla bedömare ansett vara katastrofalt om åtstramningen skulle göras på ett år. Nu tänker sig inte heller Hollande göra allting på så kort tid utan planen är tydligen att klara av åtstramningen på fem år.

Det som ändå tyder på att Frankrike kommer att bli ett krisland är att England vidtog åtstramningar när tillväxten var hygglig (liksom i USA) medan den står stilla i Frankrike redan i utgångsläget. Dessutom är arbetslösheten redan hög. Vi kan alltså med viss sannolikhet förvänta att Frankrike går in i en recession som varar så länge inte farten ökar i övriga Europa. Eftersom finansmarknaderna kan vara mer känsliga för problem med tillväxt och arbetslöshet snarare än för Frankrikes skuldsättning och räntebörda kan en recessionspolitik bli ödesdiger. En oförsiktig åtstramningspolitik med ministrar som talar om bankrutt kan därför leda till räntestegringar.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

5 Comments:

At 30 januari, 2013 22:59, Blogger ekvationsteorin said...

QE och lönestopp får fart på ekonomin.
Europas ekonomi är döende på grund av felaktiga beslut.

Varför är folk så rädda för QE?
Att folket och många journalister in förstår något kan jag förstå.
Hur kan någon tro på hyperinflation av QE nu när lönekraven håls nere av krisen, tror dom på tomten också?
varför är så många nationalekonomer så tysta?

Danne har skrivit en del bra artiklar, men nu är det även tyst från hans sida om QE.

"Sverige på randen till recession
Den svenska tillväxten är betydligt svagare än normalt, enligt barometerindikatorn för januari från Konjunkturinstitutet. Just nu är Sverige en hårsmån från recession. "
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/sverige-pa-randen-till-recession_7872578.svd


När bankerna gör credit crunch så kan det bara sluta med en katastrof.
Många pratar om strukturreformer men det kan inte hjälpa om M är för liten.
Om mängden pengar som cirkulerar i ekonomin är för liten så kan inte ekonomin fungera, varför är det så svårt att förstå det?

 
At 31 januari, 2013 13:16, Blogger Per-Olof said...

De flesta ekonomer är säkert överens om att skattehöjningar överför resurser ifrån den privata sektorn till den offentliga sektorn. Kanske leder en kronas skattehöjning till att produktionens värde sjunker med 2 kr inom den privata sektorn.

Problemet är att höga offentliga utgifter inte ser ut att ha någon skadeverkning på den privata sektorn under högkonjunkturuppgången. Detta beror på att den privata sektorn (eller snarare vissa branscher/företag) kan höja sina försäljningsintäkter i snabbare takt än sina kostnader.

Men detta beror bara på en artificiell höjning av penningmängden och på en artificiellt låg ränta. Den keynesianska stimulansen fungerar under högkonjunkturen eftersom felinvesteringarna (investeringarna hamnar på fel ställen i ekonomin) ännu är små.

Slutsatsen måste då bli att för höga offentliga utgifter alltid är skadliga, oavsett om det är hög- eller lågkonjunktur. Teorin kan inte utgå ifrån att för höga offentliga utgifter inte är skadliga inte lågkonjunkturen och att det t.o.m. är bra att höja de offentliga utgifterna under lågkonjunkturen.

Visserligen går teorin ut på att ett statligt budgetunderskott leder till en ökning av penningmängden och att den effektiva efterfrågan i ekonomin ska öka. Men detta tar inte hänsyn till att:

A) Reala resurser överförs ifrån den privata sektorn till den offentliga sektorn.

B) Att åtgärden även höjer (i varje fall på längre sikt) företagens kostnader.

C) De offentliga utgifterna skapar felinvesteringar inom vissa delar av näringslivet. Ex satsningar på vägbyggen skapar för stora investeringar i maskiner som senare leder till att denna bransch får göra stora nedskärningar.

 
At 31 januari, 2013 14:47, Anonymous Anonym said...

Jag är mycket orolig för Frankrike och har med fasa noterat att varje land som valt åtstramningsvägen hittills i EZ har kraschat med massarbetslöshet, sämre BNP utveckling, lägre Capex, försämrad skuldkvot (Statsskuld rel. BNP) och fallande fastighetspriser.

Hollande går nu in för samma misslyckade recept som så många andra "duktiga" ledare gjort för att skapa Confidence och stabilitet.

Det verkar som om inte ens socialisterna fattar att man inte ska dra ner på statens investeringar och konsumtion när den privata sektorn redan har fullt upp med att spara. En recession kan då lätt bli en depression.

 
At 31 januari, 2013 14:53, Blogger ekvationsteorin said...

Per-Olof
Varför klarar du av att tänka själv?
Vad händer om vi gör QE och fryser lönerna.
Krisen försvinner på en månad, det enda som är svårt är att hålla lönerna nere, ordna ett politiskt beslut där löneökningarna begränsas så orsakar inte QE någon inflation.
QE ökar köpkraften i ekonomin fler får ett jobb.

QE kan inte orsaka inflation om lönerna inte höjs.
Konkurrensen mellan företagen förhindrar prisökningar.
(just nu så är många företags marginaler för små så en viss prisökning måste ske men det skulle var en engångshändelse)

Jag säger inte att arbetarnas löner ska frysas och att direktörernas löner ska öka, allas löner ska frysas då drabbas inte löntagarna negativt.
Aktieutdelningar kan inte öka för konkurrensen begränsar utdelningarna.

 
At 31 januari, 2013 22:52, Blogger Josef Boberg said...

Apropå Frankrikes "risiga nationalekonomi" - så: ATT ÖVER ”EN NATT” SKAPA EN STARK EKONOMI I VILKEN NATION SOM – I-LAND ELLER U-LAND – ÄR SÅ BANALT ENKELT ATT DET KNAPPT GÅR ATT FÖRKLARA !

I o f s så kan jag ha fel i det - men det kan jag ej föreställa mig att jag har.

 

Skicka en kommentar

<< Home