Kan bostadsbyggandet öka 134 procent till 2016?
Det ökade behovet av bostäder till följd av högre befolkningsprognoser medför enligt Boverket att byggandet redan i år måste höjas från 32 000 bostäder 2014 till 71 000 årligen för de sex åren 2015-2020. Är det realistiskt?
Bostadsbyggandet i form av småhus och lägenheter för permanentboende har under nästan 25 år legat på en låg nivå mellan 20 000 och drygt 30 000 enheter per år. Det högsta byggandet pågick för ca 45 år sedan då 110 000 nya bostäder nåddes under det s k miljonprogrammet. Även i slutet av 1980-talet skedde en stark ökning då nivån steg med ca 40 000 bostäder på fyra år. Nu ska nivån stiga till 71 000 enheter i genomsnitt under åren 2015-20 enligt Boverkets prognos. Förra året byggdes ca 32 000 bostäder.
I ovanstående diagram har antagits att den mera varaktigt höjda nivån uppnås först 2016 och då behöver uppgå till 75 000 bostäder årligen. Det innebär en ökning med 43 000 enheter (eller med 134%) på två år. Det är ändå en snabbare ökning än någonsin tidigare även om själva volymen är av samma storlek som på 80-talet. Eftersom nivån för fyra år sedan låg på 20 000 enheter om året blir ökningen dock större på kort tid - dvs ca 55 000 nya bostäder årligen.
Problemet med det otillräckliga byggandet har funnits sedan 90-talskrisen och olika åtgärder har vidtagits eller diskuterats för att bostadsbyggandet ska öka. Några riktigt påtagliga resultat har inte uppnåtts. SCB:s befolkningsprognos från 2012 pekar på ett behov av nybyggande med 50 000 enheter per år enligt Boverkets rapport (pdf). Den historiska befolkningsökningens delkomponenter beskrivs i nedanstående diagram och därefter visas prognoserna från 2012.
Behovet av bostäder påverkas naturligtvis också av befolkningens storlek i olika åldrar och regioner, rivningen av bostäder samt av hushållssplittringen (när man flyttar hemifrån). Den komponent som under senare år förändrats kraftigast är invandringen (ljusblå kurva). Om utvandringen subtraheras ser vi att nettoinvandringen ökat dramatiskt från en obetydlighet i mitten av 90-talet till närmare 80 000 personer 2014. Befolkningsprognosen nedan indikerar emellertid en nettoinvandring på omkring 40 000 personer eller något fler årligen till 2020.
Boverket har därför kompletterat sin kalkyl med en högre invandring enligt mer färska prognoser. Hur denna kalkyl ser ut redovisas inte närmare. Man anger att resultatet blir 71 000 bostäder årligen i genomsnitt för sexårsperioden 2015-2020. Om det tar två år att uppnå denna nivå blir den mera varaktiga nivån ca 75 000 bostäder per år. Det kräver en stor och snabb ökning av byggandet vars realism kan ifrågasättas. Konsekvenserna ser ut att till stor del gå ut över flyktingmottagandet - antingen i form av mindre volymer eller en större trångboddhet för de nyanlända.
Etiketter: nationalekonomi
6 Comments:
Dom vill inte bygga.
Alla vill ha bostadsbrist så bristen på bostäder driver upp priserna.
Då kan byggbolag ta ockerpriser på nybyggen och politikerna blir rika på sina bostadsrätter i centrala Stockholm.
Det finns ingen bostadsmarknad det finns bara korruption.
Dom kan bygga men dom vill inte, alt är planlagt vi ska nu leva med kronisk bostadsbrist.
Bristen finns redan och blir tydligen formidabel.
/DNg
Pensionsfonderna kunde bygga hyresbostäder med pengarna dom nu har i värdelösa statspapper och sen förränta pengarna bättre med hyresintäkterna.
Miljonprogrammet kan upprepas om pensionsfonderna får bli fastighetsägare.
Men det är politik och då händer inget.
SD löser det i nästa val när dom får makt, då stoppas all invandring.
Ett högt bostdasbyggande sker i många regioner där näringslivet är expansivt och dit många välavlönade söker sin framtid.
Det avvikande vi nu diskutterar en expansiv utveckling där de flesta nykommna lever på bidrag.
Men visst går det att ändå ordna bostadsfrågan, men då måste man vara hederlig nog att erkänna att det kräver mycket skattepengar Eller så kan man försök med några ytterligare "Sandvikenrapporter" för att dölja den obekväma verkligheten.
/Eskil
Modulhus diskuteras, men det kommer marknaden att stoppa för då minskar bostadsbristen bara svindyra bostäder får byggas.
Grundidén är bra, modulerna kan flyttas till ställen med bostadsbrist, och dom kan byggas på ett rationellt sätt till låga kostnader.
Bra lösningar får inte finnas för då minskar byggbolagens vinster på bostadsrätter, alt är noga planlagt bristen är noga beräknad.
Dom där modulhusen är förresten bättre än vad en del fattigpensionärer bor i.
Vi har arbetslösa och vi har brist på bostäder.
Hur vore det om vi lät utbud och efterfrågan få mötas? Vad är poängen att folk ska gå och dra när de kan jobba med att bygga bostäder?
- Montera ner plan- och bygglagen
- Sälj ut statlig och kommunal mark
- Tillåt marknadshyror
Sen skulle det inte skada om Byggnads tillätt folk att jobba för lägre löner. Idag ligger kollektivavtalslönerna på 100-140 kronor i timmen. Tänk hälften.
Skicka en kommentar
<< Home