Räntepolitiken inte viktig för skuldsättningen

Hushållens höga skuldsättning uppstod redan före finanskrisen och Riksbankens låga räntor. Det finns andra medel för att motverka en bostadsbubbla, menar Ekholm på Riksbanken.

Karolina Ekholm

Vice riksbankschefen Karolina Ekholm var gäst i Ekots lördagsintervju 11/1-14. Hon utfrågades av Johan Pranö. Programmet var i huvudsak en dekriptiv sammanfattning av vad penningpolitik är för något med några allmänna interiörer från beslutsfattandet. Dock fick vi inte reda på något om de beryktade "grälen" om röntans höjd som sägs ha förevarit tidigare. Nu var direktionen enig om att sänka räntan med 0,25 procentenheter till 0,75 procent i december.

Det är två problem som räntepolitiken brukar förknippas med: risken för deflation och risken för en bostadsprisbubbla. Visserligen har KPI visat deflation men det beror på att Riksbankens egna räntesänkningar gjort boendekostnaderna billigare. Ekholm pekat på att rensat för räntesänkningarna har vi fortfarande en inflation på 0,6-0,7 procent. Det är dock inte någon stor fallhöjd om det skulle inträffa något oväntat som pressade priserna ytterligare. Men Ekholm verkade inte orolig.

Att deflation bör undvikas stod helt klart. Med allmänna prissänkningar skulle både konsumtion och investeringar tendera att skjutas upp med press nedåt på konjunkturen som följd. Deflation skulle också höja realvärdet på skulderna. De konkreta effekterna av detta belystes dock inte.

Inflationen borde höjas och här ger ekonomipristagaren Paul Krugman stöd, vilket inte är någon nyhet för alla som läser hans blogg, påpekade Ekholm. Krugmans förordande av en höjning av inflationsmålet till 4 procent diskuterades - dock fick lyssnarna inte riktigt klart för sig hur den sådan höjning har relevans idag. Teoretiskt skulle ett högre inflationsmål på 4 procent öka "fallhöjden" så att större räntesänkningar kunde vidtas vid en nedgång. Men jag ser inte idag vilken verkan detta skulle ha - utom möjligen på dem som är oroliga för att det skulle bli för mycket inflation om man stimulerade ekonomin idag.

Ekholm påpekade också att det skulle minska förtroendet om man ändrade inflationsmålet när det visar sig att det är svårt att uppnå den första målsättningen. Detta verkar dock vara en tankevurpa. För Sveriges del skulle detta ju innebära att Riksbanken t ex ändrade inflationsmålet från 2 till 1 procent när det tycks vara så svårt att komma upp i 2 procent.

Paul Krugman anser att Sverige har en bostadsbubbla. Pranö beskrev farorna i form av att hushållen lånar mycket så att priserna på bostäder höjs vilket ger små marginaler om räntan stiger eller tiderna blir sämre med fallande priser. Då kommer hushållen att dra ner på konsumtionen med arbetslöshet och kris som följd. Ekholm menade däremot att skuldsättningsgraden var förhållandevis stabil och att bankerna gör kreditbedömningar av låntagarna för att garantera att de kan sköta sina lån även under svårare förhållanden. Men hon hänvisade inte närmare till Finansinspektionens enkäter som undersöker hushållens betalningsförmåga och skuldsättning. Inte heller hänvisade hon till den forskning som gjorts av höstens nobelpristagare Robert J Shiller (bloggart) som har sagts ha utarbetat verktyg för att analysera speciellt bostadsmarknaden.

Att bostadspriserna är höga erkände Ekholm. Det beror till betydande del på att det byggs för litet i Sverige och är inte en bostadsbubbla i meningen att priserna är helt frigjorda från verkligheten (som Krugman och Shiller tycks mena). Riksbankens låga räntor de senaste åren har inte heller bidragit på det sätt man föreställer sig. Den höga skuldsättningsgraden uppnåddes redan före finanskrisen. Det föreföll som om hon ansåg att höjda räntor inte skulle betyda så mycket som andra åtgärder i form av lånetak, golv för riskvikter, amorteringsplaner och eventuellt begränsning av ränteavdragen. Det senare är ett potent vapen "på gott och ont" eftersom en oförsiktig användning kan utlösa just den kris som Pranö tidigare beskrivit.

Ekonomisk-teoretiskt är hävdantet att lågräntepolitiken inte är så betydelsefull för bostadsprisutvecklingen intressant. Tidigare har dåvarande vice riksbankschefen Lars E O Svensson ansett något liknande om den amerikanska bostadsmarknaden och finanskrisen (bloggart-09). I varje fall är det uppenbart att det finns andra faktorer än räntepolitiken som bidrar till en osund ekonomisk utveckling.

Läs även andra bloggares åsikter om räntepolitik, penningpolitik, bostadspriser, bostadsbubbla, Shiller, Riksbanken, Karolina Ekholm, nationalekonomi, stabiliseringspolitik, ekonomi, politik på intressant.se