Lurade Stalin Hitler eller tvärtom?

Vikten av ett försvar - om Molotov-Ribbentrop-pakten

Den traditionella tolkningen av pakten som ingicks i augusti 1939 är att Stalin ville vinna tid för att upprusta inför Hitlers befarade anfall på Sovjet. Men Stalin kanske istället ville att Hitler skulle försvagas av ett krig med västmakterna så att han själv kunde anfalla det som då var kvar?

Stalin menade efter undertecknandet av pakten att Hitler trodde att han lurat Stalin medan det i själva verket enligt Stalin var han som lurat Hitler (PH aug-17). Med utgångspunkt i detta kan pakten granskas mera kritiskt än vad som traditionellt skett.

Hitler ville angripa Polen och skapa en "korridor" fram till Ostpreussen. Det tyckte han var ett ganska modest krav som knappast var värre än att han fick ockupera västra Tjeckoslovakien efter München. Men han var rädd för att detta skulle utlösa ett krig som skulle bli ett tvåfrontskrig om han samtidigt anföll mot väster. Ett tvåfrontskrig ville han undvika. Men västmakternas sonderingar, som pågick tidigare under 1939, om en pakt mellan England, Frankrike och Sovjet riskerade att helt omintetgöra Hitlers fortsatta expansionsplaner.

I början av maj 1939 avskedade Stalin sin västvänlige utrikesminister Litvinov som dessutom var av judisk börd. Han ersattes av den icke-judiske Molotov vilket brukar ses som en tyskvänlig signal från Stalin (Wp) även om andra tolkningar finns. I varje fall öppnade detta i juli 1939 för tysk-sovjetiska förhandlingar om handelsutbyte. Men Molotov fortsatte samtidigt förhandlingarna med västmakterna om en trippelallians mot Tyskland. En del bedömare menar att detta var ett sätt att trigga tyskarna att föreslå en non-aggressionspakt med Sovjet istället. Den 3 augusti presenterade sålunda den tyske utrikesministern Joachim von Ribbentrop ett utkast till en icke-interventionspakt. Ett handelsavtal träffades den 19 augusti och den 22 augusti avslöjade tyska tidningar att hemliga politiska förhandlingar mellan Tyskland och Sovjet pågick samt att tanken på en trippelallians hade lagts ned.

Hitlers möjlighet att ingå en icke-angreppspakt med Sovjet var sålunda mycket lockande. Om den höll skulle Hitler inte bli inringad av fientliga stater. Han skulle då kunna våga sig på att anfalla Polen med förhoppningen att västmakterna, på grund av pakten med Sovjet, inte skulle våga börja krig. De lät ju Tyskland ockupera resten av Tjeckoslovakien utan att börja krig. På kvällen den 23 augusti var pakten ett faktum. Hitlers spioner rapporterade inte om någon förestående krigsförklaring. Så Hitler anföll Polen 1 september 1939.

Låt oss nu testa första ledet i Stalins omdöme om pakten: vilken grund skulle Hitler kunnat ha för att han skulle ha ansett att han lurat Stalin? Närmast till hands ligger tanken att Hitler med pakten lyckades förhindra ett samarbete mellan västmakterna och Sovjet, vilket alltså skulle stärka Hitlers expansionsplaner och på sikt underlätta ett tyskt anfall mot Sovjet. Stalin kan ha tänkt att Hitler var inställd på en trippelallians som skulle ha omintetgjort hans expansionsplaner och att han nu inbillade sig att han förmått Stalin att istället göra upp med Hitler. Genom ett hemligt tillägg till pakten fick båda parter möjlighet att expandera på Polens och Östeuropas bekostnad och med detta kunde Hitler ha tänkt att han lockat Stalin att godta hans egna expansionsplaner.

Det andra ledet i Stalins omdöme om pakten har diskuterats livligt av historikerna. Var pakten enbart ett desperat sätt för Stalin att vinna tid för upprustning när västmakterna trilskades med förhandlingarna om en alternativ trippelallians? Eller ville Stalin lura Hitler att börja ett krig som Stalin kunde utnyttja för vidare syften? Att Hitler skulle ha klarat sina krigsplaner utan att Sovjet åtminstone var neutralt var uteslutet (Edw Ericson 1999). Den implicita tanken i den traditionella tolkningen är däremot att Hitler skulle ha  kunnat invadera Sovjet tämligen omgående efter attacken mot Polen, vilket därför fordrade snabba strategiska politiska motdrag från Stalin. Det verkar mindre troligt om inte Stalin var helt felinformerad om Tysklands styrka.

En hel del tyder istället på att Stalin redan tidigt, redan rentav under 1920-talet, vidtog förberedelser för att möjliggöra ett krig genom att understödja Tysklands upprustning. Rapallo-fördraget från 1922 främjade detta. Dessutom bidrog Stalins agerande 1932-33 till att hjälpa Hitler att vinna riksdagsvalen då Stalin tillhöll de tyska kommunisterna att inte stödja socialdemokraterna ("socialfascisterna") mot nazisterna. Och redan 1925 hade Stalin deklarerat att bråket mellan de kapitalistiska grupperingarna borde uppmärksammas eftersom det kunde leda till krig som skulle försvaga imperialisterna och accelerera den proletära revolutionen. Om krig utbryter, sade Stalin, ska vi inte sitta med armarna i kors - vi ska gå in, men gå in sist.Tanken var att kapitaliststaterna skulle utmatta varandra genom krig som skulle underlätta för Sovjet att sprida kommunistiska maktövertaganden.

Det finns en del indikationer på att Molotov-Ribbentroppaktens syfte var just detta att utlösa ett inomkapitalistiskt krig. Redan 26 augusti rapporterade The Times i London att de franska och brittiska kommunisterna fått ett dokument från Komintern via M Dimitroff som i fem punkter skulle förklara den rysk-tyska pakten. Det handlade om (1) "ny taktik" mot bakgrund av erfarenheterna de senaste fem åren, (2) att även om en pakt med de demokratiska länderna skulle ha stoppat axelmakterna skulle det ha inneburit ett förringande av de kommunistiska principerna att stödja kapitalistiska länder, (3) att sovjetregeringen och Komintern beslutat att det är bäst att hålla sig undan varje konflikt men hålla kvar beredskapen att ingripa när de stridande parterna försvagats i hopp om att kunna säkra en samhällsrevolution, (4) att pakten är en diplomatisk seger på bekostnad av axelmakterna och (5) att huvudhindret för en trippelallians var fientligheten hos Polen, Rumänien och Balkanententen.

En andra indikation dök upp 8 september 1939 när en finsk, svenskspråkig, kvällstidning i Helsingfors (Nya Pressen) rapporterade från Moskva om ett cirkulär som tillställts samtliga högre kommunistledare "i Ryssland och i utlandet" dagen innan nonaggressionspakten ingicks. Rubriken i tidningen var "Världskriget främjar världsrevolutionen.". Detta cirkulär var framställt i dialogform och syftet angavs vara att förebygga ett missnöje bland kommunistledarna och förklara för dem varför pakten konstruerades. Det angavs att cirkuläret författades vid ett möte i Kreml där Stalin, Molotov, Vorosjilov, Sjdanov, Lazar, Kaganovitj, Andrejev, Sverjnik, Mikojan, Berija, Kalinin o a deltog.

Huvudbudskapet i cirkuläret var att det inte skulle bli någon världsrevolution utan ett långvarigt krig. Om Sovjet slöt en pakt med västmakterna skulle det inte bli något krig. Så Sovjets uppgift var att stödja Tyskland så att det vågade sig på ett krig och sedan försöka se till att det blev långvarigt. Hela politbyrån 1939 utom Chrustjov räknades upp som deltagare. Men några ytterligare spår av detta cirkulär har inte setts till. Däremot har det gjorts gällande att politbyrån hade ett hemligt möte den 19 augusti där Stalin informerade om planerna att ingå en pakt med Tyskland (Wp, JSMS-06). Det var alltså fyra dagar innan Ribbentrop kom till Moskva för att underteckna pakten.

Protokollsanteckningar från politbyråmötet 19/8 1939 kl 22 omnämndes sedan den 28/11 1939 i paristidningen  Le Temps som fått ett ilmeddelande från den franska nyhetsbyrån Havas i Genève. Samma dag erhöll det tyska utrikesministeriet en tysk översättning av anteckningarna. I samma veva publicerades också en franskspråkig version i en schweizisk tidskrift.

Eftersom det ursprungliga protokollet ännu inte har kunnat återfinnas anser historikerna att det föregivna mötet kanske inte har ägt rum. De påståenden som tillskrivs Stalin (enligt ovan) framstår ju som synnerligen förgripliga och kräver naturligtvis därför extra säkra källhänvisningar.

Enligt anteckningarna underströk Stalin att "om vi sluter en ömsesidig assistanspakt med Frankrike och Storbritannien, kommer Tyskland att hoppa av från Polen och söka ett modus vivendi med västmakterna." -- "Å andra sidan, om vi accepterar Tysklands förslag, och sluter en non-agressionspakt med henne,  kommer hon  säkert att invadera Polen, och en intervention från Frankrike och England blir sedan oundviklig." Stalin räknar därefter upp fördelarna med att dela upp Europa i sfärer och fortsätter med en utvärdering i två fall av följderna av ett krig mellan Tyskland och västmakterna.

Det första fallet är att Tyskland besegras, vilket enligt Stalin skulle leda till en sovjetisering av Tyskland och en kommunistregering. Risken är då att västmakterna ändå är så starka att de kan inta Berlin och förstöra Sovjettyskland. För att undvika detta är det viktigt att kriget blir så långvarigt att västmakterna blir missmodiga och utmattade så att de inte längre har förmågan till detta. Därför kommer Sovjet att hjälpa Tyskland ekonomiskt och leverera råvaror och förnödenheter i avvaktan på rätt tidpunkt.

Det andra fallet är att Tyskland segrar i kriget mot väst. Några tror att detta skulle innebära en allvarlig fara för oss, analyserade Stalin. Det ansåg han dock vara fel eftersom Tyskland efter ett sådant krig skulle vara så försvagat att det inte kunde starta ett krig mot Sovjet på minst tio år. Dessutom menade han att i ett besegrat Frankrike skulle kommunistpartiet vara starkt och en kommunistisk revolution skulle oundvikligen bryta ut. Då skulle Sovjet kunna exploatera situationen och komma till Frankrikes hjälp och få henne som allierad, ansåg Stalin.

Stalin upprepade avslutningsvis att det var i Sovjetunionens, arbetarnas hemlands intresse att ett krig bryter ut mellan das Reich och det anglo-franska blocket. "Allt måste göras så att det drar ut så länge som möjligt med målet att försvaga båda sidorna." Vi måste ingå pakten med Tyskland, dekreterade Stalin, och "vara beredda när kriget slutar".

Enligt protokollsanteckningarna antogs förslaget att ingå en non-aggressionspakt  enhälligt. Det uppdrogs åt presidenten i Komintern att tillsammans med sekreteraren Dimitrov  och under överinseende av Stalin utarbeta instruktioner lämpliga för kommunistpartierna utomlands.

Det har påpekats att själva huvudkomplotten var allmängods hösten 1939. Sålunda publicerade Paristidningen L'époque  den 2 november en artikel där det bl a stod att syftet med den sovjet-tyska överenskommelsen var att locka Hitler i en fälla och att Kreml vill att kriget pågår så länge att deltagarna försvagas. När sedan kriget slutar kommer det att bli uppenbart att de segrande demokratierna är lika utmattade som Tyskland och då infaller den rätta tidpunkten för Stalin att agera. (Refererat av den i övrigt kritiske S Slutch.)

Två dagar efter det att Havas' offentliggjort anteckningarna kommenterade Stalin nyheten i Pravda 30 november (när finska vinterkriget började). Han tog naturligtvis avstånd från artikeln och framhöll att det inte var Tyskland som hade förklarat västmakterna krig, att Tyskland kommit med fredsförslag och att det var de styrande kretsarna i England och Frankrike som hade avvisat Sovjetunionens försök att snabbt bringa kriget till ett slut. Han förnekade inte att han sagt att det var önskvärt att kriget blev långvarigt och utmattande för deltagarna. Och han framhöll inte att han ingick pakten för att skjuta fram ett eventuellt anfall av Tyskland på Sovjet.

Men Stalin gjorde rimligtvis en allvarlig felbedömning när han trodde att Hitler skulle försöka undvika ett tvåfrontskrig som under WW1. I varje fall kunde han inte tro att Hitler redan 1941 (och relativt sent på året) skulle vara så dumdristig att han gick till anfall mot Sovjet. (Kan Stalins fiasko med att ta Finland på tio dagar ha spelat in?)

Svenska Pressen 8 sept 1939

[En kortare version av Stalins tal i svensk översättning finns i Erkki Hautamäkis bok Finland i stormens öga (2004) återgivet här.]

Läs också mina FB-inlägg baserade på Sven Allards bok:
https://www.facebook.com/photo.php?fbid=10156573919519189&set=a.10151227598479189&type=3&permPage=1
https://www.facebook.com/danne.nordling/posts/10156541147784189

Läs även andra bloggares åsikter om Molotov-Ribbentroppakten, Stalin, Hitler, andra världskriget, storpolitik, historia på intressant.se