torsdag, oktober 17, 2013

Nobelprismotiveringen gör nationalekonomin löjlig

Man måste skilja på finansiella och reala tillgångsmarknader. Då försvinner motsättningen mellan nobelpristagarna Fama och Shiller, som lett till förlöjligande av nobelpriskommittén. Bubblor kan uppstå på bostadsmarknaden. Och Shiller har varnat Sverige samtidigt som Finansinspektionen säger motsatsen.

Utdelandet av Nobelminnesspriset i ekonomi (bart) till tre amerikanska ekonomer med till synes motstridiga åsikter har förlöjligats i debatt och kommentarer. Det är Eugene Famas forskning om effektiva marknader som ställs mot Robert Shillers forskning om irrationaliteten hos marknaderna. Detta går inte ihop, menar man och antyder att det är symptomatiskt för den förvirring som råder inom nationalekonomin. Slutsatsen verkar vara att den inte är någon vetenskap som man behöver bry sig om.

Sålunda skriver den beryktade kolumnisten Andreas Cervenka i SvD 14/10 2013 fföljande:
" Eugene Fama, anses vara upphovsman till teorin om den effektiva marknaden. En teori som inte visade sig vara jätteeffektiv. Den har till och med anklagats för att ha bidragit till kraschen, eftersom den fick både Wall Street och övervakande myndigheter att blunda för riskerna (en beskrivning som Eugene Fama själv kallat för ”fantasier”)."
Mot Fama ställer Cervenka Shiller med följande formulering:
" En av de som kanske bidragit mest till att ifrågasätta tanken på den effektiva marknaden är Robert Shiller. Just det, en annan av årets pristagare. Att samma år ge fysikpriset till två forskare vars upptäckter tycks tala rakt emot varandra känns inte alltför sannolikt. Men i ekonomi går det alltså utmärkt. Hur är det möjligt?"
 Även den mer seriöse Victor Munkhammar i Dagens Industri 14/10  är inne på samma linje:
"Men priskommittén bjuder också på en liten paradox. Tillspetsat kan sägas att Eugene Fama är fader till teorin om effektiva marknader och Robert Shiller fader till teorin om ineffektiva marknader."
Det verkar som om prismotiveringens formulering "för deras empiriska analys av tillgångspriser" har medfört att man kan förlöjliga både Kungliga Vetenskapsakademien, speciellt priskommittén, och ekonomkåren i största allmänhet. Men efter vad jag kan förstå har ingen frågat sig vad "tillgångsmarknaderna" egentligen består av och vem som forskat om vad. Vi har både aktiemarknader, obligationsmarknader och liknande - de finansiella marknaderna. Men vi har också marknaderna för fastigheter, kontor, butikslokaler, hyresbostäder, bostadsrätter och småhus. Jag vill hävda att de finansiella och reala tillgångsmarknaderna fungerar på delvis olika sätt.

Eugene F Fama
Eugene Fama har främst forskat om finansiella tillgångar och speciellt om prissättningen på aktier (en beskrivning här; tips fr Tino S). Han menar att aktiemarknaden är effektiv på några års sikt. De kortsiktiga svängningarna är omöjliga att förutse men på längre sikt bestäms aktiepriserna av vinster och utdelningar. Det hade varit intressant om forskningsbeskrivningarna  hade illustrerats med direktavkastningens och P/E-talens långsiktiga utveckling. När jag tidigare tittade på dessa variabler för Sverige syntes inga enorma variationer - i synnerhet inte för aktieutdelningens relation till aktiekursen. Det indikerar frånvaron av socialpsykologiskt framdrivna "bubblor".

Därför förefaller det omotiverat att hävda att Famas forskning skulle ha visat att det inte kan förekomma irrationella prisrörelser på realtillgångsmarknaderna ("bubblor"). Var finns Famas forskningsresultat som visar detta?  När vi nyss i USA råkat ut för en kris orsakad av en bubbla på bostadsmarknaden verkar det konstigt att seriösa ekonomer i priskommittén skulle vilja belöna någon som i så fall visat  direkt felaktiga empiriska forskningsresultat. Att många kommentatorer ändå tror detta visar att den nationalekonomiska professionen har ett synnerligen lågt förtroende hos kåren av ekonomiska kommentatorer. Så kan det gå när man envisas med att sitta i sitt elfenbenstorn.

Robert Shiller hävdar däremot att reala tillgångar kan utsättas för prisbubblor. Det visste vi förut. Men han har bidragit till större förståelse av mekanismerna bakom dessa. Möjligen kan vi i framtiden bättre förutse en farlig prisutveckling. Men när han varnade 2005 för en farlig utveckling tycks just ingen ha lyssnat. Var de empiriska indikationerna för svaga eller opedagogiskt presenterade?  Forskning på detta område är väl minst lika viktig som den detaljerade  förståelsen av de finansiella och  reala mekanismerna på fastighetsmarknaderna?

Det skulle vara intressant om någon kunde visa hur Shillers forskningsresultat kunde tillämpas på Sveriges bostadsmarknad. I vilken mån  har t ex Finansinspektionen, som har det främsta ansvaret att varna, använt Shillers forskning i sin regelbundet utkommande rapport Den svenska bolånemarknaden (mars-13; pdf). I början på året oroades Shiller av utvecklingen för bostadspriserna i Sverige. Men FI gjorde stresstester och kvar-att-leva-på-kalkyler ungefär samtidigt. Då kom man fram till att det inte med någon stor sannolikhet var fråga om en bolånebubbla i Sverige. Borde inte några av ekonomerna i priskommittén utvärdera FI:s arbete utifrån Shillers rön? Vad ska vi annars ha forskningen till?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

5 Comments:

At 17 oktober, 2013 09:51, Blogger oppti said...

Vad vi skall ha forskning till?
Kanske förklara vad som skett!

Vi ser ju hur klimatforskningen missbrukats å det grövsta!

 
At 17 oktober, 2013 11:00, Anonymous Anonym said...

Hur passar IT-aktiebubblan vid millenieskiftet in i resonemanget?

 
At 17 oktober, 2013 18:47, Anonymous Bengt O. Karlsson said...

Utomordentligt! Min egna kommentarer, låt vara inte så hovsamt uttryckta som din text, fick inte publiceras på "Ekonomistas."

"Vad har ekonomipristagarna gjort för nytta?" Den nyttan är väl begränsad till en mindre grupp av specialiserade ekonomer.

 
At 17 oktober, 2013 22:01, Blogger Danne Nordling said...

Tack Bengt!

Anonym 11:00, Fama borde ha någon empirisk hänvisning till IT-bubblan. Men det är främst priskommittén som borde förklara varför IT-bubblan inte kullkastar EMH.

Om jag får spekulera kring EMH så är det kanske begreppet "effektivitet" som missuppfattas i debatten. Aktiemarknaden är effektiv så länge som all tillgänglig information avspeglas i priserna. Om denna information är felaktig i relation till fundamenta har ingen betydelse - det viktiga är att det inte finns insiders som känner till dessa fel och kan utnyttja denna information för att tjäna pengar.

Ett klassiskt exempel är konjunkturutvecklingen. Den påverkar aktiekurserna när det t ex kommer information om en uppgång. Om all tillgänglig information visar att det kommer att gå utomordentligt bra för IT-företag så kommer kurserna att stiga. När informationen visar att efterfrågan på IT-tjänster kommer att sjunka kommer också kurserna att sjunka.

Svagheten i detta resonemang är att man har en känsla av att IT-bubblan karaktäriserades av mycket större kursrörelser uppåt än vad som kunde motiveras med tillgänglig information om fundamenta (även om den också kunde vara felaktig). Ett element av ogrundad optimism verkade också finnas. Men det kan enbart avgöras med empiriska mätningar.
/DNg

 
At 24 oktober, 2013 21:16, Anonymous Dan said...

Klart att det kommer att komma en ny bostadsbubbla! Arbetslösheten behöver bara gå upp lite..

 

Skicka en kommentar

<< Home