Nationalekonomin är plågsamt splittrad i kriser
Ett lands ekonomi fungerar inte på samma sätt som ett hushålls enligt Skidelsky. Nationalekonomin på det stabiliseringspolitiska området borde kanske revideras?
 |
| Robert Skidelsky |
- Den schwabiska hemmafrun
- Staten kan inte göra av med pengar som den inte har
- Statsskulden är uppskjuten beskattning
- Statsskulden är en börda på framtida generationer
När det blir kris ökar statens utgifter för arbetslöshetsersättning mm och skatteintäkterna minskar. Då uppstår ett underskott i statens finanser. Teoremet säger nu att staten ska minska utgifterna och höja skatterna. Denna villfarelse tillbakavisar Skidelsky med följande resonemang:
"Om staten minskar sina utgifter måste hushåll och företag dra åt svångremmen, och följden blir mindre total konsumtion. Hur mycket staten än skär ner på sina utgifter sjunker budgetunderskottet nästan inte alls. Och om alla länder stramar åt på samma gång leder en lägre efterfrågan på varje lands varor till lägre inhemsk och utländsk konsumtion, och alla får det sämre."Min bedömning är att okunniga politiker som Angela Merkel och David Cameron nöjer sig med analogin med hushållet för att kunna försanthålla teoremet. Andra kräver dock mer utarbetade resonemang av nationalekonomer. Men dessa kommer aldrig upp till ytan i debatten i konkreta former. En mera allmän kritik kommer från den Österrikiska skolan. Men den är generaliserande och går inte in på de konkreta fallen.
Dagens nationalekonomiska akademi är splittrad i denna fråga. Det plågsamma är att konflikten delvis har sopats under mattan. Någon rationell stabiliseringspolitisk teori har inte kunnat utarbetas genom denna implicita brist på konsensus. Politikerna har drivit sin stabiliseringspolitik på hemmagjorda och amatörmässiga grunder. Det är inte underligt att västvärldens ekonomiska kris blivit så långvarig.
De tre övriga teoremen utgör huvudsakligen stödjande teser till det första teoremet. Man vill rättfärdiga att det är adekvat att bedriva åtstramningspolitik i en kris. Det är litet av en upprepning av förhållningssättet hos "likvidationisterna" i USA på 1930-talet och de teser som den konservative finansministern Andrew Mellon drev när krisen började (bloggart mars-09). I korthet:
2. Stater har alltid pengar om de har en centralbank. Det är enbart euro-länderna som ställs inför den restriktion som den scwabiska hemmafrun måste leva med.
3. Statlig skuldsättning skulle enligt teorem 3 öka sparandet för att skatten ska kunna betalas i framtiden varför den stabiliseringspolitiska effekten skulle utebli. Skidelsky menar att staten inte kommer att höja skatten utan skjuta skulden framför sig. När detta leder till ökad tillväxt och mindre arbetslöshet kommer staten att kunna hantera räntorna. Han nämner dock inte Sverige efter 90-talskrisen som ett exempel på att det tredje teoremet dåligt underbyggt.
4. Tesen om statsskulden som börda på framtida generationer försvagas väsentligt (enl min mening) om teorem 3 visar sig svagt. Skidelsky anför dock argumentet att skulder för några är fordringar för andra. Framtida generationer får ingen höjd nettoskuldbörda.
Ett teorem som Skidelsky inte tar upp till behandling är att statlig upplåning leder till inflation. Detta argument förekom mycket ofta i den tidigare debatten men har nu nästan försvunnit. Kan det vara så att bristen på inflation både i USA och i Europa trots oerhörd skuldsättning och till och med gigantiska kvantitativa lättnader ("sedelpressfinansiering") kan ha spelat en roll?
Vad Skidelsky visar är att det finns ett uppenbart behov av att revidera tidigare konventionella nationalekonomiska uppfattningar. Nationalekonomins splittring på det stabiliseringspolitiska området borde övervinnas genom att en ny stabiliseringspolitisk teori utarbetas. En sådan behövs om inte annat när det uppstår en ny kris i framtiden.
Läs även andra bloggares åsikter om Skidelsky, stabiliseringspolitik, konjunkturnedgång, ekonomisk politik, krispolitik, budgetunderskott, stimulanspolitik, nationalekonomi, arbetslöshet, recession, ekonomi, politik på intressant.se
Etiketter: nationalekonomi
posted by Danne Nordling @ 17:08
16 comments
.
16 Comments:
Han förefaller gilla Paul Krugman+.
Hans åsikter om att lösningen ligger i ständigt nya offentliga utgifter utan att ifrågasätta konsekvenserna är väl kända.
De upprepaer han nästintill dagligen dessutom.
Per Fredö, om vi håller oss till principresonemanget så innefattar det inte nödvändigtvis 'nya' offentliga utgifter - endast att de normala inte dras ner. Undantaget är de utgifter som inryms inom begreppet 'automatiska stabilisatorer' där arbetslöshetsersättning och liknande ingår.
Du menar väl inte att a-kassan ska dras ner just när arbetslöheten ökar?
/DNg
En komplicerad frågeställning, vilket väl visar att ekonomer och politiker är oeniga i sina åsikter om vad som är rätt politik i nuvarande läge.
Mitt lilla försök:
1. Att hushålla med kassan kan inte vara fel.
De som gjort det t ex vårt land befinner sig inte i kris och har inte heller behövt begränsa sina produktiva investeringar.
Att spara kan som bekant medföra att man får mer att röra sig med.
Även Tyskland har nu en stark ekonomi och Storbritannien kommer nu efter sin lånekris få en starkt växande ekonomi.
Vårt eget land hade sin budgetkris i början av 1990-talet och då var det sparande och skattehöjningar som gällde.
USA tvingas till sina Fiscal Debts ständigt med kompromissande, konflikter, nya underskott, men ändå tecken på en växande ekonomi.
Krisländerna har inte klarat sig utan lån, sparande, arbetslöshet och annat otrevligt.
Även där nu tecken på att recessionerna vänder.
En förklaring utöver det nämnda att de lyckats med få till stånd produktiva investeringar.
De bör då helst inte vara offentliga och inriktade på framtidsbranscher.
2. Den framtida skulden gäller inte minst att det är nödvändigt att medel finns för framtida pensioner.
Det är tveksamt om våra kommuner klarar av det.
Att som Löfven har föreslagit ändra på PPM-systemet innebär bara att gynna dagens pensionärer på framtidens, vilket skulle få kaasrofala följder.
Inte minst därför att vi står inför det demografiska gapet.
Detta om a-kassan blir mindre problematiskt när arbetslösheten minskar.
Sen ser partierna olika på dess konstruktion som bekant för bäst verkan.
Mest alarmerande har väl varit att utgifterna vår socialförsäkringar länge svällt så att de inte skulle ha kunnat hanteras utan de insatser som nu påbörjats.
Mosatsen gäller de länder som nu hamnat i lånekrisen
Först.
Sista meningen halkade med men hör inte dit.
Kriser hör till vår marknadsekonomi.
Att det beror på en kombination och okunnighet tycks också vara klart, likaså att den förvållats av både politiker och andra aktörer, främst då bankerna.
Finanskrisen är ett närliggande exempel.
Vår egen 90-talskris ett annat.
Bara våra bankers investeringar i de baltiska ländernas ännu ett.
Staten får då bli räddningsplanka,.
Det lyckas ibland bra och det relativt snabbt.
I USA tror jag att det ännu bidrar till de federala budgetunderskotten.
Nu tycks oron i vårt land gälla att folk lånat mer än vad deras disponibla inkomster räcker till.
Därför Stefan Ingves initiativtveksamt enligt mer marknadsinriktade.
Rätt om lösningen ligger i att bostadsmarknaden ska klaras via mer av subventioner.
Felaktiga teoribildningar kan inte lösa en kris.
Kvantitetsteorin är helt felaktig men under högkonjunkturer så kan det se ut som om teorin stämde, mer pengar i högkonjunkturer ökar bara lönerna och det ger inflation.
I kriser som nu så blir det ingen inflation av en penningökning för det råder hög arbetslöshet och det håller lönerna nere, penningökningen stimulerar ekonomin och utan stora löneökningar så blir det ingen inflation.
USA har bevisat det sedelpressen har gått varm men arbetslösheten har hålt lönerna i balans.
Kvantitesteorin är totalt felaktig i en kris.
EU där tror man på kvantitetsteorin och se hur ekonomin bara går ner.
NAIRU måste man ta hänsyn till, så länge arbetslösheten är stor och utanförskapet är knapert så ökar inte lönerna och då kan vi inte få någon inflation.
Lönerna är det som orsakar inflation inte pengarna.
Där finns felet i den österrikiska skolan och bland många debattörer.
Nationalekonomi är inte samma sak som privatekonomi privatekonomin där finns ingen sedelpress.
Ett land kan lösa saker med sedelpressen se USA.
En familj kan göra sig av med hälften av sin konsumtion och ta sig ur en ekonomisk kris men ett land kan inte säga upp hälften av arbetarna det leder bara till en värre kris.
Det är konstigt att så många tror att ett lands ekonomi fungerar som en privatekonomi, det visar att kunskapen i nationalekonomi är mycket bristfällig.
Kvantitetsteorin är matematiskt totalt feluppställd.
hypotetiskt fördubbla lönerna i morgon och halvera penningmängden så kommer priserna att öka.
Halvera lönerna och fördubbla penningmängden så faller priserna.
kvantitetsteorin sätter likhetstecken mellan penningökning och löneökning, det kan gälla under högkonjunkturer men inte i lågkonjunkturer.
Eu måste göra som USA starta sedelpressen.
ekvis
Bernanke har sagt att hans stimulanser kommer att fortgå tills arbetslösheten är nere på7%
Det verkar faktiskt att fungera.
Varför kan inte EU göra samma sak?
Om NAIRU normalt ligger på 6% så är det bara att trycka pengar tills vi kommer ner på 6%
Vilken ekonomisk teoribildning tror Bernanke på och vilken teoribildning tror EU ledarna på?
Finns det olika teorier eller har EU glömt alla teorier i skapandet av Euron?
Måste vi ha så här stora kriser eller har vi fel i våra teoribildningar?
Varför ska det vara så svårt att ens tänka tanken att våra nuvarande modeller innehåller fel.
Jag har sagt det förut lönestopp och QE skulle fått krisen att försvinna med en gång.
Alla försöker lösa krisen med modellen som skapade krisen.
Vi lär oss aldrig något av historien vi upprepar bara samma misstag om och om igen.
"likvidationisterna" och Andrew Mellon
Den österrikiska skolan och Merkel
Vem startar det tredje världskriget och vad kommer nästa keynes att heta.
Att tänka tanken att vi måste förändra vårt sätt att tänka är otänkbart.
Det svåraste en människa kan göra är att tänka själv.
ekvis
Per Fredö
"Kriser hör till vår marknadsekonomi."
Nej kriser får vi av felaktiga nationalekonomiska teorier.
Fri lönebildning kan aldrig fungera, felet finns i nästan alla ekonomier, när löneökningarna begränsas så kan penningmängden öka och då finns det inga kriser.
Halvera lönerna och fördubbla penningmängden, det skulle leda till full sysselsättning, arbetslöshet kan inte existera under sådana omständigheter, det skulle räcka med att begränsa löneökningarna och öka penningmängden med ca 30%.
Försök att hitta ett enda fel i det jag sa du kommer aldrig att lyckas.
Man måste tänka själv för att se felen i dagens modeller.
ekvis
Anonym
Jag tror på en mer traditionell ekonomisk politik inom den marknadsekonomiska ramen.
Redan det är komplext för att vid förändringar i konjunkturerna, vilka aldrig kan undvikas, vidta de bästa ekonomiska stimulanserna för att komma åter till ekonomisk tillväxt och en lägre arbetslöshet.
Full sysselsättning är dessutom svårt att definiera i ett läge då en betydande del av arbetskraften inte har jobb.
De kan vara utförsäkrade.
De är ibland inte heller kvalificerade för det.
Det kan betyda en rad olika insatser som bekant
Att sedan komma längre ned än till omställningsarbetslöshet i en marknadsekonomi lär inte vara möjligt.
Redan det blir svårt nog.
Någon typ av idealläge för att nå den fulla sysselsättningen genom att både halvera lönerna och fördubbla penningmängden är inte realistiskt.
Vilka löntagare och fack skulle t ex ställa upp på det?
Däremot är de beredda som nu medverka till en stabiliseringspolitik genom måttliga lönekrav och även nödvändiga strukturförändringar för att behålla konkurrenskraften.
Tyvärr ser man det inte så riktigt inom den offentliga sektorn.
Där tillgriper man då höjda skatter, en slags inflation.
Kan du Anonym ge något exempel i något land på hur kvantitetsteorin så som du ser den har lett till full sysselsättning?
Och kan man applicera detta på ett enstaka land, detta i den globala ekonomi vi nu har med en rad olika ekonomiska och politiska system?
Jag för min del tror att det inte hör till realiteterna,
Per Fredö
Ingen har begripit att vi måste stoppa den fria lönebildningen och att vi då kan öka penningmängden utan att få inflation.
Det kan inte existera någon arbetslöshet med begränsad lönebildning och mer pengar i ekonomin.
Fackföreningar har inte tänkt så långt.
Riksbanken med bankerna har inte tänkt på att vi kan öka penningmängden om lönerna begränsas.
Den österrikiska skolan har inte tänkt på att det går att stoppa orealistiska löneökningar.
När vi har fri lönebildning så har den österrikiska skolan lite rätt i att mer pengar är meningslöst, NAIRU mer pengar när vi ligger under NAIRU leder bara till löneökningar och inflation för det är inte realistiska löneökningar.
Alliansens arbetslinje är i praktiken en lönebegränsning.
Vad skulle hända om vi politiskt begränsade löneökningarna och ökade på penningmängden, fundera på det där finns felet i våra befintliga nationalekonomiska modeller.
Det är därför Europa misslyckas och USA delvis lyckas lösa nuvarande kriserna.
Tyvärr är det bara diktaturer som hitintills har lyckats begränsa löneökningarna, demokratier har haft fri lönebildning.
Diktatur med begränsad löneökning och medveten ökning av penningmängden är få om någon.
Före guldmyntfoten övergavs så kunde vi inte fritt reglera penningmängden, historisk så var det omöjligt att skapa jobb när lönebildningen var fri.
"Att sedan komma längre ned än till omställningsarbetslöshet i en marknadsekonomi lär inte vara möjligt"
Strukturarbetslöshet på någon procent är inget problem.
"Någon typ av idealläge för att nå den fulla sysselsättningen genom att både halvera lönerna och fördubbla penningmängden är inte realistiskt.
Vilka löntagare och fack skulle t ex ställa upp på det?"
Då får vi införa en diktatur om dom inte frivilligt går med på det, men jag tror att dom går med på det om dom bara förstod vad den fria lönebildningen ställer till med.
Alliansens arbetslinje är i praktiken en lönebegränsning.
Det går att lösa våra ekonomiska problem det enda vi behöver göra är att begränsa lönebildningen och öka penningmängden tills alla har ett jobb.
ekvis
I Sverige har det märkliga hänt att då arbetslösheten ökat med typ 2/3-delar så har a-kasseutbetalningarna minskat!!
Men konsumtionen verkar hållas uppe av skuldökning.
Ekvis:{
Vem köper produktionen med halverade löner?
Halverar du lönerna så rasar ju shoppingen med motsvarande, och inte att förglömma, husmarknaden rasar ihop, precis som i USA.
Då gäller inte längre 180% i skuld utan 360 o i Sth så hamnar väl värsta BLT:arna på kanske 2-tusen i skuld mot disponibelt.
med 4% i ränta så blir det då 80% av nettolönen + att då kommer banken snabbt att kräva amortering på typ 2-3% av skulden.
banken vill alltså ha mer än hela den disp. lönen.
Det Bernanke gör i USA är ju att köpa upp spekulanternas misslyckade spekulationer så att dom kan spekulera igen utan förlust (business as usual), förr eller senare funkar det för spekulanterna, men då är det deras egna, då får inte Bernanke vara med . . . . att ta förlusterna.
Sen, Bernanke har ingen sedelpress, hans pengaökning sker på samma vis som i vilken bank som helst, FED är en skuldbaserad kreditgivare, ingen sedelpressare.
}
Nils
Med lägre löner så kostar varorna mindre.
Lönerna är det som alla varor ursprungligen sätts av, varornas pris kan härledas till lönekostnader, i princip alt kan härledas till löner.
Sen kan en ökning av pennmängden öka köpkraften mer pengar kan köpa mer om priserna är oförändrade.
Med lönebegränsning så kan penningmängden öka.
Att öka penningmängden går inte om det råder fri lönebildning.
Fri lönebildning är demokratiernas sjukdom.
Bernanke räddade bankerna, men han borde även räddat staten med sedelpressen.
Tänk tanken att vi reglerar lönebildningen så lönerna bara ökar så mycket att vi når inflationsmålet på 2%
konkurrensen stoppar företagen från att öka priserna.
Sen ökar du penningmängden, hur du för ut pengarna i ekonomin är en fördelningspolitisk fråga som vi kan lämna till politikerna att träta om, men hypotetiskt vi delar ut 20000kr till alla medborgare då kommer konsumtionen att öka och fler får ett jobb, så är det och det går inte att ifrågasätta, men med fri lönebildning så fungerar det inte för lönerna skulle öka.
Två fel finns i ekonomimodellerna.
Fri lönebildning.
Guldknyten valuta som förhindrar oss från att skapa pengarna ekonomin behöver.
guldknytningen är borta men riksbanken kan fortfarande inte helt på egen hand skapa pengarna som ekonomin behöver.
Arbetslinjen är ett framsteg men inte tillräcklig för att reglera lönebildningen.
Varför är det så svårt att inse att den fria lönebildningen måste bort?
Demokratier med vänster och högerregeringar lider av samma fel och därför kan dom aldrig någonsin få ner arbetslösheten, historieboken visar att det inte går.
Att skapa pengar är lätt riksbanken trycker bara på enterknappen när bankerna vill låna pengar till utlåningen, problemet är att då skapas det för lite pengar i lågkonjunkturer, riksbanken måste bestämma hur stor penningmängden ska vara, dagens sätt att skapa pengar på är lika felaktigt som fri lönebildning, riksbanken måste helt på egen hand bestämma storleken på penningmängden helt utan bankernas inblandning.
Reporäntan är inte en så bra regulator för penningmängden.
Det är ganska så betydelselöst om vi har guldknyten valuta eller skuldsedlar, skuldfri valuta, medborgarlön, eller vilken valuta som helst, det viktiga är att mängden pengar är lagom.
Alla sorters pengar är bara ett betalningsmedel och konsumenten kan inte se skillnaden i pengarnas ursprung.
En diktator som reglerar lönerna och trycker pengar få sin ekonomi att blomstra och kan då köpa mängder av vapen, Hitler stal även pengar av andra, måste det till en ny Hitler för att bevisa det jag säger, se historien han fick ekonomin att vända uppåt, demokratier kan göra samma sak.
Alt vi behöver göra är att begränsa lönebildningen och öka penningmängden när alla får ett jobb att gå till så försvinner nazisterna från jorden.
Diktatorer själ ofta pengar av grannländer men demokratier kan med en knapptryckning skapa lika mycket pengar.
ekvis
Krisen i Europa finns för att dom har använt felaktiga modeller.
Mer pengar kan tillverkas med riksbankens enterknapp, ser vi till att lönerna inte stiger så kommer krisen att försvinna på ett par månader.
Riksbankens balansräkning är påhittad den finns inte, riksbanken kan trycka pengar, att våra pengar ska backas upp av något är bara en dum och dålig ekonomisk flum teori, skapad av giriga banker.
Så länge vi låter Merkels dumheter styra Europa så länge får vi dras med en ständig kris, dom kommer aldrig att lösa krisen med dagens felaktiga teorier.
USA har delvis gjort som jag har föreslagit och där försvinner krisen.
QE och arbetslösheten har stoppat orealistiska löneökningar.
Var har vi ekonomijournalisterna som vågar säga sanningen, krisen i Europa är skapad av en felaktig modell.
Banker fackföreningar och kapitalägare har medvetet förstört våra nationalekonomiska teorier för att berika sig själva.
Lättlurade ekonomijournalister går på alt.
Nationalekonomin är i en väldigt djup kris.
ekvis
Ekvis:
Då lönens andel alltid är lägre så blir då också realpriset högre om man sänker lönen.
Om lönen är 40% och man sätter noll-lön så återstår 60% av priset att betala på noll-lön.
Nils
Du kan härleda i princip alla priser till lönekostnader.
råvaror är lönekostnader för att ta fram råvarorna, gruvmaskiner är lönekostnader för dom byggs av arbetare.
Företagaren får en lön kan man säga när han tillverkar saker, kapitalägare får en lön för att förvalta sina pengar.
Ökar lönerna så ökar priserna sjunker lönerna så minskar priserna.
Det kommer att gå jämt ut.
Du tar upp et fel till i dagen nationalekonomiska modeller, man kan inte räkna som du gjorde.
Förenkla resonemanget låt lönerna vara oförändrade och öka penningmängden exempelvis ge alla 20 tusen vad skulle då hända tänk efter noga, varupriserna förändras inte för konkurrensen sätter priset då måste mer pengar efterfråga fler varor och då måste företagen anställa fler för att kunna öka varuproduktionen.
Arbetslösheten är då borta.
Den fria lönebildningen kan inte fungera för ökar du penningmängden så ökar lönerna och då får du bara inflation och ingen ökad köpkraft, när det händer så minskar riksbanken på penningmängden med en ökad reporänta och då får ekonomin en brist på pengar, arbetslösheten blir kronisk.
Fri lönebildning är en omöjlighet en sjukdom som främst demokratier lider av.
Ekonomins storlek bestäms av kvoten mellan penningmängden och medeltimlönen, större kvot ökar köpkraften, kvoten är proportionell till ett lands storlek, ju större kvot desto fler arbetare i ett land, om vi medvetet ökar kvoten så ökar antalet som har ett jobb.
Observera att ökar du lönen och penningmängden så ökar inte kvoten, därför är det omöjligt att ha fri lönebildning, fri lönebildning ökar lönerna så kvoten minskar och det skapar arbetslöshet.
Rent matematiskt så är degens modell totalt felkonstruerad, orimliga löneökningar orsakar inflation och då ökar riksbanken på reporäntan och då minskar ökningstakten av penningmängden, kvoten minskar arbetslöshet uppstår, när arbetslösheten når NAIRU så minskar löneökningarna och inflationen avtar då sänker riksbanken reporäntan och penningmängden ökar, ekonomin kommer att får en kronisk brist på pengar.
Storleken på penningmängden och värdet i penningmängden kan bara mätas i kvoten mellan penningmängden och medeltimlönen.
För att skapa fler jobb så måste kvoten öka men det är omöjligt med en fri lönebildning.
Titta på USA QE ökade mängden pengar lönerna ökade inte för arbetslösheten var större än NAIRU deras kvot ökade och dom har minskat sin arbetslöshet.
Merkels Europa politik är motsatsen och där ökar bara arbetslösheten.
ekvis
En revidering av den stabiliseringspolitiska teorin skulle behövas. Om kvantitetsteorin ska diskuteras bör man både beakta att läget utan fullt kapacitetsutnyttjande skiljer sig från "normalläget" samt att förekomsten av 'credit crunch' rimligtvis påverkar vad penningmängdens ökning får för effekter.
Vid bedömningen av USA:s återhämtning bör man också beakta att medianlönen sedan 2007 fallit med 8 procent.
/DNg
Hej
Vi är ett privat finansiell konsult lån långivare och finansiella mäklare. Behöver du en ekonomiskt stöd? Behöver du ett lån för företag och personliga behov? Är du en legitima internet business älskare, enskilda eller en investerare? här är en möjlighet för dig att få ett lån från Marlin krediter Group Plc, e-post: Marlincredits@hotmail.com. Vi gör en mängd olika lån till en mängd olika kunder för många olika ändamål som köper bilar och köpa nya möbler, dröm yrken, eller akademisk strävan, konstruktion och nya hus och kontorsbyggnader. Alla dessa på en mycket låg ränta på 3%. Marlin krediter Group Plc är pålitlig, effektiv och mest underbara av allt är det fungerar som ett humanitärt bistånd Worldwide.
Ansök nu för alla typer av lån och få pengar omgående!
* Avtalade lån belopp mellan 3.000 och 15,000,000.00 valuta: Dollar US state, Euro och brittiska pund (GBP).
* Räntan @ 3% APR (räntan)
* Minst 1 år - max längd 20 år
* Välj mellan månatliga och årliga återbetalningsplan.
* Regler och villkor för flexibiliteten som lån.
Varför inte kontakta oss nu på Marlin krediter Group Plc, e-post: Marlincredits@hotmail.com så att vi kan hjälpa dig att lösa ut din ångest. Mer information om våra
annons vänligen kontakt oss med den nedan i detalj.
VD: Kelvin Roland
E-post: Marlincredits@hotmail.com
Hemsida: www.Marlincredits.webs.com
Skicka en kommentar
<< Home