Partiledarna satte retoriken främst
I kvällens långa partiledardebatt i Agenda
var det retoriken som dominerade över en upplysande debatt om
sakfrågorna. Även när faktauppgifter användes var det en ström av
siffror som mera gav ett retoriskt intryck än en förmedling av faktiska
förhållanden.
Partiledardebatten handlade om vården, jobben, klimatet, kärnkraften, rättspolitiken och regeringsfrågan.
När det gäller vården gick Löfven (S) och Sjöstedt (V) till angrepp och menade att den blivit sämre. Hägglund (KD) drog en rad siffror som han menade visade att det hade satsats mera i fast penningvärde under alliansregeringens tid. Detta är nu inte ett säkert bevis för att det verkligen har skett en volymökning av resurserna. Inflationen inom den offentliga sektorn består ju av löneökningar. Och dessa har varit större än stegringen av konsumentpriserna.
En mer hållbar argumentation presenterades av Björklund (FP). Han räknade upp att antalet läkare, sjuksköterskor, vårdcentraler och apotek hade ökat. Dessvärre angav han inga siffror eller andra jämförelser. Det bleker intrycket av vad han ville säga.
Oppositionen har dock en poäng när man kan hänvisa till upprop i pressen från läkare och vårdpersonal som påtalar överbelastning. Det är också vad allmänheten ofta tycks erfara. Om det är sant att resurserna ökat måste produktiviteten ha minskat så att många fått intrycket att det är själva resurserna som har minskat. Och vems är ansvaret för det?
Litet förvånande var att debatten om jobben blev så korthuggen. Löfven sade sig hata arbetslöshet och Reinfeldt (M) hatade i sin tur utanförskap. Löfven räknade upp olika sorters arbetslöshet som ökat och behövde inte nämna några siffror. Reinfeldt försökte i alla fall. Antalet förtidspensionerade hade sjunkit från 555 000 före regimskiftet till 365 000.
Reinfeldt kunde ha tillagt att det var fråga om en minskning med 34 procent eller 190 000 personer. Om alla kunde få jobb skulle arbetslösheten minska med ca 4 procent. Men många är svåra att anställa och får vänta länge på jobb. Här finns en viktig förklaring till att arbetslösheten är högre idag. Reinfeldt nämnde enbart finanskrisen och krisen i Europa som orsaker till dagens svårigheter. Trots det har drygt 200 000 personer fått jobb sedan 2006, varav många utlandsfödda, framhöll Reinfeldt.
Någon debatt om dessa siffror blev det inte. Och hur Socialdemokraterna konkret ska åstadkomma nya jobb och "Europas lägsta arbetslöshet" framkom inte. Att enbart hänvisa till att man ska "satsa" i största allmänhet räcker inte.Vill S stimulera efterfrågan mer än regeringen? Hur kan man ge jobb åt deltagarna i "fas 3"? Att tvinga folk att fullfölja gymnasieutbildningen leder väl inte heller till att de med låga betyg får jobb?
En ljuspunkt i klimatdebatten syntes när Reinfeldt påpekade att världen släpper ut 34 000 miljoner ton koldioxid och Sverige bara 58 milj ton. Men Reinfeldt stakade sig på siffrorna så det är inte säkert att han fick fram budskapet.
TV borde fundera över hur debattformerna ska utformas. Många ämnen med många deltagare uppmuntrar retoriska vändningar och aggressiv munhuggning. Någon sakdebatt blir av naturliga skäl svår att föra. Hårdare styrning från programledarnas sida är nog behövlig.
Läs även andra bloggares åsikter om partiledardebatt, regeringen, socialdemokraterna, sjukvård, nya jobb, arbetslöshet, klimatpolitik, utsläpp, politik på intressant.se
Etiketter: metakommentarer
6 Comments:
En ljuspunkt?
Visar väl hur mycket mer vi måste anstränga oss!
Om CO2 är ett bekymmer.
Dvs genom att påverka världen.
Vi kan inte göra så mycket här hemma i andra frågor heller vilket SD påpekade. Där har vi längre mellan retorik och verkligheten.
Det framgår ju att det vi gör snarast stjälper än hjälper!
S har satt upp ett mål att arbetslösheten 2020 ska vara lägst inom EU. Det hade varit schysstare med ett mål som är avstämningsbart inför valet 2018.
"Om det är sant att resurserna ökat måste produktiviteten ha minskat..."
Du glömmer/förtränger efterfrågesidan.
Du menar att folk blivit sjukare?
/DNg
Inte alls, du visar en instrumentell syn på frågan.
Sjukvård är inte bara akut vård, det är också en tjänstesektor.
Människor är nyfikna på sin kropp/själ och vill gärna ha en pratstund med en som de uppfattar expert på området. Många är också förtjusta pillertrillare, för att få tag i de "riktiga" grejerna behövs ett besök hos de som har förskrivningsmakten. Strukturella förändringar i samhället som mera (fri)tid, fler ensamhushåll förstärker trenden.
Stora subventioner skapar prisokänslighet och som spam i mejlkorgen har vi då en ökad vårdkonsumtion.
För att avlasta akutsjukvården, som jag tror är den som folk idag ser som otillräcklig, byggde man vårdcentraler för flera decennier sedan. De ska tillgodose de behov som du räknar upp. Därför tror jag inte att de senaste årens upplevda överbelastning av sjukvården beror på större vårdefterfrågan.
Det kanske är så som för bostadsbyggandet och i viss mån skolan: kraven på mera byråkrati äter upp mer resurser än som tillförs.Byråkratin sänker produktiviteten så att färre bostäder kan byggas, färre lärartimmar kan gå till undervisning och färre läkartimmar till operationer och behandlingar.
/DNg
Skicka en kommentar
<< Home